Vårbal

Nu sitter jag här på mitt rum, klockan börjar närma sig åtta på kvällen och det är långt förbi läggdags för mig. Nu har jag varit uppe sen klockan halv nio igår morse. Minus en timme, jag snodde nämligen åt mig en lite tupplur när vi hade paus halv sex imorse.

Vadan denna underliga dygnsrytm undrar ni nu? Knarkar du?

Men nej. Jag har bara jobbat på vårbalen. Eftersom Carl von Linné, tidigare inspektor på Smålands nation, firar 300-årsjubileum i år var det inte bara vårbal - det var jubileumsbal med tema 1700-tal. Efter att ha putsat silverbestick, vikt servetter, dukat och föreberett på fler sätt började sittningen. Vi balanserade tallrikar och diverse flaskor bland höga pudrade peruker, stora kjolar och svajande fjäderplymer. Runt om oss hördes tidsenliga samtal med uttryck som Charmant och Gutår, men även franska små meningsutbyten snappades upp. Tydligen förekom även något sorts självutnämnda japanska luder, det där är lite oklart.

Servering och tågordning gick enligt mig skitbra (om man bortser från incidenten med brickorna med skumpaglas som tappades i golvet precis innan gästerna skulle släppas in), det fanns ganska mycket mat över till oss och den var dessutom god, vi avtackades av gästerna eftersom det var vår sista gasque som klubbverk, och stämningen bland oss som jobbade var allmänt avslappnad och glad. Något spännande som inträffade när jag drogs in i alla plymer och kjolar och vita glada ansikten som hoppade framför scenen när bandet Piano and Tonic(?) uppträdde var att David bestämde sig för att jag skulle crowd-surfa. En något vågad idé då det är en mindre crowd det gäller. Det gick väl sådär, men skoj var det.

Efter sittningen var det speed-städ i festsalen medan de fina gästerna minglade, sedan följde styrdans fram till klockan 2 då vi stängde. Städ, disk och flum för personalen, släpp på Göteborgs till klockan 7 för gästerna. 06.30-9.00 serverade vi frukost, då kom många tappra själar tillbaka för lite bacon och äggröra. Sedan följde lite mer städ och disk.

Efter detta jobbdygn väntade ingen sexa, så vi ordnade en egen på Loffes balkong med solsken och sånger (och blåst). Där fick vi även avnjuta en Absolut (finsprit, det var värst!) som Sven varit rar nog att skänka oss. (Tack, det var grymt uppskattat!)

Framåt eftermiddagen hamnade jag äntligen vid ån, tillsammans med Emilia och Tom. Det är nåt visst med solsken, blå himmel, grönska, och vatten. Vi åt bakelser från ett kafé, diskuterade Musikhuset (heter det så, det nya omdiskuterade vid Vaksala?) och skrattade åt tuffa moppekillar med smällare. Åt, inte med.

Framåt fem kom jag hem. Internet, dusch, middag, tandborstning, OC. Och nu, bloggen.

Och NU - sängen.
(om jag inte laddar upp lite bilder på bildsidan först, annars blir det imorn..)