Det är positivt att exjobbet är inlämnat. Men negativt att jag helt plötsligt börjat tänka mycket mer. Jag har inte riktigt haft tid innan. Fan. Det stör mig något otroligt att jag inte kunnat gå vidare mer än jag gjort, när han ju gick vidare redan när vi var tillsammans. Jag vill ju inte ha honom, varför har han ändå en så stor plats i mina tankar? Om jag skulle träffa någon annan nu, skulle jag kunna göra det helhjärtat? Eller skulle tankar på honom och K fortsätta kretsa? Skulle det vara ett försök till hämnd? Självförsvar? Rebound?
Något som jag märker att jag verkligen inte bearbetat färdigt är Ks mail till mig. Hennes vidriga, elaka mail som bara var till för att såra mig. Jag svarade aldrig, jag tyckte inte att hon skulle få det nöjet, men åh vad jag har svar! Varje gång jag får ett nytt mail hoppar det till nånstans i mig och jag blir för en sekund orolig att det är ett nytt mail från henne, att mitt ofrivilliga fjortissåpedeltagande ska behöva fortsätta. Samtidigt som jag vet att jag inte kommer behöva höra mer från henne, eftersom jag ju brutit helt med N och de kan träffas officiellt nu. Fan, jag kanske borde skriva ner ett svar på mailet, för att få det ur systemet. Så kanske det slutar gnaga. Men utan att skicka det, naturligtvis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar