Med mörka ringar under uppsvällda ögon är det dags att dra igång en tung dag. Istället för sovmorgon, stadsteatern och sedan genrep på Gustavianum ska vi nu starta upp en telefonkedja till alla ämbetsmän på nationen. Verksamheten nedstängd, men huset öppet och välkommet. För de som behöver prata, med varandra eller prästerna. Eller bara behöver sällskap. Nånstans att ta vägen.
Hur lämnar man ett sådant här besked?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Usch. Jag är ledsen. Kram.
Skicka en kommentar