Limbo

Är som trött.

Vid badet idag tänkte jag på att sorg den senaste tiden dykt upp i utkanterna av min värld. Förluster av ett helt annat slag än den jag själv upplevt. Jag är tacksam för varje minut jag har mina kära kvar här, hos mig. Kan inte ens föreställa mig sorgen och smärtan för de anhöriga.

Kanske är lycka också något som finns i utkanterna av min värld.