En vecka av samtal och tankar

Om det inte vore för att jag åkte nattbuss tio timmar igår hade jag varit fullkomligt utvilad och avslappnad efter drygt en vecka iväg från stan. Kvalitetstid med H, utan måsten och fullspäckade scheman, kändes väldigt värdefullt. Lugna samtal som kunde få dagslånga uppehåll för att sedan tas upp igen utan förvirring eller frågetecken.

En insikt om att jag har hunnit landa.

Insikten att jag är över honom - men inte det han gjorde mot mig. Att det är vad jag måste bearbeta vidare, och att jag måste jobba på att kunna lita på någon igen - att släppa någon nära och våga lita fullt ut på den personen. Det var han som hanterade situationen som han gjorde, med lögner, elakhet och en annan tjej - alla gör inte så. Det gäller bara att pränta in det i huvudet. Bara för att hans kärlek till mig tog slut och han blev som förbytt behöver samma sak inte hända igen. Och skulle även en framtida kärlek ta slut behöver det förhoppningsvis inte få samma slut. Att skiljas som ovänner och säga upp all kontakt med någon jag varit så oerhört nära är något jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva igen.

Självklart kommer saker fortfarande göra mig ledsen och nedstämd. Så är det, och så får det vara. Tills smärtan omvandlats till minnen. Tills någon annan fått en plats i mitt hjärta. Kanske kommer vissa saker, minnen, låtar för alltid vara förknippade med sorg och smärta, det vet jag inte.

Det är förresten fascinerande hur vissa saker kan bli så nära förknippade med känslor. De gula bussarna mellan Uppsala och Västerås till exempel. När jag fick veta att han skulle börja plugga där, och sedan även flytta dit, blev jag ledsen och orolig när jag såg de bussarna. Sedan byttes de ut till något som skapade känslor av glädje och längtan - de tog mig till honom och honom till mig, tack vare de gula bussarna kunde jag ganska enkelt få träffa den jag älskade. Nu för bussarna med sig ett vemod över hur allting slutade. Och en obehaglig vetskap om att de nu tar honom till henne, och henne till honom. En oro och klump i magen; är det hon som får träffa hans familj nu? Den fina familjen som jag saknar och en tid var övertygad om var en del av min framtid. Eller väntar dom lite?

Återstår att se vad mer de gula bussarna kommer att få symbolisera.