måndag, juni 11, 2007

Uppvaknande; en detalj från tidigare inlägg

När jag vaknade upp dagen efter pubjobbarsexan förstod jag inte var jag var någonstans. Illamående stapplade jag till toaletten, där jag i spegeln mötte mitt sämre jag. Iklädd en svart långärmad t-shirt jag måste ha tagit ur Davids garderob för att den verkade vara en sovtröja. Sminket kvar, linserna i - men glasögonen låg bredvid sängen så dom hade jag uppenbarligen haft på mig på kvällen samtidigt som liserna. Röntgensyn eller? Vidare var mina läppar alldeles vita av intorkad tandkräm - jag tror det var en följd av att jag hade glömt min tandborste hemma och bara borstat med ett finger och den tandkräm jag fick av den förbarmande Emilia. Frågan återstår väl kanske om jag tandkrämade tänderna eller läpparna. Jag mindes bestämt att jag tagit fram min kvällsnecessär (om man kan kalla det så) på kvällen, men på morgonen insåg jag att det enda jag tagit fram var sminknecessären.

Nåväl, tillbaka till sängen, det var fortfarande länge kvar tills städningen skulle sätta igång.

En stund senare vaknade jag igen av att ha sträckt på mig och som följd fått en ohygglig kramp i ena vaden. Smärta, smärta, gråten var nära. Jag som aldrig tidigare haft kramp annat än i fötterna visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle ta vägen, så i ren desperation ställde jag mig upp (vadå, det funkar ju när man har fotkramp). Smärtan blandades med en svimningsattack som kom smygande, och jag blev illamående och tunnelseende precis som på Donken i Brasilien innan jag svimmade. För att få tillbaka lite blod till huvudet slängde jag mig baklänges ner i sängen igen, där jag låg medan universum snurrade både ovanför och under mig och kallsvetten fick mitt ansikte att krympa.

Efter uppvaknandet, och en jobbig bakisbrunch, beslutade jag mig för att ha en vit vecka.

När vi städade fick jag massa olika utslag, som dagarna efter bara blev värre.

Igår drack jag igen. Men jag drack måttligt, så jag tycker mig iallafall ha åstadkommit en beige vecka. Än så länge det vill säga, men det blir nog inga problem.

Inga kommentarer: