Damnit

Jag fick just ett mail från killen jag hyr mitt rum av; han ska skriva klart sin uppsats i Uppsala så han vill flytta in igen sista maj. Det är det datum som står på kontraktet, men när vi skrev på det lät det ändå som jag skulle få bo kvar lite längre om jag behövde.

Nu måste jag kolla i kalendern.

Ja jo, det kan ju funka. Fredag 25/5 har vi "inlämning av uppsatsmanus". Tisdag 29/5 är det lektion, och fredag 1//6 ska uppsatserna vara färdigredigerade. 4 och 5 juni har vi uppsatsventilering. Sen verkar skolan vara slut.

Så jag får alltså sova i min systersons lek- och djungelrum den sista veckan. I Årsta, en hel evighet bort. Om dom går med på det vill säga, men jag tror att jag redan har förvarnat om att jag kan behöva göra det.

Självklart vill jag ju bo kvar så länge som möjligt; det är väldigt skönt att ha ett helt eget rum, och att bo så nära alla vänner och nationen. Så bäst för min del vore ju att flytta onsdag 30/5 eller torsdag 31/5. Men då får det nog bli flytt via buss, för föräldrarna jobbar. Eller, ifs, jag måste ju flytta hem mina saker till Stockholm sen också när skolan är slut, och det räcker nog med en Uppsalatur för dom.

Åh varför hamnar jag alltid här? Hemlös och arbetslös (och framtidslös känns det som ibland). Jag har ju fortfarande inte lyckats få något jobb till sommaren. Det känns lite illa att parasitera på sina föräldrar en hel sommar när man är 22 år. När dom var i min ålder hade dom typ byggt vårt hus och börjat plantera barn.

Ja, nej, nu är det som det är och det är bara att acceptera med ett leende. Jag är ju trots allt nöjd att jag tackade ja till det här rummet även om det var en begränsad tid. Korren är bra, det är nära till allt, det är lugnare än på Stormen.

Jag kanske ska kolla in på studentstadens sida och se om dom har nåt ledigt snart. Fast jag vill nog hellre bo här, så kanske borde jag ringa Styrbjörn först. Men allra först blir det frukost.