Jag måste tänka på allt som är fint och bra. Och börjar med det fantastiska att G fått jobb som underläkare på kvinnokliniken! Han börjar i juni och blir där ett halvår. Fina G som vill hjälpa små bebisar att komma till världen.
Att få AT-tjänst i Uppsala utan att först ha jobbat 6-18 månader verkar omöjligt. Och att få jobb i den stad och inom det område man helst vill verkar väldigt ovanligt.
Han förtjänar det så.
Han får inte marken under mig att gunga. Den gungar hela tiden, men han får den att sluta. Om jag lutar mig mot honom tappar jag inte balansen lika lätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar