När jag jobbade i puben igår märkte jag efter ett tag att jag hade tre missade samtal från Tessan. Oj hjälp, det har säkert hänt nåt, sa jag till Tom innan jag gick iväg och ringde upp. Så rätt jag hade. Ledsamt, hemskt, men jag kan inte riktigt ta till mig det hela.
Supergo kille. Nyss blivit pappa. Tumör. Hjärnan. Operation. Oviss utgång.
Ibland slår det en att livet är som ett enda hån med alla orättvisor och hemskheter. Jag håller alla fingrar och tår för att operationen ska gå väl. Hjälper ni till?
onsdag, maj 30, 2007
söndag, maj 27, 2007
En period kunde jag sätta mig vid en dator och få ur mig något som liknade dikter. Inte världens tuffaste, men åh så skönt det var att få utlopp för allt möjligt på det sättet. Nu är jag lite som en kaviartub som blir påfylld inifrån, men blivit ihopknuten precis vid öppningen. Hä blir stopp helt enkelt.
Uppsatshelvete
Alla distraherande objekt är flyttade till syster eller föräldrar. Kvar i rummet är bara jag, datorn där uppsatsen bor, litteratur att använda i uppsatsskrivandet, samt förstärkare, högtalare och kläder. Pluggonyttigheter har införskaffats: ett paket muffins, två chokladkakor, samt lite lösgodis. Den mat som kan tänkas behövas de närmsta dagarna finns hemma. Jag har inget inplanerat med någon, och står som upptagen på msn.
Men inte faen går det fort! Jag har fortfarande inte fått till mitt råmanus ordentligt, det som skulle in i fredags. Visst, jag skickade det, men det var ju verkligen inte en uppsats i ordets rätta bemärkelse.
Just nu funderar jag på hur jag ska få in pietas, rättvisa och brutna eder i texten, och på vad jag egentligen kommit fram till. Det är dessutom den första uppsats på universitetsnivå jag skriver, och jag känner mig ganska osäker på exakt hur den ska vara uppbyggd och så. Vilka delar/avsnitt måste finnas med? Var ska olika saker placeras in? Var får mina egna åsikter och slutsatser stå? Och så vidare...
Men inte faen går det fort! Jag har fortfarande inte fått till mitt råmanus ordentligt, det som skulle in i fredags. Visst, jag skickade det, men det var ju verkligen inte en uppsats i ordets rätta bemärkelse.
Just nu funderar jag på hur jag ska få in pietas, rättvisa och brutna eder i texten, och på vad jag egentligen kommit fram till. Det är dessutom den första uppsats på universitetsnivå jag skriver, och jag känner mig ganska osäker på exakt hur den ska vara uppbyggd och så. Vilka delar/avsnitt måste finnas med? Var ska olika saker placeras in? Var får mina egna åsikter och slutsatser stå? Och så vidare...
Ring ring
Henke ringde just, och sa att han kommer skjuta upp sin tillbakaflytt lite. Jag behöver inte vara ute ur rummet på torsdag, för han kommer inte tillbaka innan tisdag nästnästa vecka.
Vad blir smidigast nu? Jag klurar och flurar, men vet inte riktigt. Hade ju tänkt skriva på uppsatsen fram till torsdag eftermiddag kanske, och då flytta mig själv och mitt pick och pack. Men kanske är det bättre att vänta till fredag, eftersom deadline för uppsatsen är klockan 10 den dan? Fast å andra sidan ska jag hämta någon/några annans uppsats(er) i skolan klockan 15 på fredag, och sen jobba på kvällen - då är det bra att bo på Smålandsgården. Men lördag då? Fast då är det ämbetsmannaavslutning på kvällen, då är det också bra att bo i samma byggnad.
Klurigt var ordet. Men kanske kan jag flytta mig och nästan allt, och sen bara ha rummet som lite fix-innan-fest samt sova-efter-fest-ställe. Hm, ja, det låter bra.
Jag har inte bara fått ett utan två(!) telefonsamtal denna söndag, vilodag och allt. Den andra personen som ringde var en från hemkommunens äldreomsorg, där jag sökt ett semestervikariat. Hon ska återkomma om någon dag eller så och säga om jag får jobbet. Hon sa att hon tyckte att jag verkade ha en sund inställning och så, men problemet är att jag inte har körkort. Hon hade dock tänkt ut något schema jag skulle kunna gå på, där jag börjar ute i Färentuna och sedan samåker med nån för att komma till de olika personerna i Stenhamra, och väl där är det ju gångavstånd. Hon skulle prata med de andra som jobbade och se om dom tyckte det var en möjlighet.
Okej, jag kan erkänna att det skrämmer mig att tänka på att jag kanske kommer byta blöja på äldre människor om några veckor. Men, jag behöver verkligen ett jobb. Och egentligen borde omvårdnadsyrken inte ha så låg status - det är väl något av det viktigaste man kan göra, att ta hand om dom i vårt samhälle som har arbetat och kämpat och levt länge, men nu inte orkar med så mycket.
Vad blir smidigast nu? Jag klurar och flurar, men vet inte riktigt. Hade ju tänkt skriva på uppsatsen fram till torsdag eftermiddag kanske, och då flytta mig själv och mitt pick och pack. Men kanske är det bättre att vänta till fredag, eftersom deadline för uppsatsen är klockan 10 den dan? Fast å andra sidan ska jag hämta någon/några annans uppsats(er) i skolan klockan 15 på fredag, och sen jobba på kvällen - då är det bra att bo på Smålandsgården. Men lördag då? Fast då är det ämbetsmannaavslutning på kvällen, då är det också bra att bo i samma byggnad.
Klurigt var ordet. Men kanske kan jag flytta mig och nästan allt, och sen bara ha rummet som lite fix-innan-fest samt sova-efter-fest-ställe. Hm, ja, det låter bra.
Jag har inte bara fått ett utan två(!) telefonsamtal denna söndag, vilodag och allt. Den andra personen som ringde var en från hemkommunens äldreomsorg, där jag sökt ett semestervikariat. Hon ska återkomma om någon dag eller så och säga om jag får jobbet. Hon sa att hon tyckte att jag verkade ha en sund inställning och så, men problemet är att jag inte har körkort. Hon hade dock tänkt ut något schema jag skulle kunna gå på, där jag börjar ute i Färentuna och sedan samåker med nån för att komma till de olika personerna i Stenhamra, och väl där är det ju gångavstånd. Hon skulle prata med de andra som jobbade och se om dom tyckte det var en möjlighet.
Okej, jag kan erkänna att det skrämmer mig att tänka på att jag kanske kommer byta blöja på äldre människor om några veckor. Men, jag behöver verkligen ett jobb. Och egentligen borde omvårdnadsyrken inte ha så låg status - det är väl något av det viktigaste man kan göra, att ta hand om dom i vårt samhälle som har arbetat och kämpat och levt länge, men nu inte orkar med så mycket.
lördag, maj 26, 2007
Jag mötte Lassie
Där är min svarta överdel, hehe. Ser ni den? Axelbandslös, bärs av en söt blondin med gulrött band runt halsen.
onsdag, maj 23, 2007
Mycket nu
Okej nu tänker jag vara lite osmaklig, Aemailia kan sluta läsa på stört.
Tänk om man kunde bajsa ut en b-uppsats, då skulle jag springa till köket på stört och äta allt jag kom över. Och sen, efter en kort men intensiv kraftansträngning, skulle jag vara klar med kursen och ha sommarlov.
Klockan är elva. Frågan är om man ska ge upp för dagen. Borsta tänderna och krypa ner i sängen. Läsa fjärde sången i Aeneiden innan sömnen infinner sig. Och imorgon försöka skriva lite mer om det jag än så länge har - vilket är långt ifrån en hel uppsats. Sen jobbar jag i köket på eftermiddagen och kvällen, så den pluggtiden går ju bort.
På fredag får jag gå upp tidigt, även om man brukar komma hem tidigast ett efter en pubkväll, och fixa lite till. Klockan tolv ska uppsatsmanuset vara inskickat. Klockan tre kommer min mor hit, så då ska jag ha packat ner allt i rummet förutom några få saker jag ska ha här till nästa torsdag då jag själv flyttar också.
På lördag blir det knytis och fest med några tjejer på nationen, det ska bli kul även om jag egentligen inte har tid. Söndag och måndag får ägnas åt uppsatsen, plus igenomläsning av tre andra personers uppsatsmanus.
Tisdag ska vi i gruppen ha diskussionsseminarium där vi kommer med åsikter och tankar om varandras uppsastser. Efter det väntar ytterligare en pubkväll - som nog kommer bli livlig med tanke på att grannen har öppnat för sommaren (igår fick vi visst in 20000 kronor, dvs dubbelt så mycket som vanligt, enbart för att vi är granne med det tuffaste stället).
Onsdag och torsdag måste jag verkligen tokskriva, så att jag kan skicka in den slutliga versionen av uppsatsen på torsdag kväll. Då flyttar jag även ut för gott från min kära L2:a. Ja, och sen på fredag får jag andras uppsatser igen, som väl ska läsas och kollas under helgen, för att sen diskuteras i skolan måndag och tisdag. Sen - sommarlov! (Förutom att vi ska städa hela nationshuset, men det blir ett senare problem.)
Tänk om man kunde bajsa ut en b-uppsats, då skulle jag springa till köket på stört och äta allt jag kom över. Och sen, efter en kort men intensiv kraftansträngning, skulle jag vara klar med kursen och ha sommarlov.
Klockan är elva. Frågan är om man ska ge upp för dagen. Borsta tänderna och krypa ner i sängen. Läsa fjärde sången i Aeneiden innan sömnen infinner sig. Och imorgon försöka skriva lite mer om det jag än så länge har - vilket är långt ifrån en hel uppsats. Sen jobbar jag i köket på eftermiddagen och kvällen, så den pluggtiden går ju bort.
På fredag får jag gå upp tidigt, även om man brukar komma hem tidigast ett efter en pubkväll, och fixa lite till. Klockan tolv ska uppsatsmanuset vara inskickat. Klockan tre kommer min mor hit, så då ska jag ha packat ner allt i rummet förutom några få saker jag ska ha här till nästa torsdag då jag själv flyttar också.
På lördag blir det knytis och fest med några tjejer på nationen, det ska bli kul även om jag egentligen inte har tid. Söndag och måndag får ägnas åt uppsatsen, plus igenomläsning av tre andra personers uppsatsmanus.
Tisdag ska vi i gruppen ha diskussionsseminarium där vi kommer med åsikter och tankar om varandras uppsastser. Efter det väntar ytterligare en pubkväll - som nog kommer bli livlig med tanke på att grannen har öppnat för sommaren (igår fick vi visst in 20000 kronor, dvs dubbelt så mycket som vanligt, enbart för att vi är granne med det tuffaste stället).
Onsdag och torsdag måste jag verkligen tokskriva, så att jag kan skicka in den slutliga versionen av uppsatsen på torsdag kväll. Då flyttar jag även ut för gott från min kära L2:a. Ja, och sen på fredag får jag andras uppsatser igen, som väl ska läsas och kollas under helgen, för att sen diskuteras i skolan måndag och tisdag. Sen - sommarlov! (Förutom att vi ska städa hela nationshuset, men det blir ett senare problem.)
Pörn goes kulturnörds-wannabe
Idag för ett år sen gick jag på opera. För första, och antagligen sista, gången i mitt liv. Jag förstod ingenting, och somnade till ibland. Dom sjöng på ett obegripligt språk (minns inte vilket?), och till det fanns det portugisisk text. Prima. Inte. Men det var ett fint operahus iallafall!
Otäck dröm
Jag kom just att tänka på en riktigt obehaglig dröm jag hade för kanske en vecka sen. Jag och två till, jag tror att det var mina systrar, men vi var små, vi var nere i mörka grott- eller kloakgångar. Vi letade efter nåt, eller kanske bara vägen ut. Det var mörkt och fuktigt, och vatten under oss. Vi såg siluetter av barn som tittade på oss, och insåg att vi måste berätta för nån att de var där. Vi lyckades till slut komma tillbaka ovanför jord, men den obehagliga känslan var kvar. Några barn med en basketboll stoppade oss, jag tror att dom kastade kjolar på oss. Vi förklarade att vi inte ville leka, för vi skulle åka hem. På en jättestor parkeringsliknande plats skulle vi höra av oss till våra föräldrar, men vi var nästan som utomjordingar eller hemliga agenter eller nåt, och det höll på att avslöjas när nån av oss med ett knapptryck vecklade upp en enorm trattliknande kommunikations...grej.
Just dom där tomma barnögonen som tittade på oss på håll... huva.
För övrigt ville jag inte vara sist när vi tre tog oss fram på led där nere, men eftersom jag var äldst (sen när är jag inte mellanbarn?) borde jag gå sist. På nåt sätt hamnade ändå min lillasyster sist, jag visste att det inte var helt rätt men gjorde ingenting åt det. Så himla typiskt mig, precis så jag alltid gjorde när vi var yngre. Och kanske gör fortfarande?
Just dom där tomma barnögonen som tittade på oss på håll... huva.
För övrigt ville jag inte vara sist när vi tre tog oss fram på led där nere, men eftersom jag var äldst (sen när är jag inte mellanbarn?) borde jag gå sist. På nåt sätt hamnade ändå min lillasyster sist, jag visste att det inte var helt rätt men gjorde ingenting åt det. Så himla typiskt mig, precis så jag alltid gjorde när vi var yngre. Och kanske gör fortfarande?
Kort
Min svarta överdel har idag tagit sig innanför polisavspärrningarna i stan, och tom vistats i samma sal som kungaparet, det japanska kejsarparet mfl. Status.
Själv fick jag minsann ta en omväg runt universitetshuset för att ta mig hem från skolan.
Själv fick jag minsann ta en omväg runt universitetshuset för att ta mig hem från skolan.
söndag, maj 20, 2007
Vårbal
Nu sitter jag här på mitt rum, klockan börjar närma sig åtta på kvällen och det är långt förbi läggdags för mig. Nu har jag varit uppe sen klockan halv nio igår morse. Minus en timme, jag snodde nämligen åt mig en lite tupplur när vi hade paus halv sex imorse.
Vadan denna underliga dygnsrytm undrar ni nu? Knarkar du?
Men nej. Jag har bara jobbat på vårbalen. Eftersom Carl von Linné, tidigare inspektor på Smålands nation, firar 300-årsjubileum i år var det inte bara vårbal - det var jubileumsbal med tema 1700-tal. Efter att ha putsat silverbestick, vikt servetter, dukat och föreberett på fler sätt började sittningen. Vi balanserade tallrikar och diverse flaskor bland höga pudrade peruker, stora kjolar och svajande fjäderplymer. Runt om oss hördes tidsenliga samtal med uttryck som Charmant och Gutår, men även franska små meningsutbyten snappades upp. Tydligen förekom även något sorts självutnämnda japanska luder, det där är lite oklart.
Servering och tågordning gick enligt mig skitbra (om man bortser från incidenten med brickorna med skumpaglas som tappades i golvet precis innan gästerna skulle släppas in), det fanns ganska mycket mat över till oss och den var dessutom god, vi avtackades av gästerna eftersom det var vår sista gasque som klubbverk, och stämningen bland oss som jobbade var allmänt avslappnad och glad. Något spännande som inträffade när jag drogs in i alla plymer och kjolar och vita glada ansikten som hoppade framför scenen när bandet Piano and Tonic(?) uppträdde var att David bestämde sig för att jag skulle crowd-surfa. En något vågad idé då det är en mindre crowd det gäller. Det gick väl sådär, men skoj var det.
Efter sittningen var det speed-städ i festsalen medan de fina gästerna minglade, sedan följde styrdans fram till klockan 2 då vi stängde. Städ, disk och flum för personalen, släpp på Göteborgs till klockan 7 för gästerna. 06.30-9.00 serverade vi frukost, då kom många tappra själar tillbaka för lite bacon och äggröra. Sedan följde lite mer städ och disk.
Efter detta jobbdygn väntade ingen sexa, så vi ordnade en egen på Loffes balkong med solsken och sånger (och blåst). Där fick vi även avnjuta en Absolut (finsprit, det var värst!) som Sven varit rar nog att skänka oss. (Tack, det var grymt uppskattat!)
Framåt eftermiddagen hamnade jag äntligen vid ån, tillsammans med Emilia och Tom. Det är nåt visst med solsken, blå himmel, grönska, och vatten. Vi åt bakelser från ett kafé, diskuterade Musikhuset (heter det så, det nya omdiskuterade vid Vaksala?) och skrattade åt tuffa moppekillar med smällare. Åt, inte med.
Framåt fem kom jag hem. Internet, dusch, middag, tandborstning, OC. Och nu, bloggen.
Och NU - sängen.
(om jag inte laddar upp lite bilder på bildsidan först, annars blir det imorn..)
Vadan denna underliga dygnsrytm undrar ni nu? Knarkar du?
Men nej. Jag har bara jobbat på vårbalen. Eftersom Carl von Linné, tidigare inspektor på Smålands nation, firar 300-årsjubileum i år var det inte bara vårbal - det var jubileumsbal med tema 1700-tal. Efter att ha putsat silverbestick, vikt servetter, dukat och föreberett på fler sätt började sittningen. Vi balanserade tallrikar och diverse flaskor bland höga pudrade peruker, stora kjolar och svajande fjäderplymer. Runt om oss hördes tidsenliga samtal med uttryck som Charmant och Gutår, men även franska små meningsutbyten snappades upp. Tydligen förekom även något sorts självutnämnda japanska luder, det där är lite oklart.
Servering och tågordning gick enligt mig skitbra (om man bortser från incidenten med brickorna med skumpaglas som tappades i golvet precis innan gästerna skulle släppas in), det fanns ganska mycket mat över till oss och den var dessutom god, vi avtackades av gästerna eftersom det var vår sista gasque som klubbverk, och stämningen bland oss som jobbade var allmänt avslappnad och glad. Något spännande som inträffade när jag drogs in i alla plymer och kjolar och vita glada ansikten som hoppade framför scenen när bandet Piano and Tonic(?) uppträdde var att David bestämde sig för att jag skulle crowd-surfa. En något vågad idé då det är en mindre crowd det gäller. Det gick väl sådär, men skoj var det.
Efter sittningen var det speed-städ i festsalen medan de fina gästerna minglade, sedan följde styrdans fram till klockan 2 då vi stängde. Städ, disk och flum för personalen, släpp på Göteborgs till klockan 7 för gästerna. 06.30-9.00 serverade vi frukost, då kom många tappra själar tillbaka för lite bacon och äggröra. Sedan följde lite mer städ och disk.
Efter detta jobbdygn väntade ingen sexa, så vi ordnade en egen på Loffes balkong med solsken och sånger (och blåst). Där fick vi även avnjuta en Absolut (finsprit, det var värst!) som Sven varit rar nog att skänka oss. (Tack, det var grymt uppskattat!)
Framåt eftermiddagen hamnade jag äntligen vid ån, tillsammans med Emilia och Tom. Det är nåt visst med solsken, blå himmel, grönska, och vatten. Vi åt bakelser från ett kafé, diskuterade Musikhuset (heter det så, det nya omdiskuterade vid Vaksala?) och skrattade åt tuffa moppekillar med smällare. Åt, inte med.
Framåt fem kom jag hem. Internet, dusch, middag, tandborstning, OC. Och nu, bloggen.
Och NU - sängen.
(om jag inte laddar upp lite bilder på bildsidan först, annars blir det imorn..)
Tevenörden talar
Ujuj, herre jistanes, jag säjer då det, halledudanemej. När jag fick veta att kvällens avsnitt av OC var det sista tänkte jag nog inte att det skulle vara det sista någonsin. Men det var det. Karaktärerna växte upp, man fick se bröllop och framtidsscener. Lite ovant, eftesom serier brukar fortgå i all oändlighet. Jag måste ändå säga att det känns bra, serien har fått komma till ro.
fredag, maj 18, 2007
Positivt tänkande
Jag fick just svar från ett ställe där jag sökt sommarjobb:
Hej !
Tack för din ansökan, jag har nu hittat våran nya medarbetare.
Ge inte upp och tänk positivt jag hade över 200 sökande att välja bland det är säkert din tur nästa gång
Med vänlig hälsning
xxx
Det var lite gulligt tycker jag. Hon är nog en sån som jag, som inte vill att nån ska vara ledsen :)
Hej !
Tack för din ansökan, jag har nu hittat våran nya medarbetare.
Ge inte upp och tänk positivt jag hade över 200 sökande att välja bland det är säkert din tur nästa gång
Med vänlig hälsning
xxx
Det var lite gulligt tycker jag. Hon är nog en sån som jag, som inte vill att nån ska vara ledsen :)
Nostalgisk
Näst sista fredagen i det här rummet. Om en vecka kommer föräldrar, vet ej om det är i singular eller plural, och hjälper mig att flytta grejer.
Dammit, jag vill bo kvar här! Jag trivs ju! Och så underbart nära till pubköket, och allt annat. Och bra korridor med ovanligt fräscht kök.
Dammit, jag vill bo kvar här! Jag trivs ju! Och så underbart nära till pubköket, och allt annat. Och bra korridor med ovanligt fräscht kök.
Rosa Pantern/Chokladbryderier
Jag har hört folk tala om den, men själv aldrig varit inne i den lilla näraffären innan David guidade mig dit inför ett litet välgörenhetsmission. Sen dess har det blivit två besök dit, varav det ena skedde idag i en paus av Top Model. Fattar ni det? På med jeans och skor, hitta nyckel och pengar, gå dit, ta en choklad, betala, vänta på växel, gå tillbaka. Och jag kom tillbaka innan reklamen var slut! Sex minuter tog det. Imponerande.
Sportlunchen jag införskaffade behövs idag, jag sitter och letar info till min b-uppsats. Just nu läser jag i Thinking Men, Masculinity and its Self-Representation in the Classical Tradition. Jag tycker mitt ämne är grymt intressant, men känner tyvärr mest av tidspressen.
En gång höll jag på att på riktigt sluta med godis. I Brasilien hittade vi bara konstiga godisar, så jag avböjde helt. Ibland smakade jag en kaka av min resekamrat, men inte mer än så. Det höll i sig i kanske två, tre veckor (rekord för mig, by far). Och jag vet exakt när det bröts. I en butt-numbing boat i Amazonas, under en gassande sol på en lång åktur. Australienaren som grävde fram en halvsmält chokladkaka - en sån där med en ko på, heter den Milko? Milka? Han gav oss varsin bit, och det var som... åh det går inte att beskriva, men så underbart ljuvligt. Långsamt och vördnadsfullt åt vi upp den kakan under vår vistelse i djungeln. I Venezuela och längre norr var det sen kört; där fanns "normala" chokladsorter, och minst en chokladbit införskaffades och åts varje dag. Back to normal med andra ord (och engelska sådana, märker jag). Man borde kanske dra ner på sötsakerna, jag har hört att det kan vara nyttigt att göra så. Men, ska man sluta med något som ger en så mycket njutning och lycka? Fast, om en knarkare frågat så hade nog de flesta svarat ja. Klurigt det där.
Sportlunchen jag införskaffade behövs idag, jag sitter och letar info till min b-uppsats. Just nu läser jag i Thinking Men, Masculinity and its Self-Representation in the Classical Tradition. Jag tycker mitt ämne är grymt intressant, men känner tyvärr mest av tidspressen.
En gång höll jag på att på riktigt sluta med godis. I Brasilien hittade vi bara konstiga godisar, så jag avböjde helt. Ibland smakade jag en kaka av min resekamrat, men inte mer än så. Det höll i sig i kanske två, tre veckor (rekord för mig, by far). Och jag vet exakt när det bröts. I en butt-numbing boat i Amazonas, under en gassande sol på en lång åktur. Australienaren som grävde fram en halvsmält chokladkaka - en sån där med en ko på, heter den Milko? Milka? Han gav oss varsin bit, och det var som... åh det går inte att beskriva, men så underbart ljuvligt. Långsamt och vördnadsfullt åt vi upp den kakan under vår vistelse i djungeln. I Venezuela och längre norr var det sen kört; där fanns "normala" chokladsorter, och minst en chokladbit införskaffades och åts varje dag. Back to normal med andra ord (och engelska sådana, märker jag). Man borde kanske dra ner på sötsakerna, jag har hört att det kan vara nyttigt att göra så. Men, ska man sluta med något som ger en så mycket njutning och lycka? Fast, om en knarkare frågat så hade nog de flesta svarat ja. Klurigt det där.
Underlig eller underhållande
Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att kinesen i korridoren är underhållande eller underlig. Kanske är det en blandning av båda. Varje gång vi börjar prata om något kommer han in på att jag tycker som jag tycker för att jag är svensk, och svenskar är si och svenskar är så. Jag försöker ibland klämma in att Nej, det är inte för att jag är svensk, det är för att jag är jag. Idag stog han och skar i ett stort kycklinglår, och jag tyckte det var obehagligt när han skar i själva benet. "Svenskar tycker att allt är äckligt".
Åh nej, nu kommer jag inte på fler exempel. Eller jo! Svenskar är dåliga, för vi har aldrig slagits för våra liv. Så om det väl händer nåt är det vi som kommer dö först. Därför är det dåligt att vi inte haft krig här på så länge.
Alltså, han har sagt så himla många olika påståenden. Nån gång pratade han om att vi svenskar har så mycket fördomar, i samma veva som han berättade mer om hur svenskar är. Han har även varit vänlig nog och berättat hur jag är; jag är lugn och festar aldrig. Åh, tack, bra att du berättade, för jag var lite osäker själv.
Vår korridor är tråkig för att vi aldrig gör något tillsammans. Okej, men vi kan dra ihop något då tyckte jag. Men nej, vi skulle inte klara av hans sätt att festa. Och vi är för olika.
Idag nämnde jag att jag ska jobba på vårbalen imorgon, vilket han upplyste mig om är tråkigt. Sen undrade han vad balen innebar; var folk bara extra snobbiga? Njaej, tyckte jag. Finklädda och lite fina i kanten i början kanske, men sen blir väl folk lika fulla och glada som vanligt. Han fortsatte med att berätta att han inte gillar såna fester, och han gillar inte vanliga gasquer heller. Har du varit på nån, undrade jag försynt. Nej, inte hade han det inte.
Är inte en person som ogillar fördomar, men ändå har såna om allt och alla och dessutom lever efter dom, lite... motsägelsefull?
Åh nej, nu kommer jag inte på fler exempel. Eller jo! Svenskar är dåliga, för vi har aldrig slagits för våra liv. Så om det väl händer nåt är det vi som kommer dö först. Därför är det dåligt att vi inte haft krig här på så länge.
Alltså, han har sagt så himla många olika påståenden. Nån gång pratade han om att vi svenskar har så mycket fördomar, i samma veva som han berättade mer om hur svenskar är. Han har även varit vänlig nog och berättat hur jag är; jag är lugn och festar aldrig. Åh, tack, bra att du berättade, för jag var lite osäker själv.
Vår korridor är tråkig för att vi aldrig gör något tillsammans. Okej, men vi kan dra ihop något då tyckte jag. Men nej, vi skulle inte klara av hans sätt att festa. Och vi är för olika.
Idag nämnde jag att jag ska jobba på vårbalen imorgon, vilket han upplyste mig om är tråkigt. Sen undrade han vad balen innebar; var folk bara extra snobbiga? Njaej, tyckte jag. Finklädda och lite fina i kanten i början kanske, men sen blir väl folk lika fulla och glada som vanligt. Han fortsatte med att berätta att han inte gillar såna fester, och han gillar inte vanliga gasquer heller. Har du varit på nån, undrade jag försynt. Nej, inte hade han det inte.
Är inte en person som ogillar fördomar, men ändå har såna om allt och alla och dessutom lever efter dom, lite... motsägelsefull?
torsdag, maj 17, 2007
Ingen mobil...
... för tillfället. Så hör av er på annat sätt. Rökmoln exempelvis. Nu ska jag sova.
Man ska inte behöva skrika högt eller säga ifån argt för att bli lyssnad på.
Man ska inte behöva skrika högt eller säga ifån argt för att bli lyssnad på.
tisdag, maj 15, 2007
Eländen just nu
Om en och en halv vecka ska första utkastet på b-uppsatsen lämnas in. Sen ska vi läsa och opponera på andras utkast, innan vi får tillbaka våra egna och skriver klart dom till fredan därpå. Och jag har inte kommit igång än. Det är så svårt att koncentrera sig när en massa annat händer samtidigt. Kanske har jag koncentrationssvårigheter?
Gamla tallrikar med potatismos och pizza står och luktar potatismos och pizza i mitt rum, men jag kommer mig inte riktigt för att städa.
Jag har märkt att vatten och knäckebröd går alldeles utmärkt, eftersom jag är för lat för att gå och handla mjölk eller tina det mjuka brödet i frysen.
Jag har tagit på mig en för stor och svår uppgift för en fempoängsuppsats.
Jag har inget jobb till sommaren.
Mina enda sköna jumpadojor har efter ett antal år gett upp och har i princip hål i sulan. Men jag har inte råd med nya.
Jag kom nyss på att jag har ringvecka, dvs jag ska fixa folk som jobbar i puben nästa vecka.
Imorn ska jag ta tag i uppsatsmojandet iallafall. Planeringen är att komma upp tidigt, hämta ut beställda böcker på Carolina, gå och kolla förord i olika översättningar om Medea och Aeniden på Boye. Kanske promenad med Emilia på dagen, om det hinns. Pallra mig till affären och handla. Ringa runt och trakassera eventuella pubjobbare på kvällen. Ringa Maja och se om jag kan lämna tillbaka hennes balkläder, och om hon vill att jag ska lämna in kjolen till tvätt.
Saker att göra ikväll innan det planerat tidiga sänggåandet:
Diska.
Ta fram mjukt bröd ur frysen.
Röja på rummet.
Söka några jobb till.
Plocka ögonbrynen. (Organiserade ögonbryn - organiserat liv.)
Köa på några böcker till.
Och nu, alldeles precis strax, ska jag kolla bankkontot. Jag tror inte det ser så ljust ut, men det är bättre att veta än att sväva i ovisshet.
Gamla tallrikar med potatismos och pizza står och luktar potatismos och pizza i mitt rum, men jag kommer mig inte riktigt för att städa.
Jag har märkt att vatten och knäckebröd går alldeles utmärkt, eftersom jag är för lat för att gå och handla mjölk eller tina det mjuka brödet i frysen.
Jag har tagit på mig en för stor och svår uppgift för en fempoängsuppsats.
Jag har inget jobb till sommaren.
Mina enda sköna jumpadojor har efter ett antal år gett upp och har i princip hål i sulan. Men jag har inte råd med nya.
Jag kom nyss på att jag har ringvecka, dvs jag ska fixa folk som jobbar i puben nästa vecka.
Imorn ska jag ta tag i uppsatsmojandet iallafall. Planeringen är att komma upp tidigt, hämta ut beställda böcker på Carolina, gå och kolla förord i olika översättningar om Medea och Aeniden på Boye. Kanske promenad med Emilia på dagen, om det hinns. Pallra mig till affären och handla. Ringa runt och trakassera eventuella pubjobbare på kvällen. Ringa Maja och se om jag kan lämna tillbaka hennes balkläder, och om hon vill att jag ska lämna in kjolen till tvätt.
Saker att göra ikväll innan det planerat tidiga sänggåandet:
Diska.
Ta fram mjukt bröd ur frysen.
Röja på rummet.
Söka några jobb till.
Plocka ögonbrynen. (Organiserade ögonbryn - organiserat liv.)
Köa på några böcker till.
Och nu, alldeles precis strax, ska jag kolla bankkontot. Jag tror inte det ser så ljust ut, men det är bättre att veta än att sväva i ovisshet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
