Kanske

Jag har eventuellt börjat skaffa ett extrajobb. Jag svarade på en annons om barnvakt på grannar.se igår, och fick svar imorse och ett telefonnummer jag skulle ringa.

Det här är ett typexempel på hur jag alltid föreställer mig det värsta. För det första: ringa? Ah, jobbigt, vilken tid passar bäst, åh jag kanske ska strunta helt i det istället? Hrrrm..

Samtidigt vet jag att jag måste ringa, och då kommer funderingarna kring vad jag faktiskt ska säga.

Och sen, hur diskuterar man lön på ett bra sätt?? Har ju hittills inte gått så bra för mig med sånt... samtidigt är jag i behov av ett extrajobb för pengarna, jag är äldre än 15, och jag tycker mig ha hyfsat mycket erfarenhet av att jobba med barn.

Men okej, om allt sånt löser sig... Tänk om barnen är ouppfostrade och skitjobbiga? Typ som dom jag hade hand om på Irland? Huva, det går inte för sig...

Och, kanske kommer tiderna inte alls funka? Jag kanske får åsidosätta plugget eller jobbet isåfall? Det är ju inte bra, lika så väl att strunta i det helt och hållet...

Men nej, jag ska ta tag i det här. Snart. Innan jag går och fikar om en timme iallafall! Och jag ska vara öppen och trevlig. Och se det som en diskussion som kan gå hur som helst, vi kanske har helt olika syn på saker och då FÅR jag faktiskt säga att det inte passar mig. Jag ska verkligen försöka att inte fega ur och gå med på något jag egentligen inte är nöjd eller bekväm med.

Och hur ett extrajobb ska minska stressen och tidsbristen vet jag inte än. Men kanske är det bra att fokusera på lite olika saker? Se att det finns annat än plugg också, och någonstans inse att det är bättre att lyckas godkänt på flera plan än väl godkänt på bara ett? Värt ett försök kanske.