Men jag är lika dum som många andra av den mänskliga rasen och berörs lättare av händelser jag känner till bättre, som känns närmare mig på något sätt. Därför hajade jag till lite extra när jag hörde om flygkraschen, eftersom jag åkte just den sträckan för några månader sen - fast åt andra hållet. Sao Paolo - Brasilia - Manaus.
Tänk om jag och Sara hade störtat vertikalt mot marken. I Amazonas. I tät regnskog så att militären skulle ha svårt att ta sig fram. Om våra familjer och vänner efter lång väntan hade fått ta emot de nyheterna. Om de oroliga och gråtande hade synts i tidningarna.
Det blir liksom verkligare helt plötsligt. Och jag tycker lite illa om mig själv för att jag reagerar just så - hade jag brytt mig lika mycket om jag läst om något som jag inte har nån direkt erfarenhet av?
Nu fick jag syn på flera dregel(?)fläckar i soffan
tillsammans ser de ut som en hund
med ett enormt huvud
:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar