Inatt vaknade jag av en mardröm. Det händer inte så ofta, men inatt så. Det var riktigt obehagligt.
Modellerna i Top Model är i Nubiöknen (vet inte om det finns en sån, men där var de iallafall). Sen går de ut genom en dörr och är då i ett hus. Plötsligt är dom jag och några andra som pluggar eller jobbar tillsammans. En person går hem, och för sent märker vi att han glömt sin portfölj. Sen är vi inlåsta i källarlokalen. Som plötsligt ser ut som mitt klassrum i mellanstadiet. Det är bara jag och två till kvar. Dörrarna är låsta och mobilerna har ingen täckning. Vi sitter vid ett bord. Plötsligt märker jag en stor jävla enorm orm uppe på skåpet precis bredvid dörren. Jag väcker dom andra, som suttit och sovit, och pekar på ormen. Vi tänker fly ut genom fönstrena, men dom är också låsta. Vi planerar att slå sönder ett fönster med en stol, men alla stolar är lätta och tunna av plast, så de kan inte ha sönder en ruta. Vi smyger förbi bredvid skåpet där ormen är hoprullad och ut genom dörren. Irrar i olika rum. I ett annat finns det en liten orm, så vi springer ut därifrån och in genom en annan dörr. Det är släckt. Plötsligt kommer vi på att det ju var där vi var först, där den humongous stora ormen är. Vi skriker och springer ut. Håller i dörren så att ormen inte ska ta sig ut efter oss. Dörren är med ens inte en vanlig dörr längre, utan en två tunna plastskivor. Vi fortsätter att hålla emot, men ormen - som nu samtidigt blivit en kvinna fast ju är en farlig giftig orm egentligen - lyckas bända upp plastskivorna mer och mer.
Där vaknar jag, vettskrämd. Vågar inte ta upp mobilen från golvet för att se vad klockan är, ifall det kanske skulle finnas en orm under min säng. Såhär i efterhand inser jag ju att jag väl var vaken fast ändå inte. Huvalien, otrevlig dröm hursomhelst.
Det påminner om en sak. Första natten vi sov ute i regnskogen i Venezuela var det svinkallt och jag sov ganska dåligt. Jag hade ju redan sovit i hängmattor i Amazonas i Brasilien, men man är ändå lite nojig - och fryser man så hjälper ju inte det så mycket. Någon gång där mitt i natten vaknade jag halvt om halvt upp, övertygad om att en stor spindel suttit precis vid mitt ansikte, och kanske bitit mig. Det fanns ju nämligen inga myggnät till hängmattorna.
Framåt nästa kväll är det någon i gänget som märker två gigantiska spindlar i taket (vi sov ju inte helt utomhus, det var stolpar och ett tak, inga golv eller väggar) precis ovanför min hängmatta. Killarna trodde inte på mig när jag berättade om min dröm, men jag vågar fortfarande inte vara säker på att det faktiskt inte var på riktigt. Det kändes så himla verkligt, och när jag nästa dag fick se spindlarna ovanför mig... För övrigt bytte jag hammock efter det, dels för spindlarna och del s för att få sova bredvid en söt schweizare :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar