Nuläget

Jaha gott folk, stunden är inne. Stunden för mig att lägga ner mitt svärd och erkänna för mig själv och min omvärld att jag gjort mitt bästa, men inte kan göra mer än just det. När jag säger att pluggandet går dåligt, så menar jag verkligen dåligt. Jag tycker att jag inte gör annat än läser och pluggar och pluggar och läser, men vad hjälper väl det? Ni, liksom jag, är vana vid att saker brukar ordna sig för mig, men nu är det faktiskt dags att även jag får skriva underkänt på en tenta.

Tentan i nästa moment är 2/11, och omtentan på det här momentet är 10/11. Det är alltså en hel vecka däremellan. En uppgift i antiken ska in 2/11 också, men den kan jag försöka sätta deadline på ungefär två veckor tidigare. Så har jag två veckor att plugga till tentan, och sen en vecka att läsa på till omtenta. Parallellt med att läsa på inför varje seminarium och så det vill säga, samt väljandet av ämne till c-uppsatsen i antiken. Men det får vara planen nu.

Folkhögskola lockar allt mer. Eller eventuellt plugga färe poäng nästa termin och försöka jobba lite istället. Behöver nog komma iväg lite, på sommaren kanske jag kan resa? Fast då måste man ju ifs sommarjobba. Eller kanske inte, om man sparat ihop pengar under våren? Och två sommarmånader är ju hyresfria.

Kan ju för oroliga själar tillägga att humöret nu har svängt uppåt och ligger på en jämn linje med horisonten. Inget depp längre. Uppgivenhet inför morgondagens tenta, men ingen tentapanik - det lönar sig inte. Man får misslyckas.

Sömnen börjar komma ikapp efter att ha pluggat i princip konstant 8-00/01 varje dag den senaste veckan. Imorgon efter tentan ska jag dränka mina sorger, och på onsdag ska jag sova länge länge. Fast måste hinna träffa Kaspian, affischera, köpa ramer, hämta ut böcker, läsa på inför lektionen, låna och läsa bok till antiken, ha möte med handledaren, mm mm, innan jag måste åka hem över helgen för att titta på nåt. Observerade ni alla måsten? Det gjorde jag. Jag ska fanimej åka till det där vattenfallet i Grekland dit nån tjej flyttat för att bara vara. Hon mediterar och lever för dagen. Låter alldeles ypperligt enligt mig.

Jag känner mig så totalt trött. Observera, inte deppig och knäppryck som igår. Men trött in i själen. Och terminen som knappt har hunnit börja. Jag är allt en klen liten varelse. Men det måste ju finnas plats för såna också. Sådetså.