söndag, juni 17, 2007
Nostalgikollage
För ett år sedan satt jag med sand under tårna och sippade på en alltför dyr men ack så svalkande läsk när jag såg ut över ett turkost hav som steglöst blandades med den blåa himlen. Grävde ner tårna lite djupare i sanden, skrattade åt en pillemarisk krabba som sprang upp och ner ur sitt uppgrävda hål, njöt av värmen och lugnet fortfarande ovetandes om vad vistelsen på Grenada och Carriacou skulle medfara. Kvällarna på the Horni Baboon's Wateringhole, fuzzball, strandutflykter och våglekar med Kansashunkarna Mike och Brandon, dykning bland färgsprakande fiskar vid revet bredvid Sandy Island, midsommarklubbandet med de amerikanska läkarna och efterföljande hemgång, Yacht View Guesthouse, whale watching med bland annat en liten liten bebisval (i valstorlek mätt dvs) som dök bredvid sin mamma, rom o cola på äkta sjörövarvis, sjöstjärnor, födelsedagsfirande, fotbolls-VM i bakfyllerus...
Så enkelt
Efter att med två hängiga paraplyer ha inhandlat en foundation begav jag mig mot mina kvarlämnade tillhörigheter i Davids tomma rum samt en hängsugen Emilia. Under trottoarmarkiserna upplevde jag en kort stund av klarhet. Jag ska volontära, den gamla drömmen som av någon anledning har blivit förbisedd under några år. En sådan självklarhet egentligen, det är en av få saker jag kan se mig själv syssla med och vara nöjd med tillvaron, inte känna att livet lever utan mig. En annan tanke och förhoppning som inte kan släppas är att jobba och resa runt i Australien och Nya Zeeland, samt att plugga italienska eller spanska på plats.
Dags att skaffa extrajobb, och fokusera lite mindre på studierna. Tills jag hittar något vettigt att plugga det vill säga. Om det nu är plugga jag ska göra. Det är kanske ingen idé om det inte förverkligar mig och ger mig lycka och lugn i själen.
Dags att skaffa extrajobb, och fokusera lite mindre på studierna. Tills jag hittar något vettigt att plugga det vill säga. Om det nu är plugga jag ska göra. Det är kanske ingen idé om det inte förverkligar mig och ger mig lycka och lugn i själen.
Wobidiho
... jag fick VG på kursen!
Det ska firas med köttfärssås och pasta sen... fast inte än på ett tag. Har i princip ätit konstant sen igår..
Det ska firas med köttfärssås och pasta sen... fast inte än på ett tag. Har i princip ätit konstant sen igår..
lördag, juni 16, 2007
fredag, juni 15, 2007
Grässyskling
Imorse åkte syster med familj till en årfyllande släkting på Gotland, de blir där till måndag eftermiddag. Det är lugnt och tyst, precis vad jag längtat efter, men redan ovant trots att jag inte bott här länge.
Dagen har inte varit så konstruktiv, snarare tvärtom. Förmiddagen spenderades i solen (eller ja, bara benen och senare fötterna nådde till solskenet, resten av mig satt i skuggan) med en ny bok av Jonas Gardell. Passionsspelet, inte lika bra som Frestelsernas Berg, men den funkade. Igår läste jag för övrigt Sandor/slash/Ida, den gillade jag, sträckläsning blev det.
En promenad för promenerandets skull hanns även med, något jag inte gjort på länge. Jag tog lite nya vägar och hittade t.o.m. en liten skogsstig. Av nån konstig anledning försökte jag komma lite lagom vilse insåg jag. Skogarna här är runt Årsta dock inte stora nog att kallas skogar, så den lilla stigen ledde snart ut till en ny gångväg, och de nya oprovade gångvägarna tog mig ganska lätt tillbaka hem. Nåväl, vilse eller inte var det skönt med en riktig promenad. I mina för små 900-kronors skor, hehe.
God köttfärssås lagades och åts, och åts gjordes även en chokladkaka.
Har utöver det sett på tre avsnitt av Nile City. Det hör liksom till min generations allmänbildning att känna till detta fenomen, så jag måste ta igen min totala okunskap om ämnet. Det jag såg var ganska kul, men nådde inte riktigt till mina upphajpade förväntningar.
Spelat singstar med mig själv, sett en film på teve, fixat lite i badrummet (där orkanen Kaspian virvlat fram), och ordnat med disken.
Ja, där ser man, helt okonstruktiv var ju inte dan.
Dagen har inte varit så konstruktiv, snarare tvärtom. Förmiddagen spenderades i solen (eller ja, bara benen och senare fötterna nådde till solskenet, resten av mig satt i skuggan) med en ny bok av Jonas Gardell. Passionsspelet, inte lika bra som Frestelsernas Berg, men den funkade. Igår läste jag för övrigt Sandor/slash/Ida, den gillade jag, sträckläsning blev det.
En promenad för promenerandets skull hanns även med, något jag inte gjort på länge. Jag tog lite nya vägar och hittade t.o.m. en liten skogsstig. Av nån konstig anledning försökte jag komma lite lagom vilse insåg jag. Skogarna här är runt Årsta dock inte stora nog att kallas skogar, så den lilla stigen ledde snart ut till en ny gångväg, och de nya oprovade gångvägarna tog mig ganska lätt tillbaka hem. Nåväl, vilse eller inte var det skönt med en riktig promenad. I mina för små 900-kronors skor, hehe.
God köttfärssås lagades och åts, och åts gjordes även en chokladkaka.
Har utöver det sett på tre avsnitt av Nile City. Det hör liksom till min generations allmänbildning att känna till detta fenomen, så jag måste ta igen min totala okunskap om ämnet. Det jag såg var ganska kul, men nådde inte riktigt till mina upphajpade förväntningar.
Spelat singstar med mig själv, sett en film på teve, fixat lite i badrummet (där orkanen Kaspian virvlat fram), och ordnat med disken.
Ja, där ser man, helt okonstruktiv var ju inte dan.
Terminens sämsta...
... raggreplik av en pubgäst är: "Vill du föda mina barn?"
Fulla människor kan vara ganska underhållande även när man själv jobbar och är nykter.
Fulla människor kan vara ganska underhållande även när man själv jobbar och är nykter.
onsdag, juni 13, 2007
Något glatt
På lördag kommer nog min Boris hit och hälsar på, det ska bli så härligt att umgås lite med henne i lugn och ro! Jag ska nog ta en tur till systemet innan dess och inhandla något gott vitt vin. Vad ska man äta till det tro? Kinderägg till efterrätt kanske iallafall...
Humor
Jag köpte en Gustaftidning när jag var på ICA idag, jag tror det var för att jag kände mig så semestrig. Dessutom ingick en engånskamera, så då behövde jag inte fundera länge på inköpet. När jag kom hem var det inte alls en engångskamera (det var det såklart inte där i affären heller, men ni hajar) utan en jäkla leksakskamera man kan fylla med vatten som sen sprutas ut när man låtsas ta kort. Pyttsan.
Nu har jag suttit och läst en liten stund, och slås av hur dåliga alla insända roliga historier är. Några smakprov:
- Du, jag fick sju tabletter till hunden av veterinären. Hunden dog redan efter det första.
- Oj då, tänka sig vad som kunde ha hänt om den fått alla tabletterna på en gång!
Familjen Persson bodde under semestern på ett pensionat som bara låg ett stenkast från havet. Det var lätt att hitta dit för inte en enda fönsterruta var hel.
Fredrik lämnade plötsligt den lilla byn för att resa till Amerika och tjäna pengar. Beslutet kom plötsligt och föranledde kommentarer i byn.
- Tänk att han gav sig iväg sådär utan att tala om det i förväg.
- Ja, sa hans bror Nisse, vi misstänkte alla att det skulle bli nåt särskilt, för kvällen innan han stack iväg tog han fram handfatet och tvätta bägge fötterna... samtidigt!
- Skönt att det äntligen blivit höst, så man slipper gå och frysa i sommarkläder!
- Vad gör du för att hålla dina mattor så rena och fina?
- Jag har provat allt möjligt, men jag tror min man är bäst!
- Jag är officer i musikkåren!
- Vilken grad har du?
- Flöjtnant!
Och sist men inte minst *trumvirvel*:
Den finske timmerhuggaren hade varit i slagsmål och motståndaren hade huggit honom i huvudet med en yxa. Och där satt den. Den skadade måste till sjukhus, men yxan gick inte att rubba. En läkare tillkallades:
- Det här var mycket illa. Han måste omedelbart skjutsas till sjukhuset för operation.
- Gärna det, sa finnen. Men skulle ni vilja såga av skaftet först så att jag får på mig mössan?
Är det jag som har dålig humor? Eller är dum och helt enkelt inte fattar skämten? Ja jag säger då det, suckar jag för mig själv och känner mig som min farmor.
Nu har jag suttit och läst en liten stund, och slås av hur dåliga alla insända roliga historier är. Några smakprov:
- Du, jag fick sju tabletter till hunden av veterinären. Hunden dog redan efter det första.
- Oj då, tänka sig vad som kunde ha hänt om den fått alla tabletterna på en gång!
Familjen Persson bodde under semestern på ett pensionat som bara låg ett stenkast från havet. Det var lätt att hitta dit för inte en enda fönsterruta var hel.
Fredrik lämnade plötsligt den lilla byn för att resa till Amerika och tjäna pengar. Beslutet kom plötsligt och föranledde kommentarer i byn.
- Tänk att han gav sig iväg sådär utan att tala om det i förväg.
- Ja, sa hans bror Nisse, vi misstänkte alla att det skulle bli nåt särskilt, för kvällen innan han stack iväg tog han fram handfatet och tvätta bägge fötterna... samtidigt!
- Skönt att det äntligen blivit höst, så man slipper gå och frysa i sommarkläder!
- Vad gör du för att hålla dina mattor så rena och fina?
- Jag har provat allt möjligt, men jag tror min man är bäst!
- Jag är officer i musikkåren!
- Vilken grad har du?
- Flöjtnant!
Och sist men inte minst *trumvirvel*:
Den finske timmerhuggaren hade varit i slagsmål och motståndaren hade huggit honom i huvudet med en yxa. Och där satt den. Den skadade måste till sjukhus, men yxan gick inte att rubba. En läkare tillkallades:
- Det här var mycket illa. Han måste omedelbart skjutsas till sjukhuset för operation.
- Gärna det, sa finnen. Men skulle ni vilja såga av skaftet först så att jag får på mig mössan?
Är det jag som har dålig humor? Eller är dum och helt enkelt inte fattar skämten? Ja jag säger då det, suckar jag för mig själv och känner mig som min farmor.
tisdag, juni 12, 2007
Jahaja
Det var ju typiskt. Nu har datorn pajat. Min nya fina duktiga dator har helt plötsligt blivit sjukt långsam och hackig. Allt på grund av den där jävla SonyEricsson-skivan. Och ändå installerade jag ju inte ens skiten.
Jag tror att Johan ska kolla på datorn imorgon kväll iallafall. Hoppas han kommer på nåt bra, för fortsätter datorn att bete sig så här kommer jag börja gråta.
Imorgon blir det till att ta sig upp och in till nationen för att flytta möbler och så ur ett rum som ska bli målat. Är inte så sugen, men engagemanget i allmänhet verkar lågt så jag åker dit.
Det blixtrar långt bort, men ingen åska hörs.
Nu ska jag borsta tänderna och sen sova.
Oj jisses vilken spännande och informativ blog jag har ^^
Jag tror att Johan ska kolla på datorn imorgon kväll iallafall. Hoppas han kommer på nåt bra, för fortsätter datorn att bete sig så här kommer jag börja gråta.
Imorgon blir det till att ta sig upp och in till nationen för att flytta möbler och så ur ett rum som ska bli målat. Är inte så sugen, men engagemanget i allmänhet verkar lågt så jag åker dit.
Det blixtrar långt bort, men ingen åska hörs.
Nu ska jag borsta tänderna och sen sova.
Oj jisses vilken spännande och informativ blog jag har ^^
För övrigt...
Är det jag som sommarvickar på hemtjänsten därhemma om några veckor. Inte helt kul gissar jag, men ett jobb är alltid ett jobb. Jag som skickade utan att tro att jag skulle få jobbet, mest för att stilla mitt dåliga panka samvete. Nu får jag stå mitt kast, i sex och en halv vecka.
Skor, ett gissel
Alltid lyckas jag köpa för små eller för stora skor. Det slår inte fel. Jag tror att jag borde ha en storlek just däremellan, så skulle alla skor sitta perfekt. Nu står jag iallafall här med ett par snygga men för små snordyra jumpadojor, som inte blev återlämnade i tid. Jag har bara två tips: 1) var ute i god tid, och 2) kolla alltid upp att den affär du letar efter finns på det ställe dit du åker.
Både kameran och snygga-men-dyra-skorna får vara lärande exempel för mig själv om dessa två punkter.
Både kameran och snygga-men-dyra-skorna får vara lärande exempel för mig själv om dessa två punkter.
Rolös
Visst ja, så var det. Rolösheten. Den är svår att förklara på ett bra sätt så att det inte missförstås av syster, som jag ju för tillfället bor hos.
Här bor jag (tränger jag mig på) i en familj, en familj med egna rutiner, vanor, normer, känslor, uttryckssätt osv. Det känns som att jag hamnar i mitten av saker jag inte vill hamna i mitten av, jag smyger om jag behöver gå på toa när någon sover, jag blir väckt när dom andra vaknar oavsett när jag kommit i säng kvällen innan. Vidare blir det ett stort projekt så fort man ska göra nåt utanför lägenheten eftersom det inte finns så mycket utrymme för mina saker (och jag dessutom har alldeles för mycket av dom), så allt jag äger och har ligger på två hyllor och i min ryggsäck så jag hittar aldig det jag ska ha...
Ja, ni ser, små sketna problem. Men jag vande mig snabbt vid att bo själv och bara behöva ta hänsyn till mig själv.
Och det är ju roligt med sällskap och mat som lagas till mer än en person. Någon att se på teve med. En liten en som följer en vart man än går och skiner upp så fort man ger den lite uppmärksamhet. Faktiskt.
Men det är svårt att sitta ner i lugn och ro och bara se till sig själv. Och så kommer det nog bli när jag bor hos föräldrarna i sommar också, så det är bara att vänja sig. Där kommer jag vara längre och ha mer plats än här, så då kanske pincetten och det randiga linnet och allt annat finns där det ska finnas.
Här bor jag (tränger jag mig på) i en familj, en familj med egna rutiner, vanor, normer, känslor, uttryckssätt osv. Det känns som att jag hamnar i mitten av saker jag inte vill hamna i mitten av, jag smyger om jag behöver gå på toa när någon sover, jag blir väckt när dom andra vaknar oavsett när jag kommit i säng kvällen innan. Vidare blir det ett stort projekt så fort man ska göra nåt utanför lägenheten eftersom det inte finns så mycket utrymme för mina saker (och jag dessutom har alldeles för mycket av dom), så allt jag äger och har ligger på två hyllor och i min ryggsäck så jag hittar aldig det jag ska ha...
Ja, ni ser, små sketna problem. Men jag vande mig snabbt vid att bo själv och bara behöva ta hänsyn till mig själv.
Och det är ju roligt med sällskap och mat som lagas till mer än en person. Någon att se på teve med. En liten en som följer en vart man än går och skiner upp så fort man ger den lite uppmärksamhet. Faktiskt.
Men det är svårt att sitta ner i lugn och ro och bara se till sig själv. Och så kommer det nog bli när jag bor hos föräldrarna i sommar också, så det är bara att vänja sig. Där kommer jag vara längre och ha mer plats än här, så då kanske pincetten och det randiga linnet och allt annat finns där det ska finnas.
måndag, juni 11, 2007
Uppvaknande; en detalj från tidigare inlägg
När jag vaknade upp dagen efter pubjobbarsexan förstod jag inte var jag var någonstans. Illamående stapplade jag till toaletten, där jag i spegeln mötte mitt sämre jag. Iklädd en svart långärmad t-shirt jag måste ha tagit ur Davids garderob för att den verkade vara en sovtröja. Sminket kvar, linserna i - men glasögonen låg bredvid sängen så dom hade jag uppenbarligen haft på mig på kvällen samtidigt som liserna. Röntgensyn eller? Vidare var mina läppar alldeles vita av intorkad tandkräm - jag tror det var en följd av att jag hade glömt min tandborste hemma och bara borstat med ett finger och den tandkräm jag fick av den förbarmande Emilia. Frågan återstår väl kanske om jag tandkrämade tänderna eller läpparna. Jag mindes bestämt att jag tagit fram min kvällsnecessär (om man kan kalla det så) på kvällen, men på morgonen insåg jag att det enda jag tagit fram var sminknecessären.
Nåväl, tillbaka till sängen, det var fortfarande länge kvar tills städningen skulle sätta igång.
En stund senare vaknade jag igen av att ha sträckt på mig och som följd fått en ohygglig kramp i ena vaden. Smärta, smärta, gråten var nära. Jag som aldrig tidigare haft kramp annat än i fötterna visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle ta vägen, så i ren desperation ställde jag mig upp (vadå, det funkar ju när man har fotkramp). Smärtan blandades med en svimningsattack som kom smygande, och jag blev illamående och tunnelseende precis som på Donken i Brasilien innan jag svimmade. För att få tillbaka lite blod till huvudet slängde jag mig baklänges ner i sängen igen, där jag låg medan universum snurrade både ovanför och under mig och kallsvetten fick mitt ansikte att krympa.
Efter uppvaknandet, och en jobbig bakisbrunch, beslutade jag mig för att ha en vit vecka.
När vi städade fick jag massa olika utslag, som dagarna efter bara blev värre.
Igår drack jag igen. Men jag drack måttligt, så jag tycker mig iallafall ha åstadkommit en beige vecka. Än så länge det vill säga, men det blir nog inga problem.
Nåväl, tillbaka till sängen, det var fortfarande länge kvar tills städningen skulle sätta igång.
En stund senare vaknade jag igen av att ha sträckt på mig och som följd fått en ohygglig kramp i ena vaden. Smärta, smärta, gråten var nära. Jag som aldrig tidigare haft kramp annat än i fötterna visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle ta vägen, så i ren desperation ställde jag mig upp (vadå, det funkar ju när man har fotkramp). Smärtan blandades med en svimningsattack som kom smygande, och jag blev illamående och tunnelseende precis som på Donken i Brasilien innan jag svimmade. För att få tillbaka lite blod till huvudet slängde jag mig baklänges ner i sängen igen, där jag låg medan universum snurrade både ovanför och under mig och kallsvetten fick mitt ansikte att krympa.
Efter uppvaknandet, och en jobbig bakisbrunch, beslutade jag mig för att ha en vit vecka.
När vi städade fick jag massa olika utslag, som dagarna efter bara blev värre.
Igår drack jag igen. Men jag drack måttligt, så jag tycker mig iallafall ha åstadkommit en beige vecka. Än så länge det vill säga, men det blir nog inga problem.
Resumé av den senaste tiden
Sitter här och lyssnar på diskmaskinen. Jag känner mig aningens rolös och har gjort det den sista tiden, bland annat därför det inte blivit mycket skrivet här.
Flytten och uppsatsen var ju de två största hindren att klara av. Flytten har gått etappvis, och är fortfarande inte helt avklarad. En hög med grejer står inne i Davids rum tills vidare, medan han själv jobbar på en båt i ett hav. Uppsatsen kom in i tid, men jag skrev på den in i det sista. Torsdag satt jag och skrev hela dan tills jag la mig vid fyra. Upp igen klockan åtta på fredag, och inskickning tio minuter innan deadline klockan 10. På eftermiddan och kvällen jobbade klubbverket en sista gång i puben, något som följdes av en lugn men lång pöl. Lördag, efter fem timmars sömn, var det ämbetsmannaavslutning till sisådär klockan två. Söndag var det packning, städning, flyttning av det mesta, läsning av alla andras uppsatser, samt genomgång av min egen. Där klämdes även in ett hejdå-bull-fika med korridoren.
Måndag och tisdag, opponering. Min uppsats saknade egna åsikter, och när jag själv skulle opponera blev jag efter några meningar stoppad av läraren för att jag pratade jättefort och man var tvungen att försöka tyda på läpparna vad jag sa. Det var ju snällt att hon berättade det så att jag kunde försöka lugna ner mig lite, men ack så jobbigt det är med sånt där. Nej, talare kommer jag aldrig bli.
Tisdag kväll var det utgång med klassen, vi hamnade på Bryggan. Det var trevligt, men jag fick väldiga slängar av jag-är-ensam-och-jag-passar-inte-in-här-jag-borde-gå-hem-men-jag-stannar-bara-ett-litet-litet-tag-till-och-ger-det-hela-en-chans-till-kanske-blir-jag-snart-huvudperson-och-nån-vill-prata-med-just-mig-och-jag-kan-komma-på-nåt-både-smart-och-roligt-och-intressant-att-säga-känslor.
På onsdagen var det dags för terminens pubjobbarsexa. Det var roligt och jag hade min fina sommarklänning på mig. Kvällen slutade dock med illamående och jag gick hem (till Davids tomma rum, han låser aldrig, man får ju utnyttja sina vänner) och sov. Dåligt samvete dagen efter då jag insåg att jag inte hjälpt till att städa efter festen, men nån måste ju vara den som är den och det har jag lite halvofficiellt åtagit mig, vad saken än gäller.
Torsdag slutstäd på nationen, från klockan 13 till 21:30.
Och sen dess... ja, inte så mycket. Det får nog bli ett eget inlägg.
Flytten och uppsatsen var ju de två största hindren att klara av. Flytten har gått etappvis, och är fortfarande inte helt avklarad. En hög med grejer står inne i Davids rum tills vidare, medan han själv jobbar på en båt i ett hav. Uppsatsen kom in i tid, men jag skrev på den in i det sista. Torsdag satt jag och skrev hela dan tills jag la mig vid fyra. Upp igen klockan åtta på fredag, och inskickning tio minuter innan deadline klockan 10. På eftermiddan och kvällen jobbade klubbverket en sista gång i puben, något som följdes av en lugn men lång pöl. Lördag, efter fem timmars sömn, var det ämbetsmannaavslutning till sisådär klockan två. Söndag var det packning, städning, flyttning av det mesta, läsning av alla andras uppsatser, samt genomgång av min egen. Där klämdes även in ett hejdå-bull-fika med korridoren.
Måndag och tisdag, opponering. Min uppsats saknade egna åsikter, och när jag själv skulle opponera blev jag efter några meningar stoppad av läraren för att jag pratade jättefort och man var tvungen att försöka tyda på läpparna vad jag sa. Det var ju snällt att hon berättade det så att jag kunde försöka lugna ner mig lite, men ack så jobbigt det är med sånt där. Nej, talare kommer jag aldrig bli.
Tisdag kväll var det utgång med klassen, vi hamnade på Bryggan. Det var trevligt, men jag fick väldiga slängar av jag-är-ensam-och-jag-passar-inte-in-här-jag-borde-gå-hem-men-jag-stannar-bara-ett-litet-litet-tag-till-och-ger-det-hela-en-chans-till-kanske-blir-jag-snart-huvudperson-och-nån-vill-prata-med-just-mig-och-jag-kan-komma-på-nåt-både-smart-och-roligt-och-intressant-att-säga-känslor.
På onsdagen var det dags för terminens pubjobbarsexa. Det var roligt och jag hade min fina sommarklänning på mig. Kvällen slutade dock med illamående och jag gick hem (till Davids tomma rum, han låser aldrig, man får ju utnyttja sina vänner) och sov. Dåligt samvete dagen efter då jag insåg att jag inte hjälpt till att städa efter festen, men nån måste ju vara den som är den och det har jag lite halvofficiellt åtagit mig, vad saken än gäller.
Torsdag slutstäd på nationen, från klockan 13 till 21:30.
Och sen dess... ja, inte så mycket. Det får nog bli ett eget inlägg.
Frestelsernas berg
av Jonas Gardell. Den läser jag nu, läser och gråter. Det är något speciellt med det av honom jag har läst, han skriver så sorgligt men samtidigt vackert och träffar verkligen mitt i prick. Jag hoppas bara att boken har ett lyckligt slut så att jag inte sjunker ner i nåt slags sommardepression.
lördag, juni 09, 2007
Kanaka
Nu tänkte jag skriva lite och uppdater om vad jag har haft för mig och varför jag inte har skrivit här på länge. Men det kom en liten Kaspian som inte alls vill sova, så jag skriver senare eller imorgon istället. Nu fick ni iallafall en liten hint om varför jag är så frånvarande i internetväg på sistone.
Hm, liten fot sparkar mig på armen. Nu ska jag nog ta bort datorn härifrån. Nyss var både den och barnet på väg ner i golvet från soffan.
Hm, liten fot sparkar mig på armen. Nu ska jag nog ta bort datorn härifrån. Nyss var både den och barnet på väg ner i golvet från soffan.
fredag, juni 01, 2007
Naiv
Jag har en förmåga att hela tiden tänka "bara det här kvar så är jag klar sen". Nästan alltid är det fel; när det man har kvar att göra tar slut måste man ju ta tag i det man inte hunnit göra tidigare.
Tio minuter innan deadline skickade jag in min uppsats. Kan jag slappna av nu? Nej. Tidigast klockan tre idag ska jag gå till skolan och hämta uppsatser. Det vill säga, alla kursares uppsatser. Okej, vi är bara typ tolv eller tretton, men ändå. Uppsatserna ska läsas, och så ska man opponera på en. Och samtidigt planera en presentation av sin egen. Detta ska göras under helgen (får man ens göra så, hrmf), och sen är opponeringen på måndag 10-16 och tisdag 10-13.
Jag vet inte riktigt hur det hela ska hinnas med. Ikväll jobbarjag i puben, imorgon är det avslutning för alla ämbetsmän på nationen, och på söndag borde jag flytta. Och sen är det måndag ja. Hm, jag får väl stå och stampa otåligt strax innan tre, och sen försöka läsa några uppsatser innan jag börjar jobba vid 16.
Tio minuter innan deadline skickade jag in min uppsats. Kan jag slappna av nu? Nej. Tidigast klockan tre idag ska jag gå till skolan och hämta uppsatser. Det vill säga, alla kursares uppsatser. Okej, vi är bara typ tolv eller tretton, men ändå. Uppsatserna ska läsas, och så ska man opponera på en. Och samtidigt planera en presentation av sin egen. Detta ska göras under helgen (får man ens göra så, hrmf), och sen är opponeringen på måndag 10-16 och tisdag 10-13.
Jag vet inte riktigt hur det hela ska hinnas med. Ikväll jobbarjag i puben, imorgon är det avslutning för alla ämbetsmän på nationen, och på söndag borde jag flytta. Och sen är det måndag ja. Hm, jag får väl stå och stampa otåligt strax innan tre, och sen försöka läsa några uppsatser innan jag börjar jobba vid 16.
Sovdags
Nu är klockan 03:39. Jag är nästan i princip helt klar med uppsatsen. Jävla perfektionistdrag som får mig att sitta uppe så här länge. Vid 8 bör jag gå upp, så att jag kan finslipa på finslipet jag finslipat nu precis. Sen när jag skickat in uppsatsen lagom till deadline klockan 10 ska jag nog sova ett tag igen.
Det dumma är att jag antagligen bara kan få G på kursen, oavsett hur det går med uppsatsen. Varför anstränger jag mig? Varför är det så svårt att medvetet göra något halvbra?
Det dumma är att jag antagligen bara kan få G på kursen, oavsett hur det går med uppsatsen. Varför anstränger jag mig? Varför är det så svårt att medvetet göra något halvbra?
onsdag, maj 30, 2007
Liten på jorden
När jag jobbade i puben igår märkte jag efter ett tag att jag hade tre missade samtal från Tessan. Oj hjälp, det har säkert hänt nåt, sa jag till Tom innan jag gick iväg och ringde upp. Så rätt jag hade. Ledsamt, hemskt, men jag kan inte riktigt ta till mig det hela.
Supergo kille. Nyss blivit pappa. Tumör. Hjärnan. Operation. Oviss utgång.
Ibland slår det en att livet är som ett enda hån med alla orättvisor och hemskheter. Jag håller alla fingrar och tår för att operationen ska gå väl. Hjälper ni till?
Supergo kille. Nyss blivit pappa. Tumör. Hjärnan. Operation. Oviss utgång.
Ibland slår det en att livet är som ett enda hån med alla orättvisor och hemskheter. Jag håller alla fingrar och tår för att operationen ska gå väl. Hjälper ni till?
söndag, maj 27, 2007
En period kunde jag sätta mig vid en dator och få ur mig något som liknade dikter. Inte världens tuffaste, men åh så skönt det var att få utlopp för allt möjligt på det sättet. Nu är jag lite som en kaviartub som blir påfylld inifrån, men blivit ihopknuten precis vid öppningen. Hä blir stopp helt enkelt.
Uppsatshelvete
Alla distraherande objekt är flyttade till syster eller föräldrar. Kvar i rummet är bara jag, datorn där uppsatsen bor, litteratur att använda i uppsatsskrivandet, samt förstärkare, högtalare och kläder. Pluggonyttigheter har införskaffats: ett paket muffins, två chokladkakor, samt lite lösgodis. Den mat som kan tänkas behövas de närmsta dagarna finns hemma. Jag har inget inplanerat med någon, och står som upptagen på msn.
Men inte faen går det fort! Jag har fortfarande inte fått till mitt råmanus ordentligt, det som skulle in i fredags. Visst, jag skickade det, men det var ju verkligen inte en uppsats i ordets rätta bemärkelse.
Just nu funderar jag på hur jag ska få in pietas, rättvisa och brutna eder i texten, och på vad jag egentligen kommit fram till. Det är dessutom den första uppsats på universitetsnivå jag skriver, och jag känner mig ganska osäker på exakt hur den ska vara uppbyggd och så. Vilka delar/avsnitt måste finnas med? Var ska olika saker placeras in? Var får mina egna åsikter och slutsatser stå? Och så vidare...
Men inte faen går det fort! Jag har fortfarande inte fått till mitt råmanus ordentligt, det som skulle in i fredags. Visst, jag skickade det, men det var ju verkligen inte en uppsats i ordets rätta bemärkelse.
Just nu funderar jag på hur jag ska få in pietas, rättvisa och brutna eder i texten, och på vad jag egentligen kommit fram till. Det är dessutom den första uppsats på universitetsnivå jag skriver, och jag känner mig ganska osäker på exakt hur den ska vara uppbyggd och så. Vilka delar/avsnitt måste finnas med? Var ska olika saker placeras in? Var får mina egna åsikter och slutsatser stå? Och så vidare...
Ring ring
Henke ringde just, och sa att han kommer skjuta upp sin tillbakaflytt lite. Jag behöver inte vara ute ur rummet på torsdag, för han kommer inte tillbaka innan tisdag nästnästa vecka.
Vad blir smidigast nu? Jag klurar och flurar, men vet inte riktigt. Hade ju tänkt skriva på uppsatsen fram till torsdag eftermiddag kanske, och då flytta mig själv och mitt pick och pack. Men kanske är det bättre att vänta till fredag, eftersom deadline för uppsatsen är klockan 10 den dan? Fast å andra sidan ska jag hämta någon/några annans uppsats(er) i skolan klockan 15 på fredag, och sen jobba på kvällen - då är det bra att bo på Smålandsgården. Men lördag då? Fast då är det ämbetsmannaavslutning på kvällen, då är det också bra att bo i samma byggnad.
Klurigt var ordet. Men kanske kan jag flytta mig och nästan allt, och sen bara ha rummet som lite fix-innan-fest samt sova-efter-fest-ställe. Hm, ja, det låter bra.
Jag har inte bara fått ett utan två(!) telefonsamtal denna söndag, vilodag och allt. Den andra personen som ringde var en från hemkommunens äldreomsorg, där jag sökt ett semestervikariat. Hon ska återkomma om någon dag eller så och säga om jag får jobbet. Hon sa att hon tyckte att jag verkade ha en sund inställning och så, men problemet är att jag inte har körkort. Hon hade dock tänkt ut något schema jag skulle kunna gå på, där jag börjar ute i Färentuna och sedan samåker med nån för att komma till de olika personerna i Stenhamra, och väl där är det ju gångavstånd. Hon skulle prata med de andra som jobbade och se om dom tyckte det var en möjlighet.
Okej, jag kan erkänna att det skrämmer mig att tänka på att jag kanske kommer byta blöja på äldre människor om några veckor. Men, jag behöver verkligen ett jobb. Och egentligen borde omvårdnadsyrken inte ha så låg status - det är väl något av det viktigaste man kan göra, att ta hand om dom i vårt samhälle som har arbetat och kämpat och levt länge, men nu inte orkar med så mycket.
Vad blir smidigast nu? Jag klurar och flurar, men vet inte riktigt. Hade ju tänkt skriva på uppsatsen fram till torsdag eftermiddag kanske, och då flytta mig själv och mitt pick och pack. Men kanske är det bättre att vänta till fredag, eftersom deadline för uppsatsen är klockan 10 den dan? Fast å andra sidan ska jag hämta någon/några annans uppsats(er) i skolan klockan 15 på fredag, och sen jobba på kvällen - då är det bra att bo på Smålandsgården. Men lördag då? Fast då är det ämbetsmannaavslutning på kvällen, då är det också bra att bo i samma byggnad.
Klurigt var ordet. Men kanske kan jag flytta mig och nästan allt, och sen bara ha rummet som lite fix-innan-fest samt sova-efter-fest-ställe. Hm, ja, det låter bra.
Jag har inte bara fått ett utan två(!) telefonsamtal denna söndag, vilodag och allt. Den andra personen som ringde var en från hemkommunens äldreomsorg, där jag sökt ett semestervikariat. Hon ska återkomma om någon dag eller så och säga om jag får jobbet. Hon sa att hon tyckte att jag verkade ha en sund inställning och så, men problemet är att jag inte har körkort. Hon hade dock tänkt ut något schema jag skulle kunna gå på, där jag börjar ute i Färentuna och sedan samåker med nån för att komma till de olika personerna i Stenhamra, och väl där är det ju gångavstånd. Hon skulle prata med de andra som jobbade och se om dom tyckte det var en möjlighet.
Okej, jag kan erkänna att det skrämmer mig att tänka på att jag kanske kommer byta blöja på äldre människor om några veckor. Men, jag behöver verkligen ett jobb. Och egentligen borde omvårdnadsyrken inte ha så låg status - det är väl något av det viktigaste man kan göra, att ta hand om dom i vårt samhälle som har arbetat och kämpat och levt länge, men nu inte orkar med så mycket.
lördag, maj 26, 2007
Jag mötte Lassie
Där är min svarta överdel, hehe. Ser ni den? Axelbandslös, bärs av en söt blondin med gulrött band runt halsen.
onsdag, maj 23, 2007
Mycket nu
Okej nu tänker jag vara lite osmaklig, Aemailia kan sluta läsa på stört.
Tänk om man kunde bajsa ut en b-uppsats, då skulle jag springa till köket på stört och äta allt jag kom över. Och sen, efter en kort men intensiv kraftansträngning, skulle jag vara klar med kursen och ha sommarlov.
Klockan är elva. Frågan är om man ska ge upp för dagen. Borsta tänderna och krypa ner i sängen. Läsa fjärde sången i Aeneiden innan sömnen infinner sig. Och imorgon försöka skriva lite mer om det jag än så länge har - vilket är långt ifrån en hel uppsats. Sen jobbar jag i köket på eftermiddagen och kvällen, så den pluggtiden går ju bort.
På fredag får jag gå upp tidigt, även om man brukar komma hem tidigast ett efter en pubkväll, och fixa lite till. Klockan tolv ska uppsatsmanuset vara inskickat. Klockan tre kommer min mor hit, så då ska jag ha packat ner allt i rummet förutom några få saker jag ska ha här till nästa torsdag då jag själv flyttar också.
På lördag blir det knytis och fest med några tjejer på nationen, det ska bli kul även om jag egentligen inte har tid. Söndag och måndag får ägnas åt uppsatsen, plus igenomläsning av tre andra personers uppsatsmanus.
Tisdag ska vi i gruppen ha diskussionsseminarium där vi kommer med åsikter och tankar om varandras uppsastser. Efter det väntar ytterligare en pubkväll - som nog kommer bli livlig med tanke på att grannen har öppnat för sommaren (igår fick vi visst in 20000 kronor, dvs dubbelt så mycket som vanligt, enbart för att vi är granne med det tuffaste stället).
Onsdag och torsdag måste jag verkligen tokskriva, så att jag kan skicka in den slutliga versionen av uppsatsen på torsdag kväll. Då flyttar jag även ut för gott från min kära L2:a. Ja, och sen på fredag får jag andras uppsatser igen, som väl ska läsas och kollas under helgen, för att sen diskuteras i skolan måndag och tisdag. Sen - sommarlov! (Förutom att vi ska städa hela nationshuset, men det blir ett senare problem.)
Tänk om man kunde bajsa ut en b-uppsats, då skulle jag springa till köket på stört och äta allt jag kom över. Och sen, efter en kort men intensiv kraftansträngning, skulle jag vara klar med kursen och ha sommarlov.
Klockan är elva. Frågan är om man ska ge upp för dagen. Borsta tänderna och krypa ner i sängen. Läsa fjärde sången i Aeneiden innan sömnen infinner sig. Och imorgon försöka skriva lite mer om det jag än så länge har - vilket är långt ifrån en hel uppsats. Sen jobbar jag i köket på eftermiddagen och kvällen, så den pluggtiden går ju bort.
På fredag får jag gå upp tidigt, även om man brukar komma hem tidigast ett efter en pubkväll, och fixa lite till. Klockan tolv ska uppsatsmanuset vara inskickat. Klockan tre kommer min mor hit, så då ska jag ha packat ner allt i rummet förutom några få saker jag ska ha här till nästa torsdag då jag själv flyttar också.
På lördag blir det knytis och fest med några tjejer på nationen, det ska bli kul även om jag egentligen inte har tid. Söndag och måndag får ägnas åt uppsatsen, plus igenomläsning av tre andra personers uppsatsmanus.
Tisdag ska vi i gruppen ha diskussionsseminarium där vi kommer med åsikter och tankar om varandras uppsastser. Efter det väntar ytterligare en pubkväll - som nog kommer bli livlig med tanke på att grannen har öppnat för sommaren (igår fick vi visst in 20000 kronor, dvs dubbelt så mycket som vanligt, enbart för att vi är granne med det tuffaste stället).
Onsdag och torsdag måste jag verkligen tokskriva, så att jag kan skicka in den slutliga versionen av uppsatsen på torsdag kväll. Då flyttar jag även ut för gott från min kära L2:a. Ja, och sen på fredag får jag andras uppsatser igen, som väl ska läsas och kollas under helgen, för att sen diskuteras i skolan måndag och tisdag. Sen - sommarlov! (Förutom att vi ska städa hela nationshuset, men det blir ett senare problem.)
Pörn goes kulturnörds-wannabe
Idag för ett år sen gick jag på opera. För första, och antagligen sista, gången i mitt liv. Jag förstod ingenting, och somnade till ibland. Dom sjöng på ett obegripligt språk (minns inte vilket?), och till det fanns det portugisisk text. Prima. Inte. Men det var ett fint operahus iallafall!
Otäck dröm
Jag kom just att tänka på en riktigt obehaglig dröm jag hade för kanske en vecka sen. Jag och två till, jag tror att det var mina systrar, men vi var små, vi var nere i mörka grott- eller kloakgångar. Vi letade efter nåt, eller kanske bara vägen ut. Det var mörkt och fuktigt, och vatten under oss. Vi såg siluetter av barn som tittade på oss, och insåg att vi måste berätta för nån att de var där. Vi lyckades till slut komma tillbaka ovanför jord, men den obehagliga känslan var kvar. Några barn med en basketboll stoppade oss, jag tror att dom kastade kjolar på oss. Vi förklarade att vi inte ville leka, för vi skulle åka hem. På en jättestor parkeringsliknande plats skulle vi höra av oss till våra föräldrar, men vi var nästan som utomjordingar eller hemliga agenter eller nåt, och det höll på att avslöjas när nån av oss med ett knapptryck vecklade upp en enorm trattliknande kommunikations...grej.
Just dom där tomma barnögonen som tittade på oss på håll... huva.
För övrigt ville jag inte vara sist när vi tre tog oss fram på led där nere, men eftersom jag var äldst (sen när är jag inte mellanbarn?) borde jag gå sist. På nåt sätt hamnade ändå min lillasyster sist, jag visste att det inte var helt rätt men gjorde ingenting åt det. Så himla typiskt mig, precis så jag alltid gjorde när vi var yngre. Och kanske gör fortfarande?
Just dom där tomma barnögonen som tittade på oss på håll... huva.
För övrigt ville jag inte vara sist när vi tre tog oss fram på led där nere, men eftersom jag var äldst (sen när är jag inte mellanbarn?) borde jag gå sist. På nåt sätt hamnade ändå min lillasyster sist, jag visste att det inte var helt rätt men gjorde ingenting åt det. Så himla typiskt mig, precis så jag alltid gjorde när vi var yngre. Och kanske gör fortfarande?
Kort
Min svarta överdel har idag tagit sig innanför polisavspärrningarna i stan, och tom vistats i samma sal som kungaparet, det japanska kejsarparet mfl. Status.
Själv fick jag minsann ta en omväg runt universitetshuset för att ta mig hem från skolan.
Själv fick jag minsann ta en omväg runt universitetshuset för att ta mig hem från skolan.
söndag, maj 20, 2007
Vårbal
Nu sitter jag här på mitt rum, klockan börjar närma sig åtta på kvällen och det är långt förbi läggdags för mig. Nu har jag varit uppe sen klockan halv nio igår morse. Minus en timme, jag snodde nämligen åt mig en lite tupplur när vi hade paus halv sex imorse.
Vadan denna underliga dygnsrytm undrar ni nu? Knarkar du?
Men nej. Jag har bara jobbat på vårbalen. Eftersom Carl von Linné, tidigare inspektor på Smålands nation, firar 300-årsjubileum i år var det inte bara vårbal - det var jubileumsbal med tema 1700-tal. Efter att ha putsat silverbestick, vikt servetter, dukat och föreberett på fler sätt började sittningen. Vi balanserade tallrikar och diverse flaskor bland höga pudrade peruker, stora kjolar och svajande fjäderplymer. Runt om oss hördes tidsenliga samtal med uttryck som Charmant och Gutår, men även franska små meningsutbyten snappades upp. Tydligen förekom även något sorts självutnämnda japanska luder, det där är lite oklart.
Servering och tågordning gick enligt mig skitbra (om man bortser från incidenten med brickorna med skumpaglas som tappades i golvet precis innan gästerna skulle släppas in), det fanns ganska mycket mat över till oss och den var dessutom god, vi avtackades av gästerna eftersom det var vår sista gasque som klubbverk, och stämningen bland oss som jobbade var allmänt avslappnad och glad. Något spännande som inträffade när jag drogs in i alla plymer och kjolar och vita glada ansikten som hoppade framför scenen när bandet Piano and Tonic(?) uppträdde var att David bestämde sig för att jag skulle crowd-surfa. En något vågad idé då det är en mindre crowd det gäller. Det gick väl sådär, men skoj var det.
Efter sittningen var det speed-städ i festsalen medan de fina gästerna minglade, sedan följde styrdans fram till klockan 2 då vi stängde. Städ, disk och flum för personalen, släpp på Göteborgs till klockan 7 för gästerna. 06.30-9.00 serverade vi frukost, då kom många tappra själar tillbaka för lite bacon och äggröra. Sedan följde lite mer städ och disk.
Efter detta jobbdygn väntade ingen sexa, så vi ordnade en egen på Loffes balkong med solsken och sånger (och blåst). Där fick vi även avnjuta en Absolut (finsprit, det var värst!) som Sven varit rar nog att skänka oss. (Tack, det var grymt uppskattat!)
Framåt eftermiddagen hamnade jag äntligen vid ån, tillsammans med Emilia och Tom. Det är nåt visst med solsken, blå himmel, grönska, och vatten. Vi åt bakelser från ett kafé, diskuterade Musikhuset (heter det så, det nya omdiskuterade vid Vaksala?) och skrattade åt tuffa moppekillar med smällare. Åt, inte med.
Framåt fem kom jag hem. Internet, dusch, middag, tandborstning, OC. Och nu, bloggen.
Och NU - sängen.
(om jag inte laddar upp lite bilder på bildsidan först, annars blir det imorn..)
Vadan denna underliga dygnsrytm undrar ni nu? Knarkar du?
Men nej. Jag har bara jobbat på vårbalen. Eftersom Carl von Linné, tidigare inspektor på Smålands nation, firar 300-årsjubileum i år var det inte bara vårbal - det var jubileumsbal med tema 1700-tal. Efter att ha putsat silverbestick, vikt servetter, dukat och föreberett på fler sätt började sittningen. Vi balanserade tallrikar och diverse flaskor bland höga pudrade peruker, stora kjolar och svajande fjäderplymer. Runt om oss hördes tidsenliga samtal med uttryck som Charmant och Gutår, men även franska små meningsutbyten snappades upp. Tydligen förekom även något sorts självutnämnda japanska luder, det där är lite oklart.
Servering och tågordning gick enligt mig skitbra (om man bortser från incidenten med brickorna med skumpaglas som tappades i golvet precis innan gästerna skulle släppas in), det fanns ganska mycket mat över till oss och den var dessutom god, vi avtackades av gästerna eftersom det var vår sista gasque som klubbverk, och stämningen bland oss som jobbade var allmänt avslappnad och glad. Något spännande som inträffade när jag drogs in i alla plymer och kjolar och vita glada ansikten som hoppade framför scenen när bandet Piano and Tonic(?) uppträdde var att David bestämde sig för att jag skulle crowd-surfa. En något vågad idé då det är en mindre crowd det gäller. Det gick väl sådär, men skoj var det.
Efter sittningen var det speed-städ i festsalen medan de fina gästerna minglade, sedan följde styrdans fram till klockan 2 då vi stängde. Städ, disk och flum för personalen, släpp på Göteborgs till klockan 7 för gästerna. 06.30-9.00 serverade vi frukost, då kom många tappra själar tillbaka för lite bacon och äggröra. Sedan följde lite mer städ och disk.
Efter detta jobbdygn väntade ingen sexa, så vi ordnade en egen på Loffes balkong med solsken och sånger (och blåst). Där fick vi även avnjuta en Absolut (finsprit, det var värst!) som Sven varit rar nog att skänka oss. (Tack, det var grymt uppskattat!)
Framåt eftermiddagen hamnade jag äntligen vid ån, tillsammans med Emilia och Tom. Det är nåt visst med solsken, blå himmel, grönska, och vatten. Vi åt bakelser från ett kafé, diskuterade Musikhuset (heter det så, det nya omdiskuterade vid Vaksala?) och skrattade åt tuffa moppekillar med smällare. Åt, inte med.
Framåt fem kom jag hem. Internet, dusch, middag, tandborstning, OC. Och nu, bloggen.
Och NU - sängen.
(om jag inte laddar upp lite bilder på bildsidan först, annars blir det imorn..)
Tevenörden talar
Ujuj, herre jistanes, jag säjer då det, halledudanemej. När jag fick veta att kvällens avsnitt av OC var det sista tänkte jag nog inte att det skulle vara det sista någonsin. Men det var det. Karaktärerna växte upp, man fick se bröllop och framtidsscener. Lite ovant, eftesom serier brukar fortgå i all oändlighet. Jag måste ändå säga att det känns bra, serien har fått komma till ro.
fredag, maj 18, 2007
Positivt tänkande
Jag fick just svar från ett ställe där jag sökt sommarjobb:
Hej !
Tack för din ansökan, jag har nu hittat våran nya medarbetare.
Ge inte upp och tänk positivt jag hade över 200 sökande att välja bland det är säkert din tur nästa gång
Med vänlig hälsning
xxx
Det var lite gulligt tycker jag. Hon är nog en sån som jag, som inte vill att nån ska vara ledsen :)
Hej !
Tack för din ansökan, jag har nu hittat våran nya medarbetare.
Ge inte upp och tänk positivt jag hade över 200 sökande att välja bland det är säkert din tur nästa gång
Med vänlig hälsning
xxx
Det var lite gulligt tycker jag. Hon är nog en sån som jag, som inte vill att nån ska vara ledsen :)
Nostalgisk
Näst sista fredagen i det här rummet. Om en vecka kommer föräldrar, vet ej om det är i singular eller plural, och hjälper mig att flytta grejer.
Dammit, jag vill bo kvar här! Jag trivs ju! Och så underbart nära till pubköket, och allt annat. Och bra korridor med ovanligt fräscht kök.
Dammit, jag vill bo kvar här! Jag trivs ju! Och så underbart nära till pubköket, och allt annat. Och bra korridor med ovanligt fräscht kök.
Rosa Pantern/Chokladbryderier
Jag har hört folk tala om den, men själv aldrig varit inne i den lilla näraffären innan David guidade mig dit inför ett litet välgörenhetsmission. Sen dess har det blivit två besök dit, varav det ena skedde idag i en paus av Top Model. Fattar ni det? På med jeans och skor, hitta nyckel och pengar, gå dit, ta en choklad, betala, vänta på växel, gå tillbaka. Och jag kom tillbaka innan reklamen var slut! Sex minuter tog det. Imponerande.
Sportlunchen jag införskaffade behövs idag, jag sitter och letar info till min b-uppsats. Just nu läser jag i Thinking Men, Masculinity and its Self-Representation in the Classical Tradition. Jag tycker mitt ämne är grymt intressant, men känner tyvärr mest av tidspressen.
En gång höll jag på att på riktigt sluta med godis. I Brasilien hittade vi bara konstiga godisar, så jag avböjde helt. Ibland smakade jag en kaka av min resekamrat, men inte mer än så. Det höll i sig i kanske två, tre veckor (rekord för mig, by far). Och jag vet exakt när det bröts. I en butt-numbing boat i Amazonas, under en gassande sol på en lång åktur. Australienaren som grävde fram en halvsmält chokladkaka - en sån där med en ko på, heter den Milko? Milka? Han gav oss varsin bit, och det var som... åh det går inte att beskriva, men så underbart ljuvligt. Långsamt och vördnadsfullt åt vi upp den kakan under vår vistelse i djungeln. I Venezuela och längre norr var det sen kört; där fanns "normala" chokladsorter, och minst en chokladbit införskaffades och åts varje dag. Back to normal med andra ord (och engelska sådana, märker jag). Man borde kanske dra ner på sötsakerna, jag har hört att det kan vara nyttigt att göra så. Men, ska man sluta med något som ger en så mycket njutning och lycka? Fast, om en knarkare frågat så hade nog de flesta svarat ja. Klurigt det där.
Sportlunchen jag införskaffade behövs idag, jag sitter och letar info till min b-uppsats. Just nu läser jag i Thinking Men, Masculinity and its Self-Representation in the Classical Tradition. Jag tycker mitt ämne är grymt intressant, men känner tyvärr mest av tidspressen.
En gång höll jag på att på riktigt sluta med godis. I Brasilien hittade vi bara konstiga godisar, så jag avböjde helt. Ibland smakade jag en kaka av min resekamrat, men inte mer än så. Det höll i sig i kanske två, tre veckor (rekord för mig, by far). Och jag vet exakt när det bröts. I en butt-numbing boat i Amazonas, under en gassande sol på en lång åktur. Australienaren som grävde fram en halvsmält chokladkaka - en sån där med en ko på, heter den Milko? Milka? Han gav oss varsin bit, och det var som... åh det går inte att beskriva, men så underbart ljuvligt. Långsamt och vördnadsfullt åt vi upp den kakan under vår vistelse i djungeln. I Venezuela och längre norr var det sen kört; där fanns "normala" chokladsorter, och minst en chokladbit införskaffades och åts varje dag. Back to normal med andra ord (och engelska sådana, märker jag). Man borde kanske dra ner på sötsakerna, jag har hört att det kan vara nyttigt att göra så. Men, ska man sluta med något som ger en så mycket njutning och lycka? Fast, om en knarkare frågat så hade nog de flesta svarat ja. Klurigt det där.
Underlig eller underhållande
Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att kinesen i korridoren är underhållande eller underlig. Kanske är det en blandning av båda. Varje gång vi börjar prata om något kommer han in på att jag tycker som jag tycker för att jag är svensk, och svenskar är si och svenskar är så. Jag försöker ibland klämma in att Nej, det är inte för att jag är svensk, det är för att jag är jag. Idag stog han och skar i ett stort kycklinglår, och jag tyckte det var obehagligt när han skar i själva benet. "Svenskar tycker att allt är äckligt".
Åh nej, nu kommer jag inte på fler exempel. Eller jo! Svenskar är dåliga, för vi har aldrig slagits för våra liv. Så om det väl händer nåt är det vi som kommer dö först. Därför är det dåligt att vi inte haft krig här på så länge.
Alltså, han har sagt så himla många olika påståenden. Nån gång pratade han om att vi svenskar har så mycket fördomar, i samma veva som han berättade mer om hur svenskar är. Han har även varit vänlig nog och berättat hur jag är; jag är lugn och festar aldrig. Åh, tack, bra att du berättade, för jag var lite osäker själv.
Vår korridor är tråkig för att vi aldrig gör något tillsammans. Okej, men vi kan dra ihop något då tyckte jag. Men nej, vi skulle inte klara av hans sätt att festa. Och vi är för olika.
Idag nämnde jag att jag ska jobba på vårbalen imorgon, vilket han upplyste mig om är tråkigt. Sen undrade han vad balen innebar; var folk bara extra snobbiga? Njaej, tyckte jag. Finklädda och lite fina i kanten i början kanske, men sen blir väl folk lika fulla och glada som vanligt. Han fortsatte med att berätta att han inte gillar såna fester, och han gillar inte vanliga gasquer heller. Har du varit på nån, undrade jag försynt. Nej, inte hade han det inte.
Är inte en person som ogillar fördomar, men ändå har såna om allt och alla och dessutom lever efter dom, lite... motsägelsefull?
Åh nej, nu kommer jag inte på fler exempel. Eller jo! Svenskar är dåliga, för vi har aldrig slagits för våra liv. Så om det väl händer nåt är det vi som kommer dö först. Därför är det dåligt att vi inte haft krig här på så länge.
Alltså, han har sagt så himla många olika påståenden. Nån gång pratade han om att vi svenskar har så mycket fördomar, i samma veva som han berättade mer om hur svenskar är. Han har även varit vänlig nog och berättat hur jag är; jag är lugn och festar aldrig. Åh, tack, bra att du berättade, för jag var lite osäker själv.
Vår korridor är tråkig för att vi aldrig gör något tillsammans. Okej, men vi kan dra ihop något då tyckte jag. Men nej, vi skulle inte klara av hans sätt att festa. Och vi är för olika.
Idag nämnde jag att jag ska jobba på vårbalen imorgon, vilket han upplyste mig om är tråkigt. Sen undrade han vad balen innebar; var folk bara extra snobbiga? Njaej, tyckte jag. Finklädda och lite fina i kanten i början kanske, men sen blir väl folk lika fulla och glada som vanligt. Han fortsatte med att berätta att han inte gillar såna fester, och han gillar inte vanliga gasquer heller. Har du varit på nån, undrade jag försynt. Nej, inte hade han det inte.
Är inte en person som ogillar fördomar, men ändå har såna om allt och alla och dessutom lever efter dom, lite... motsägelsefull?
torsdag, maj 17, 2007
Ingen mobil...
... för tillfället. Så hör av er på annat sätt. Rökmoln exempelvis. Nu ska jag sova.
Man ska inte behöva skrika högt eller säga ifån argt för att bli lyssnad på.
Man ska inte behöva skrika högt eller säga ifån argt för att bli lyssnad på.
tisdag, maj 15, 2007
Eländen just nu
Om en och en halv vecka ska första utkastet på b-uppsatsen lämnas in. Sen ska vi läsa och opponera på andras utkast, innan vi får tillbaka våra egna och skriver klart dom till fredan därpå. Och jag har inte kommit igång än. Det är så svårt att koncentrera sig när en massa annat händer samtidigt. Kanske har jag koncentrationssvårigheter?
Gamla tallrikar med potatismos och pizza står och luktar potatismos och pizza i mitt rum, men jag kommer mig inte riktigt för att städa.
Jag har märkt att vatten och knäckebröd går alldeles utmärkt, eftersom jag är för lat för att gå och handla mjölk eller tina det mjuka brödet i frysen.
Jag har tagit på mig en för stor och svår uppgift för en fempoängsuppsats.
Jag har inget jobb till sommaren.
Mina enda sköna jumpadojor har efter ett antal år gett upp och har i princip hål i sulan. Men jag har inte råd med nya.
Jag kom nyss på att jag har ringvecka, dvs jag ska fixa folk som jobbar i puben nästa vecka.
Imorn ska jag ta tag i uppsatsmojandet iallafall. Planeringen är att komma upp tidigt, hämta ut beställda böcker på Carolina, gå och kolla förord i olika översättningar om Medea och Aeniden på Boye. Kanske promenad med Emilia på dagen, om det hinns. Pallra mig till affären och handla. Ringa runt och trakassera eventuella pubjobbare på kvällen. Ringa Maja och se om jag kan lämna tillbaka hennes balkläder, och om hon vill att jag ska lämna in kjolen till tvätt.
Saker att göra ikväll innan det planerat tidiga sänggåandet:
Diska.
Ta fram mjukt bröd ur frysen.
Röja på rummet.
Söka några jobb till.
Plocka ögonbrynen. (Organiserade ögonbryn - organiserat liv.)
Köa på några böcker till.
Och nu, alldeles precis strax, ska jag kolla bankkontot. Jag tror inte det ser så ljust ut, men det är bättre att veta än att sväva i ovisshet.
Gamla tallrikar med potatismos och pizza står och luktar potatismos och pizza i mitt rum, men jag kommer mig inte riktigt för att städa.
Jag har märkt att vatten och knäckebröd går alldeles utmärkt, eftersom jag är för lat för att gå och handla mjölk eller tina det mjuka brödet i frysen.
Jag har tagit på mig en för stor och svår uppgift för en fempoängsuppsats.
Jag har inget jobb till sommaren.
Mina enda sköna jumpadojor har efter ett antal år gett upp och har i princip hål i sulan. Men jag har inte råd med nya.
Jag kom nyss på att jag har ringvecka, dvs jag ska fixa folk som jobbar i puben nästa vecka.
Imorn ska jag ta tag i uppsatsmojandet iallafall. Planeringen är att komma upp tidigt, hämta ut beställda böcker på Carolina, gå och kolla förord i olika översättningar om Medea och Aeniden på Boye. Kanske promenad med Emilia på dagen, om det hinns. Pallra mig till affären och handla. Ringa runt och trakassera eventuella pubjobbare på kvällen. Ringa Maja och se om jag kan lämna tillbaka hennes balkläder, och om hon vill att jag ska lämna in kjolen till tvätt.
Saker att göra ikväll innan det planerat tidiga sänggåandet:
Diska.
Ta fram mjukt bröd ur frysen.
Röja på rummet.
Söka några jobb till.
Plocka ögonbrynen. (Organiserade ögonbryn - organiserat liv.)
Köa på några böcker till.
Och nu, alldeles precis strax, ska jag kolla bankkontot. Jag tror inte det ser så ljust ut, men det är bättre att veta än att sväva i ovisshet.
Kmk-balen
Balen igår var rolig. Middagen var god, sällskapet trevligt. Jag fick låna en superfin kjol av Maja. Jag fick vitt vin istället för rött. Vi sprang över på mellangroggar. Roligt helt enkelt, kolla min bildsida.
Ett litet moln på himlen var väl kanske att min bordskavaljer väldigt motvilligt frågade mig om jag ville dansa. Och sen spenderade resten av kvällen med att undvika mig. Så hemsk är jag väl inte?
Det blev ingen styrdans för mig. Jag satt vid ett tillfälle t.o.m. ensam i en soffa och försökte se glad och käck ut. Jag avskyr att se glad och käck ut.
Till slut förbarmade iaf Joppe sig över mig, så då fick jag se dansgolvet från mitten. Och alla sidor. Jisses vad det virvlades runt. Men det var roligt.
Ett litet moln på himlen var väl kanske att min bordskavaljer väldigt motvilligt frågade mig om jag ville dansa. Och sen spenderade resten av kvällen med att undvika mig. Så hemsk är jag väl inte?
Det blev ingen styrdans för mig. Jag satt vid ett tillfälle t.o.m. ensam i en soffa och försökte se glad och käck ut. Jag avskyr att se glad och käck ut.
Till slut förbarmade iaf Joppe sig över mig, så då fick jag se dansgolvet från mitten. Och alla sidor. Jisses vad det virvlades runt. Men det var roligt.
Inre dialog
Det där du berättade, när jag skrattade lite och sen bytte samtalsämne. Om det jag sagt mellan spagettistuderandet. Det finns alltid med mig, det var inte bara något dumt svammel just då. Det är inget samtalsämne, men även idag flera år senare skulle jag kunna säga samma sak om jag bara släppte på fasaden. För grunden är oförändrad, samma sak fattas fortfarande. Och kommer nog alltid göra det. Du kan protestera, alla kan protestera, protestera så mycket ni vill. Men ni förstår inte. Innerst inne, ständigt undermedvetet, finns övertygelsen där. Tills det vänder, det måste vända någon gång. Den förklaring jag själv ser är ju den gamla, den inlärda. Det jag alltid har fått höra. Vad skulle det annars vara?
Bläup
Jahaja. Det verkar som jag är handlingsförlamad. Även när det gäller att skriva i bloggen.
Jag borde börja med uppsatsen. Hämta böcker på Carolina. Handla mat.
Men nej. Handlingsförlamad var ordet.
Jag borde börja med uppsatsen. Hämta böcker på Carolina. Handla mat.
Men nej. Handlingsförlamad var ordet.
torsdag, maj 10, 2007
Grupparbete
Ibland är jag väldigt perfektionistisk. Jag vill gärna göra saker själv, så att de blir så som jag tänkt mig.
Jag hamnade ju i gruppen som ska fräscha till nationens ämbetsmannarum. Det hela har stannat av ganska rejält efter att det hölls ett möte som ingen, inte ens den sammankallade, kom till. Efter det hördes inget mer om saken på några veckor. Av en slump fick jag veta av David att det var möte i tisdags, men jag hade inte fått något mail om det. Jag jobbade ändå när mötet var, så hade ju inte kunnat gå i vilket fall.
Idag fick jag veta att de planerar att måla väggarna vita, utom den tredje som ska vara grå- eller grönaktig. Suck.
Ja, det är kanske inte det som är själva problemet. Det är istället det faktum att jag varit så insnöad på hur jag vill ha det, att hela projektet nu känns helt tråkigt och hopplöst. Snacka om dålig demokrat.
Vill ni veta vad jag var inne på? Okeeej då, jag berättar väl. Jag ville ha tre av väggarna ljusa, men i en lite lite varmare ton än helt vitt. Den fjärde väggen ville jag skulle sticka ut, i någon ganska mörk och stark färg. Eventuellt med något mönster eller liknande. Svarta skinn/lädersoffor, och soffbord, hyllor och annat träigt i en mörkt, nästan svart träslag. Många ljuskällor, bland annat vägglampor. Kuddar och annat, tex tavlor, som matchar den färgglada väggen. Ja, det var väl ungefär så jag har tänkt hittills.
Snacka dålig förlorare, vill inte vara med i planeringsgruppen längre när det inte blir som jag vill :p
En fjärde grå vägg kanske kan funka? Det kanske inte blir så tråkigt som det låter?
Jag hamnade ju i gruppen som ska fräscha till nationens ämbetsmannarum. Det hela har stannat av ganska rejält efter att det hölls ett möte som ingen, inte ens den sammankallade, kom till. Efter det hördes inget mer om saken på några veckor. Av en slump fick jag veta av David att det var möte i tisdags, men jag hade inte fått något mail om det. Jag jobbade ändå när mötet var, så hade ju inte kunnat gå i vilket fall.
Idag fick jag veta att de planerar att måla väggarna vita, utom den tredje som ska vara grå- eller grönaktig. Suck.
Ja, det är kanske inte det som är själva problemet. Det är istället det faktum att jag varit så insnöad på hur jag vill ha det, att hela projektet nu känns helt tråkigt och hopplöst. Snacka om dålig demokrat.
Vill ni veta vad jag var inne på? Okeeej då, jag berättar väl. Jag ville ha tre av väggarna ljusa, men i en lite lite varmare ton än helt vitt. Den fjärde väggen ville jag skulle sticka ut, i någon ganska mörk och stark färg. Eventuellt med något mönster eller liknande. Svarta skinn/lädersoffor, och soffbord, hyllor och annat träigt i en mörkt, nästan svart träslag. Många ljuskällor, bland annat vägglampor. Kuddar och annat, tex tavlor, som matchar den färgglada väggen. Ja, det var väl ungefär så jag har tänkt hittills.
Snacka dålig förlorare, vill inte vara med i planeringsgruppen längre när det inte blir som jag vill :p
En fjärde grå vägg kanske kan funka? Det kanske inte blir så tråkigt som det låter?
Skratt igen
Jobbjagande som jag är tittade jag nyss runt på annonserna på ams. Jag hittade nåt ställe som söker en trivselvärdinna för sommaren. Nyfiken på vad en trivselvärdinna är läste jag annonsen:
Verksamhetsbeskrivning
Ankargården är ett koncept av café, pensionat och konferens. Under våren öppnar vi även restaurang.
Arbetsuppgifter
Efter att våra gäster har checkat ut ska vår/våra trivselvärdinnor se över rummen och övriga allmänna utrymmen så att det ser välkommet ut för de nya gästerna som anländer. Dvs. bädda rent, dammsuga, torka golv och fönsterbrädor samt sängbord.
Utbildning/Erfarenhet
Du bör ha god fysik då det är ett tungt arbete. Erfarenhet är ett måste då vi behöver personer som är snabba men ändå har ögon för vad som behövs.
De sökte alltså en städare, där ser man. Tjusiga ord.
Verksamhetsbeskrivning
Ankargården är ett koncept av café, pensionat och konferens. Under våren öppnar vi även restaurang.
Arbetsuppgifter
Efter att våra gäster har checkat ut ska vår/våra trivselvärdinnor se över rummen och övriga allmänna utrymmen så att det ser välkommet ut för de nya gästerna som anländer. Dvs. bädda rent, dammsuga, torka golv och fönsterbrädor samt sängbord.
Utbildning/Erfarenhet
Du bör ha god fysik då det är ett tungt arbete. Erfarenhet är ett måste då vi behöver personer som är snabba men ändå har ögon för vad som behövs.
De sökte alltså en städare, där ser man. Tjusiga ord.
Vännerskratt
Ross: I had a dream I was playing football with my son.
Chandler o Joey: Ah, that's nice.
Ross: No, I was playing football WITH my son.
Chandler o Joey: Ah, that's nice.
Ross: No, I was playing football WITH my son.
För övrigt...
... är utsidan på mina stortår som bedövade, och har varit sen valborg. Ytterst underligt. Håller dom på att ramla av? Ömsa skinn? Vem vet?
Inte helt pessimistisk
Jag inser att jag alltför ofta kan uppfattas som klagande. Som i förra inlägget. Men, jag vill försvara mig lite och säga att så är det oftast inte. Faktiskt. Så det så. Hmpf.
(där kom det igen!)
Kan ju snabbt plita ner att jag känner mig mer levande än på länge. Det är tokmycket att göra, men tiden flyger iväg och man känner sig aldrig ensam. När jag tittar på kort från det här året, som vi snart är halvvägs igenom(!) är det så sjukt många roliga tillfällen fångade. Så nej, missnöjd är jag absolut inte. Så att ni vet :)
(där kom det igen!)
Kan ju snabbt plita ner att jag känner mig mer levande än på länge. Det är tokmycket att göra, men tiden flyger iväg och man känner sig aldrig ensam. När jag tittar på kort från det här året, som vi snart är halvvägs igenom(!) är det så sjukt många roliga tillfällen fångade. Så nej, missnöjd är jag absolut inte. Så att ni vet :)
Jag har haft en bra dag. Efter en alldeles för lång men trevlig pöl efter jobbet igår kom jag i säng typ sex på morgonen. Klockan tolv rastade jag och David varandra genom en promenad ut till Flogsta, där Karins balklänning väntade på att jag skulle komma och prova den. När vi skulle hem tog vi en omväg, runt, Flogsta. Blå himmel, grönt gräs och gröna träd, solsken och fågelkvitter. Stigar, en bro, en and, gröna fält. Matpaus på grill, glass till efterrätt.
Hemma igen, har fått en del viktiga saker gjorda, och även tagit en paus och tittat på Top Model.
Som sagt, det har varit en bra dag. Men allt är ju relativt ;D
Idag för ett år sen.
Idag.
Hemma igen, har fått en del viktiga saker gjorda, och även tagit en paus och tittat på Top Model.
Som sagt, det har varit en bra dag. Men allt är ju relativt ;D
Idag för ett år sen.
Idag.
Tråkmåns
Ikväll är mina kursare ute och röjer med singstar och sen karaoke. Själv har jag städat, sorterat, skrivit cv, skrivit personligt brev, och slutligen sökt tre jobb. Fler ska sökas inom kort, både för sommar och höst. Kanske får man nåt napp, chansen är ju större om man försöker iallafall.
Fastnade även nyss en stund på nationen, nu har vi fixat till en snygg drinkmeny.
Det känns otroligt skönt att ha fått lite saker gjorda. Imorgon hoppas jag även hinna börja läsa olika artiklar till uppsatsen. På kvällen blir det eventuellt jobb i puben.
Hjälpes så trött jag är. Sova lite kanske.
Fastnade även nyss en stund på nationen, nu har vi fixat till en snygg drinkmeny.
Det känns otroligt skönt att ha fått lite saker gjorda. Imorgon hoppas jag även hinna börja läsa olika artiklar till uppsatsen. På kvällen blir det eventuellt jobb i puben.
Hjälpes så trött jag är. Sova lite kanske.
måndag, maj 07, 2007
Äh pyttsan
"Det är ett grymt straff"
Återigen har jag mest läst rubrikerna. Tydligen har allas vår Paris Hilton kört rattfull, och nu fått 45 dagars fängelse som straff. Hon lever ju verkligen i sin låtsasvärld på riktigt om hon tycker att straffet är hårt; att köra rattfull är väl ändå något av det dummaste man kan göra? Man riskerar inte bara sitt eget liv, utan även andras. Jag slår vad om att lilla Paris var övertygad om att hennes pengar eller välkända namn skulle hjälpa henne ur hela situationen. Men, någon som har obegränsat med pengar känner väl inte av en saftig böter?
Tyvärr kan man nog ana att hon kommer använda det hela som ett pr-trick...
Återigen har jag mest läst rubrikerna. Tydligen har allas vår Paris Hilton kört rattfull, och nu fått 45 dagars fängelse som straff. Hon lever ju verkligen i sin låtsasvärld på riktigt om hon tycker att straffet är hårt; att köra rattfull är väl ändå något av det dummaste man kan göra? Man riskerar inte bara sitt eget liv, utan även andras. Jag slår vad om att lilla Paris var övertygad om att hennes pengar eller välkända namn skulle hjälpa henne ur hela situationen. Men, någon som har obegränsat med pengar känner väl inte av en saftig böter?
Tyvärr kan man nog ana att hon kommer använda det hela som ett pr-trick...
söndag, maj 06, 2007
onsdag, maj 02, 2007
Valborg
Det här är alldeles bisarrt. Absurdt. Valborg har flygit förbi, första gången jag upplevde den i Uppsala. Jag har dock inte viftat med nån mössa, bevittnat nån forsränning, eller något annat typiskt valborgigt. Det betyder dock inte att de senaste dagarna varit lugna eller händelselösa. Jag gör ett försök att berätta om det, vi får se hur det går.
Söndag 29/4
Klockan 11 samlades vi för att förbereda i puben och i stora festsalen, bland annat skulle gardinerna, teaterridåerna och alla tavlor plastas in inför champagnegaloppen. Efter all förberedelse jobbade vi i puben på kvällen, det var lite extra skoj eftersom alla klubbverkare jobbade ihop, och dessutom spelade ett band lite senare på kvällen. Vi hade öppet lite extra länge eftersom det var mycket folk och bra stämning, och framåt klockan två(?) hade vi städat klart och kunde gå hem och sova.
Måndag 30/4
Frukost på nationen klockan tio, och sen var det dags att preppa barer och fixa massa saker. Klockan tolv var det lawn-concert på gården, där nationskören och nationsorkestern uppträdde. Strax före tre släppte vakterna in folk till champagnegaloppet, ett fenomen jag aldrig tidigare stött på och inte tycker känns helt... logiskt. Folk köper flaskor med skumpa och sprutar allt innehåll på sin omgivning. En hel del skador hanns med också. En snubbe kom fram med ett jätteleende och berättade att han hade gjort illa sig och undrade om vi hade ett plåster han kunde få, samtidigt som han visade upp en helt nedblodad hand och handled. Lite senare sprang två killar förbi baren och halkade på det skumpadränkta golvet så att de ramlade raklånga bakåt, så att den ena slog i bakhuvudet ganska rejält. Ännu lite senare hoppade en kille förbi, stödd på två kompisar och ledd av vår 2q Kristina, jag tror att han fått en glasbit i foten eller nåt. Dom sista skadade jag såg var Maja och Viktor; hälften av Majas ena framtand hade slagits av mot Viktors näsa, och orsakat ett rejält hack där. Jag förstår inte riktigt hur den krocken kan ha gått till...
Klockan fem körde vakterna ut alla gäster och det var dags att städa undan lagret med skumpa, torka väggarna, städa iordning och förbereda tre barer inför kvällen, samt duka och förbereda en sittning för 114 teknologer - de som varit med i forsränningen hade nämligen sin plaskgasque hos oss. Runt klockan sex kanske, jag minns inte alls, kom gästerna och sittningen började. Vi hade dukat upp på fem långbord, men när alla bänkat sig satt det två personer vid ett av borden. Vi tyckte det vore roligt om dom kört en bordsskål. Lite senare började dock folk droppa in, så bordet (som vi fick berättat för oss var deras honnörs) fylldes upp. Alla som jobbade var överens om att det var en riktigt konstig sittning. Inte så bra organiserad, en full tjej somnade på golvet, folk kom och gick, de som kom nån timme försent var arga för att de inte fick nån förrätt eller första snaps, de sjöng dåligt osv osv. Dessutom drog de ut på tiden så att vi blev försenade, inte helt bra när man har ett släpp som ska börja en viss tid, och en kö redan står och väntar på att få komma in. Det blev mycket improvisation i början för att kunna ta in folk och få igång det hela; jag fick hoppa in i en extragarderob inne på qx. Tyvärr kom jag dit samtidigt som en ordentlig kö, så jag hann knappt orientera mig eller fixa nånting. Och herrejösses så irriterad jag blev på alla tjejer som ska lämna in massa väskor och påsar! Annars är det ju ganska kul. En mindre kul sak var dock att en person sa "Men guuud, dig känner jag igen! Pernilla!". Jag såg förmodligen ut som ett frågetecken, för jag kände inte alls igen henne. Sen började hon prata om att jag bodde där och där och gick i den däringa högstadieskolan. Hon nämnde även att vi varit i Björkliden tillsammans; "och du brände dig på nääääsan, och du brände dig på ööööronen". Ah, okej. Jag insåg att det var S, en person i en parallellklass på högstadiet. En vidrig person som behandlat många människor illa, bland annat mig. En sån där person som valdes till snyggast i skolan. Toppen, precis den person man vill träffa när man står svettig och stressig i en jävla extragarderob. Nåväl, kvällen gick vidare. Jag hade lite tråkiga pass tyvärr, det var synd. Egentligen skulle jag stå i C-bar första passet, men det blev alltså i garderoben istället. Nästa passa skulle jag ha plock, men hamnade vid disken istället, själv. Sista passet stod jag i utebaren, själv, det snöade, nästan inga gäster var ute och de som var det köpte inget. Det enda roliga som hände var väl att en snubbe klättrade över ett högt staket några meter från mig och dunsar i marken. Klockan halv fyra, en halvtimme innan vi stängde. Jag sa att han inte fick komma in, och gick med honom bort till vakterna. Plötsligt sprang han ut på gatan och försvann. Underligt.
Klockan fyra kördes alla människor ut och vi kunde sätta igång med en rejäl städning. Släppet var verkligen lyckat, vi hade hela tiden en stadig kö, och det var tydligen en in en ut som gällde. Jag fick även höra igår att det var kö till oss men inte till Snerkan, det är gaska skoj. Men som sagt, städ. Vi var klara vid sju på morgonen, då var det bums i säng.
Tisdag 1/5
Sova till 10:30, frukost på nationen klockan 11. (Ja, ni läste rätt, ungefär tre timmars sömn blev det.) Vi var som zombies allihop, ömsom fnissiga och ömsom tysta och tillknäppta. Vi förberedde inför majmiddan som hade 26 gäster. Betydligt lättare att både förbereda och servera när det är så få personer, lägligt när vi var som nervvrak och hade skavsår i händerna efter allt skumpaöppnande.
Majmiddan var en betydligt mer tillknäppt sittning än plaskgasquen, med bakfulla gäster i högtidsdräkt och studentmössa. När de ätit försvann de iväg till Gotlands för att hämta nån tavla av nåt slag, kom tillbaka för kaffe och avec, och sedan körde de nån sorts ringdans som verkade riktigt skoj. Next year I'm telling you! När de sen hade styrdans i stora fest ställde vi iordning för en sittande sexa i lilla festsalen. Under den fick även vi dricka och härja, men det var tur att vi tog det lugnt för plötsligt vällde det in folk från andra nationer och det hade varit jobbigt för vår hovis Sofia att få oss att hjälpa till om vi varit fulla... Smålandssittningen förvandlades på bara en liten stund till en kuratelfest och vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta, manodepressiva som vi var av sömnbristen. Halv två, en halvtimme tidigare än planerat, försvann ändå alla gäster och vi kunde börja städa. Det gick hyfsat snabbt, ungefär halv tre var vi färdiga. Då var det dags för vår sexa, äntligen fick vi belöning för vårt slit - och vi fick fira valborg!
In med massa sprit, igång med snapssångerna, varma mackor. Jag och Lotta var som tokig ett tag, jag vet inte riktigt vad vi gjorde haha. Nästan alla tjejer sprang (nästan) nakna runt huset. Jag somnade i en soffa. Jag somnade på två stolar. Jag somnade i soffan i Stormen. Sen gick vi ut i vårsolen och skrålade snapsvisor, något jag redan hunnit få en del pikar för av de som bor här. Men vad tusan, vill man skråla får man göra det, hehe. Till slut gick de flesta till nån sushibar, men jag Emilia och Tom la oss istället ner i gräset och snackade skit och halvsov i solen, så nu är jag rödskimrande i fejan. Vid två tror jag att vi slutligen gick in, då åt jag lite korv med bröd och duschade innan jag somnade. Syrran ringde och frågade om dom skulle komma förbi eller om jag ville sova, och jag antar att jag svarade att jag ville sova. Och det gjorde jag.
Nu har jag käkat pizza och chokladbollar, sett på Top Model, och skrivit det här inlägget. Det sistnämnda har tagit drygt två timmar, för jag är så jäkla disträ.
Skola imorn då. Idag gick jag inte dit, av förklarliga skäl.
Visst ja, på den sittande sexan efter majmiddan sjöng Mari och Scaro en sång till oss klubbverkare, om oss och hur bra vi är, det var gulligt.
Söndag 29/4
Klockan 11 samlades vi för att förbereda i puben och i stora festsalen, bland annat skulle gardinerna, teaterridåerna och alla tavlor plastas in inför champagnegaloppen. Efter all förberedelse jobbade vi i puben på kvällen, det var lite extra skoj eftersom alla klubbverkare jobbade ihop, och dessutom spelade ett band lite senare på kvällen. Vi hade öppet lite extra länge eftersom det var mycket folk och bra stämning, och framåt klockan två(?) hade vi städat klart och kunde gå hem och sova.
Måndag 30/4
Frukost på nationen klockan tio, och sen var det dags att preppa barer och fixa massa saker. Klockan tolv var det lawn-concert på gården, där nationskören och nationsorkestern uppträdde. Strax före tre släppte vakterna in folk till champagnegaloppet, ett fenomen jag aldrig tidigare stött på och inte tycker känns helt... logiskt. Folk köper flaskor med skumpa och sprutar allt innehåll på sin omgivning. En hel del skador hanns med också. En snubbe kom fram med ett jätteleende och berättade att han hade gjort illa sig och undrade om vi hade ett plåster han kunde få, samtidigt som han visade upp en helt nedblodad hand och handled. Lite senare sprang två killar förbi baren och halkade på det skumpadränkta golvet så att de ramlade raklånga bakåt, så att den ena slog i bakhuvudet ganska rejält. Ännu lite senare hoppade en kille förbi, stödd på två kompisar och ledd av vår 2q Kristina, jag tror att han fått en glasbit i foten eller nåt. Dom sista skadade jag såg var Maja och Viktor; hälften av Majas ena framtand hade slagits av mot Viktors näsa, och orsakat ett rejält hack där. Jag förstår inte riktigt hur den krocken kan ha gått till...
Klockan fem körde vakterna ut alla gäster och det var dags att städa undan lagret med skumpa, torka väggarna, städa iordning och förbereda tre barer inför kvällen, samt duka och förbereda en sittning för 114 teknologer - de som varit med i forsränningen hade nämligen sin plaskgasque hos oss. Runt klockan sex kanske, jag minns inte alls, kom gästerna och sittningen började. Vi hade dukat upp på fem långbord, men när alla bänkat sig satt det två personer vid ett av borden. Vi tyckte det vore roligt om dom kört en bordsskål. Lite senare började dock folk droppa in, så bordet (som vi fick berättat för oss var deras honnörs) fylldes upp. Alla som jobbade var överens om att det var en riktigt konstig sittning. Inte så bra organiserad, en full tjej somnade på golvet, folk kom och gick, de som kom nån timme försent var arga för att de inte fick nån förrätt eller första snaps, de sjöng dåligt osv osv. Dessutom drog de ut på tiden så att vi blev försenade, inte helt bra när man har ett släpp som ska börja en viss tid, och en kö redan står och väntar på att få komma in. Det blev mycket improvisation i början för att kunna ta in folk och få igång det hela; jag fick hoppa in i en extragarderob inne på qx. Tyvärr kom jag dit samtidigt som en ordentlig kö, så jag hann knappt orientera mig eller fixa nånting. Och herrejösses så irriterad jag blev på alla tjejer som ska lämna in massa väskor och påsar! Annars är det ju ganska kul. En mindre kul sak var dock att en person sa "Men guuud, dig känner jag igen! Pernilla!". Jag såg förmodligen ut som ett frågetecken, för jag kände inte alls igen henne. Sen började hon prata om att jag bodde där och där och gick i den däringa högstadieskolan. Hon nämnde även att vi varit i Björkliden tillsammans; "och du brände dig på nääääsan, och du brände dig på ööööronen". Ah, okej. Jag insåg att det var S, en person i en parallellklass på högstadiet. En vidrig person som behandlat många människor illa, bland annat mig. En sån där person som valdes till snyggast i skolan. Toppen, precis den person man vill träffa när man står svettig och stressig i en jävla extragarderob. Nåväl, kvällen gick vidare. Jag hade lite tråkiga pass tyvärr, det var synd. Egentligen skulle jag stå i C-bar första passet, men det blev alltså i garderoben istället. Nästa passa skulle jag ha plock, men hamnade vid disken istället, själv. Sista passet stod jag i utebaren, själv, det snöade, nästan inga gäster var ute och de som var det köpte inget. Det enda roliga som hände var väl att en snubbe klättrade över ett högt staket några meter från mig och dunsar i marken. Klockan halv fyra, en halvtimme innan vi stängde. Jag sa att han inte fick komma in, och gick med honom bort till vakterna. Plötsligt sprang han ut på gatan och försvann. Underligt.
Klockan fyra kördes alla människor ut och vi kunde sätta igång med en rejäl städning. Släppet var verkligen lyckat, vi hade hela tiden en stadig kö, och det var tydligen en in en ut som gällde. Jag fick även höra igår att det var kö till oss men inte till Snerkan, det är gaska skoj. Men som sagt, städ. Vi var klara vid sju på morgonen, då var det bums i säng.
Tisdag 1/5
Sova till 10:30, frukost på nationen klockan 11. (Ja, ni läste rätt, ungefär tre timmars sömn blev det.) Vi var som zombies allihop, ömsom fnissiga och ömsom tysta och tillknäppta. Vi förberedde inför majmiddan som hade 26 gäster. Betydligt lättare att både förbereda och servera när det är så få personer, lägligt när vi var som nervvrak och hade skavsår i händerna efter allt skumpaöppnande.
Majmiddan var en betydligt mer tillknäppt sittning än plaskgasquen, med bakfulla gäster i högtidsdräkt och studentmössa. När de ätit försvann de iväg till Gotlands för att hämta nån tavla av nåt slag, kom tillbaka för kaffe och avec, och sedan körde de nån sorts ringdans som verkade riktigt skoj. Next year I'm telling you! När de sen hade styrdans i stora fest ställde vi iordning för en sittande sexa i lilla festsalen. Under den fick även vi dricka och härja, men det var tur att vi tog det lugnt för plötsligt vällde det in folk från andra nationer och det hade varit jobbigt för vår hovis Sofia att få oss att hjälpa till om vi varit fulla... Smålandssittningen förvandlades på bara en liten stund till en kuratelfest och vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta, manodepressiva som vi var av sömnbristen. Halv två, en halvtimme tidigare än planerat, försvann ändå alla gäster och vi kunde börja städa. Det gick hyfsat snabbt, ungefär halv tre var vi färdiga. Då var det dags för vår sexa, äntligen fick vi belöning för vårt slit - och vi fick fira valborg!
In med massa sprit, igång med snapssångerna, varma mackor. Jag och Lotta var som tokig ett tag, jag vet inte riktigt vad vi gjorde haha. Nästan alla tjejer sprang (nästan) nakna runt huset. Jag somnade i en soffa. Jag somnade på två stolar. Jag somnade i soffan i Stormen. Sen gick vi ut i vårsolen och skrålade snapsvisor, något jag redan hunnit få en del pikar för av de som bor här. Men vad tusan, vill man skråla får man göra det, hehe. Till slut gick de flesta till nån sushibar, men jag Emilia och Tom la oss istället ner i gräset och snackade skit och halvsov i solen, så nu är jag rödskimrande i fejan. Vid två tror jag att vi slutligen gick in, då åt jag lite korv med bröd och duschade innan jag somnade. Syrran ringde och frågade om dom skulle komma förbi eller om jag ville sova, och jag antar att jag svarade att jag ville sova. Och det gjorde jag.
Nu har jag käkat pizza och chokladbollar, sett på Top Model, och skrivit det här inlägget. Det sistnämnda har tagit drygt två timmar, för jag är så jäkla disträ.
Skola imorn då. Idag gick jag inte dit, av förklarliga skäl.
Visst ja, på den sittande sexan efter majmiddan sjöng Mari och Scaro en sång till oss klubbverkare, om oss och hur bra vi är, det var gulligt.
lördag, april 28, 2007
Promenad
En sån gick jag på nyss. Det blev en kort men intensiv en, för det var kallare än jag hade trott och därmed klätt mig för. Tog en vända vid ån, det är inte klokt vad vatten lugnar ner mig. Där fick jag även en liten försmak av forsränningen (heter det ens så förresten? Det är ju en å, ingen fors...) eftersom många ekipage redan ligger och väntare på dagen D. Min favorit av de jag såg var ett litet vardagsrum utan väggar. Teve, soffa, soffbord, fåtölj. :)
Nä, om man skulle ta och äta chokladbollar och spela lite Sims kanske. Det är ju trots allt min lediga dag. Och imorgon är det bra om jag är pigg och laddad. Jahapp.
Nä, om man skulle ta och äta chokladbollar och spela lite Sims kanske. Det är ju trots allt min lediga dag. Och imorgon är det bra om jag är pigg och laddad. Jahapp.
Lugnet före stormen
Jisses vad tacksam jag är för denna lördag. Den passade så väldigt bra in där den dök upp liksom.
Den gångna veckan har varit hyfsat intensiv. Från att ha lektion tre timmar i veckan har vi plötsligt skola mer än tre timmar varje dag. Vi håller på med GIS, geografiska informationssystem, där vi bland annat fått göra laborationer för att få fram en karta över hur landskapet såg ut när vattennivån var tio meter högre under järnåldern. Det är ganska kul faktiskt, även om jag inte kan påstå att jag förstår allt vi gör. Nu har vi börjat med ett projektarbete som ska redovisas nästa fredag, det går ut på att vi ska lokalisera och digitalisera alla utgrävda gravar i Asine, som utgrävdes av svenskar på 20- och 30-talet. Det är klurigt men kul, och lite extra roligt blir det när man tänker på att vi inte gör det bara som ett test - det vi får fram kommer användas till nån internetbaserad grej man vill ordna.
Förutom all tid i skolan har det även varit mycket annat.
I måndags var det fest på GH för små nationers klubbverk. Det var riktigt skoj, med lekar och allt vad det var innan middan. Johan friskade upp mitt minne lite för nån dag sen - tydligen fick jag massa vatten på mig när jag hamnade i vägen för nån som nån var sur på. Typiskt min tur. (Själv är jag för övrigt alldeles för feg för att våga kasta ens ett glas vatten på nån...)
Tisdagseftermiddagen spenderades hos syster.
Onsdagskvällen träffade jag kursarna för en karaokekväll på Etage, det var riktigt skoj, speciellt med tanke på att jag så sällan hinner träffa dom utanför skolan...
Direkt efter labbarna på torsdan jobbade jag i puben. Det var en så enormt långsam och tråkig kväll, huvalien, tur att det finns glass.
Igår tog jag en sväng förbi syster igen, denna gång för hennes 25-årsfest. Det var trevligt, men mest var jag trött och hostig. Riktigt skoj var det att följa alla som körde Singstar. Fast själv var jag för feg för att prova förstås.
Så, nu alltså, en ledig lördag. Eller, ledig och ledig, jag har försökt skriva klart artikeln om damsupén, och egentligen ska jag ha skrivit på min straffuppgift i antiken men det har inte blivit av än.
Imorgon tar hur som helst lugnet slut. Vi ska ses i puben på förmiddan och fixa och dona, och sen jobba i puben på kvällen. Efter att ha städat kommer man väl hem vid ett, två kanske, och nästa morgon börjar vi 10. Klockan 12 är det lawn-concert, 15 är det champagnegalopp, och några timmar senare är det plaskgasque här för alla teknologer som ställt upp i forsränningen, och då ska vi alltså servera. Sen är det släpp till 04, och sen tar väl städningen en sådär tre timmar. I säng ca 7 på morgonen alltså. Tisdag, första maj, börjar vi 11 för att börja förbereda för kvällens majmiddag. När den vanliga sittningen är avklarad blir det sittande sexa, då vi som jobbat nästan non-stop i tre dagar får vara med och festa. Och sen ska vi städa. Jag kommer inte vara i skolan på onsdag, trots att vi har obligatorisk närvaro 9-16. Så mycket är säkert.
Torsdag fortsätter vi med projektarbete 9-16, längre om det behövs, och likadant 9-12 på fredag. Sen efter lunch ska våra projekt redovisas, och sen är vi klara med det här momentet på kursen.
Lördag är det landskap, då är det kalas. Och på söndag ska jag vila!
... Nu börjar det bli dags att kicka igång mig själv med b-uppsatsen också...
Den gångna veckan har varit hyfsat intensiv. Från att ha lektion tre timmar i veckan har vi plötsligt skola mer än tre timmar varje dag. Vi håller på med GIS, geografiska informationssystem, där vi bland annat fått göra laborationer för att få fram en karta över hur landskapet såg ut när vattennivån var tio meter högre under järnåldern. Det är ganska kul faktiskt, även om jag inte kan påstå att jag förstår allt vi gör. Nu har vi börjat med ett projektarbete som ska redovisas nästa fredag, det går ut på att vi ska lokalisera och digitalisera alla utgrävda gravar i Asine, som utgrävdes av svenskar på 20- och 30-talet. Det är klurigt men kul, och lite extra roligt blir det när man tänker på att vi inte gör det bara som ett test - det vi får fram kommer användas till nån internetbaserad grej man vill ordna.
Förutom all tid i skolan har det även varit mycket annat.
I måndags var det fest på GH för små nationers klubbverk. Det var riktigt skoj, med lekar och allt vad det var innan middan. Johan friskade upp mitt minne lite för nån dag sen - tydligen fick jag massa vatten på mig när jag hamnade i vägen för nån som nån var sur på. Typiskt min tur. (Själv är jag för övrigt alldeles för feg för att våga kasta ens ett glas vatten på nån...)
Tisdagseftermiddagen spenderades hos syster.
Onsdagskvällen träffade jag kursarna för en karaokekväll på Etage, det var riktigt skoj, speciellt med tanke på att jag så sällan hinner träffa dom utanför skolan...
Direkt efter labbarna på torsdan jobbade jag i puben. Det var en så enormt långsam och tråkig kväll, huvalien, tur att det finns glass.
Igår tog jag en sväng förbi syster igen, denna gång för hennes 25-årsfest. Det var trevligt, men mest var jag trött och hostig. Riktigt skoj var det att följa alla som körde Singstar. Fast själv var jag för feg för att prova förstås.
Så, nu alltså, en ledig lördag. Eller, ledig och ledig, jag har försökt skriva klart artikeln om damsupén, och egentligen ska jag ha skrivit på min straffuppgift i antiken men det har inte blivit av än.
Imorgon tar hur som helst lugnet slut. Vi ska ses i puben på förmiddan och fixa och dona, och sen jobba i puben på kvällen. Efter att ha städat kommer man väl hem vid ett, två kanske, och nästa morgon börjar vi 10. Klockan 12 är det lawn-concert, 15 är det champagnegalopp, och några timmar senare är det plaskgasque här för alla teknologer som ställt upp i forsränningen, och då ska vi alltså servera. Sen är det släpp till 04, och sen tar väl städningen en sådär tre timmar. I säng ca 7 på morgonen alltså. Tisdag, första maj, börjar vi 11 för att börja förbereda för kvällens majmiddag. När den vanliga sittningen är avklarad blir det sittande sexa, då vi som jobbat nästan non-stop i tre dagar får vara med och festa. Och sen ska vi städa. Jag kommer inte vara i skolan på onsdag, trots att vi har obligatorisk närvaro 9-16. Så mycket är säkert.
Torsdag fortsätter vi med projektarbete 9-16, längre om det behövs, och likadant 9-12 på fredag. Sen efter lunch ska våra projekt redovisas, och sen är vi klara med det här momentet på kursen.
Lördag är det landskap, då är det kalas. Och på söndag ska jag vila!
... Nu börjar det bli dags att kicka igång mig själv med b-uppsatsen också...
fredag, april 27, 2007
Prenumerationskval
När jag flyttade hemifrån fick jag plötsligt en tidning från SMC, en motorcykelklubb. Jag har varit med där i nåt familjemedlemskap i flera år eftersom pappa är en såndäringa hojåkare (och mamma är en något motvillig bakpåhojåkare) men aldrig riktigt reflekterat över det. Robert Gustavsson snackade hojar i tidningen, och så var det en massa... hojar. Lite senare fick jag ett inbetalningskort för 2007 från samma avsändare, då letade jag upp nån mejladress på deras hemsida och sa att jag inte ville prenumerera. Sen har jag inte tänkt så mycket mer på saken.
Förra veckan kom en påminnelse om årsavgiften som jag inte betalat. Jag tog mod till mig och ringde SMC, nästan lite småupprörd. Så var det en rar dam som svarade, och när jag förklarat bara jättesnabbt att jag inte ville ha nån egen prenumeration sa hon bara "Jamen, det förstår jag". Och vips var det fixat.
Hon lät så snäll och rar att jag faktiskt blev lite ledsen för att jag inte vill prenumerera på hojtidningen.
Förra veckan kom en påminnelse om årsavgiften som jag inte betalat. Jag tog mod till mig och ringde SMC, nästan lite småupprörd. Så var det en rar dam som svarade, och när jag förklarat bara jättesnabbt att jag inte ville ha nån egen prenumeration sa hon bara "Jamen, det förstår jag". Och vips var det fixat.
Hon lät så snäll och rar att jag faktiskt blev lite ledsen för att jag inte vill prenumerera på hojtidningen.
tisdag, april 24, 2007
söndag, april 22, 2007
Lunchtrauma
Jag har inte så mycket mat hemma, så jag tänkte fixa några ostmackor till lunch. Snabbt och enkelt tyckte jag. Men tji fick jag, jag skar upp fingret på osthyveln och nu blöder det runt nageln. Suck.
För övrigt såg jag en rubrik om en artikel om jobbintervjuer, den handlade om vilka de vanligaste fällorna är. Och så avslöjade dom, i rubriken då, att nagelbitning försämrar ens chanser. Det är väl klart som fan! Det är faktiskt äckligt. Och dom som gör det, och sen är dumma nog att göra det även under en jobbintervju, får nästan skylla sig själva.
Nu vet jag med mig att säkert några i min bekantskapskrets är nagelbitare. Bara för att nagelbitning är äckligt menar jag inte att ni är det. Okej? All good?
För övrigt såg jag en rubrik om en artikel om jobbintervjuer, den handlade om vilka de vanligaste fällorna är. Och så avslöjade dom, i rubriken då, att nagelbitning försämrar ens chanser. Det är väl klart som fan! Det är faktiskt äckligt. Och dom som gör det, och sen är dumma nog att göra det även under en jobbintervju, får nästan skylla sig själva.
Nu vet jag med mig att säkert några i min bekantskapskrets är nagelbitare. Bara för att nagelbitning är äckligt menar jag inte att ni är det. Okej? All good?
Damnit
Jag fick just ett mail från killen jag hyr mitt rum av; han ska skriva klart sin uppsats i Uppsala så han vill flytta in igen sista maj. Det är det datum som står på kontraktet, men när vi skrev på det lät det ändå som jag skulle få bo kvar lite längre om jag behövde.
Nu måste jag kolla i kalendern.
Ja jo, det kan ju funka. Fredag 25/5 har vi "inlämning av uppsatsmanus". Tisdag 29/5 är det lektion, och fredag 1//6 ska uppsatserna vara färdigredigerade. 4 och 5 juni har vi uppsatsventilering. Sen verkar skolan vara slut.
Så jag får alltså sova i min systersons lek- och djungelrum den sista veckan. I Årsta, en hel evighet bort. Om dom går med på det vill säga, men jag tror att jag redan har förvarnat om att jag kan behöva göra det.
Självklart vill jag ju bo kvar så länge som möjligt; det är väldigt skönt att ha ett helt eget rum, och att bo så nära alla vänner och nationen. Så bäst för min del vore ju att flytta onsdag 30/5 eller torsdag 31/5. Men då får det nog bli flytt via buss, för föräldrarna jobbar. Eller, ifs, jag måste ju flytta hem mina saker till Stockholm sen också när skolan är slut, och det räcker nog med en Uppsalatur för dom.
Åh varför hamnar jag alltid här? Hemlös och arbetslös (och framtidslös känns det som ibland). Jag har ju fortfarande inte lyckats få något jobb till sommaren. Det känns lite illa att parasitera på sina föräldrar en hel sommar när man är 22 år. När dom var i min ålder hade dom typ byggt vårt hus och börjat plantera barn.
Ja, nej, nu är det som det är och det är bara att acceptera med ett leende. Jag är ju trots allt nöjd att jag tackade ja till det här rummet även om det var en begränsad tid. Korren är bra, det är nära till allt, det är lugnare än på Stormen.
Jag kanske ska kolla in på studentstadens sida och se om dom har nåt ledigt snart. Fast jag vill nog hellre bo här, så kanske borde jag ringa Styrbjörn först. Men allra först blir det frukost.
Nu måste jag kolla i kalendern.
Ja jo, det kan ju funka. Fredag 25/5 har vi "inlämning av uppsatsmanus". Tisdag 29/5 är det lektion, och fredag 1//6 ska uppsatserna vara färdigredigerade. 4 och 5 juni har vi uppsatsventilering. Sen verkar skolan vara slut.
Så jag får alltså sova i min systersons lek- och djungelrum den sista veckan. I Årsta, en hel evighet bort. Om dom går med på det vill säga, men jag tror att jag redan har förvarnat om att jag kan behöva göra det.
Självklart vill jag ju bo kvar så länge som möjligt; det är väldigt skönt att ha ett helt eget rum, och att bo så nära alla vänner och nationen. Så bäst för min del vore ju att flytta onsdag 30/5 eller torsdag 31/5. Men då får det nog bli flytt via buss, för föräldrarna jobbar. Eller, ifs, jag måste ju flytta hem mina saker till Stockholm sen också när skolan är slut, och det räcker nog med en Uppsalatur för dom.
Åh varför hamnar jag alltid här? Hemlös och arbetslös (och framtidslös känns det som ibland). Jag har ju fortfarande inte lyckats få något jobb till sommaren. Det känns lite illa att parasitera på sina föräldrar en hel sommar när man är 22 år. När dom var i min ålder hade dom typ byggt vårt hus och börjat plantera barn.
Ja, nej, nu är det som det är och det är bara att acceptera med ett leende. Jag är ju trots allt nöjd att jag tackade ja till det här rummet även om det var en begränsad tid. Korren är bra, det är nära till allt, det är lugnare än på Stormen.
Jag kanske ska kolla in på studentstadens sida och se om dom har nåt ledigt snart. Fast jag vill nog hellre bo här, så kanske borde jag ringa Styrbjörn först. Men allra först blir det frukost.
lördag, april 21, 2007
Halvhjärtat festbesök
Jag fick en drink, lyssnade på lite skvaller, diskuterade folkhögskolor, bevittnade ett antal twisteromgångar, försökte delta själv, fick ont i huvudet, och gick hem. Det gick med andra ord ungefär som planerat, men det var skönt att komma iväg från rummet ett tag. Nu väntar sängen, och imorgon ska jag försöka få lite pluggande gjort. Jag har ju fortfarande inte gjort den där straffuppgiften...
Kvällstanke
Är det inte underligt att man aldrig känner sig så ensam som man gör när man är omgedd av mycket folk?
Jamen halledudanemej då vad sensitive jag är. Jag ser på Fab5, och ett par har just gift sig. Och här sitter jag och fånler med tårar i ögonen. Jag säger då det.
Uppdatering två minuter senare: Brudens pappa, en satt äldre italiensk herre, dansar med sin dotter - och bryter ihop. Ah gosh, mitt lilla hjärta brister.
Uppdatering två minuter senare: Brudens pappa, en satt äldre italiensk herre, dansar med sin dotter - och bryter ihop. Ah gosh, mitt lilla hjärta brister.
Typiskt
Åh! Så väldigt irriterande.
Utanför skiner solen, och från mitt skrivbord ser jag folk som kommer och går därnere på gården. Många bär på en eller flera systemetkassar, som jag antar är för inflyttningsfesten i en av korridorerna här ikväll. Jag vill också gå! Men det vore nog lite oansvarigt. Kanske bara en snabb visit? Fast, nej. Jag har inte ens köpt nån sprit. Dessutom skulle det kännas moraliskt fel, inte bara för att jag egentligen inte mår bra och borde vila, men även för att jag sedan flera månader lovat att gå på min arkeologpolares födelsedagsfest just ikväll.
Så det blir nog till att sorgesamt titta ut genom fönstret på alla man känner som ska på festen. Kanske ska jag spela lite sorglig musik också, så att jag riktigt dränker mig i självömkan. :p
Utanför skiner solen, och från mitt skrivbord ser jag folk som kommer och går därnere på gården. Många bär på en eller flera systemetkassar, som jag antar är för inflyttningsfesten i en av korridorerna här ikväll. Jag vill också gå! Men det vore nog lite oansvarigt. Kanske bara en snabb visit? Fast, nej. Jag har inte ens köpt nån sprit. Dessutom skulle det kännas moraliskt fel, inte bara för att jag egentligen inte mår bra och borde vila, men även för att jag sedan flera månader lovat att gå på min arkeologpolares födelsedagsfest just ikväll.
Så det blir nog till att sorgesamt titta ut genom fönstret på alla man känner som ska på festen. Kanske ska jag spela lite sorglig musik också, så att jag riktigt dränker mig i självömkan. :p
Ett hyfsat tråkigt inlägg
Jag tror att min förkylning börjar ge med sig nu. Jag hoppas det iallafall.
Efter att ha jobbat i puben i torsdags mådde jag verkligen uselt, och när jag väl somnade framåt tre kunde jag sova i två timmar innan en kombination av Kleptoskrik på gården och halsont/snuvighet/hosta väckte mig. Förbrukning av servetter och en hel del självömkan följde innan jag sen somnade igen, och den gången fick sova ytterligare två timmar, då jag vaknade av att jag försökte snyta mig i sömnen. I luften. Upp och trumpeta som en arg elefant, mera självömkan, längtan efter nässpray. Till slut somnade jag igen, nästan sittandes i sängen för att kunna andas ordentligt. Trots att det nog knappast var ergonomiskt riktigt verkade det funka, för sen kunde jag sova i tre timmar till.
Igår försökte jag fåfängt hitta en ersättare till mitt jobbpass på kvällen, men det är kanske ännu svårare än vanligt på en fredag. Så istället blev det en tupplur mitt på dagen, och sen när jag väl började jobba kändes det redan bättre. Kanske funkar kroppen så att den sätter på alla krafter när det väl gäller? Likadant var det dan innan när jag jobbade, men då mådde jag också riktigt dåligt från klockan tio eller elva ungefär, och natten blev ju inte så utvilande.
Hursomhelst. Mari, som är 3q och tillika min chef, var en ängel och hoppade in istället för mig från klockan sju, så jag kunde gå hem och vila. Just där och då kände jag mig ju inte så sjuk, men det var nog klokt ändå. Så fort jag kommit hem och lugnat ner mig lite kom huvudvärken och tröttheten tillbaka. (Det kanske är mitt rum det är fel på?)
För övrigt måste jag erkänna att jag tycker det är riktigt roligt att jobba, speciellt vanliga pubkvällar. Jag kommer sakna mitt klubbverk när terminen är över!
Efter att ha jobbat i puben i torsdags mådde jag verkligen uselt, och när jag väl somnade framåt tre kunde jag sova i två timmar innan en kombination av Kleptoskrik på gården och halsont/snuvighet/hosta väckte mig. Förbrukning av servetter och en hel del självömkan följde innan jag sen somnade igen, och den gången fick sova ytterligare två timmar, då jag vaknade av att jag försökte snyta mig i sömnen. I luften. Upp och trumpeta som en arg elefant, mera självömkan, längtan efter nässpray. Till slut somnade jag igen, nästan sittandes i sängen för att kunna andas ordentligt. Trots att det nog knappast var ergonomiskt riktigt verkade det funka, för sen kunde jag sova i tre timmar till.
Igår försökte jag fåfängt hitta en ersättare till mitt jobbpass på kvällen, men det är kanske ännu svårare än vanligt på en fredag. Så istället blev det en tupplur mitt på dagen, och sen när jag väl började jobba kändes det redan bättre. Kanske funkar kroppen så att den sätter på alla krafter när det väl gäller? Likadant var det dan innan när jag jobbade, men då mådde jag också riktigt dåligt från klockan tio eller elva ungefär, och natten blev ju inte så utvilande.
Hursomhelst. Mari, som är 3q och tillika min chef, var en ängel och hoppade in istället för mig från klockan sju, så jag kunde gå hem och vila. Just där och då kände jag mig ju inte så sjuk, men det var nog klokt ändå. Så fort jag kommit hem och lugnat ner mig lite kom huvudvärken och tröttheten tillbaka. (Det kanske är mitt rum det är fel på?)
För övrigt måste jag erkänna att jag tycker det är riktigt roligt att jobba, speciellt vanliga pubkvällar. Jag kommer sakna mitt klubbverk när terminen är över!
torsdag, april 19, 2007
Underlig dröm
Det regnar. Det är jul. Jag är på ICA i Stenhamra (i verkligheten nedlagd sen flera år) med mamma och eventuellt några systrar. Vi går mot bilen, men jag kommer på att jag glömt att köpa något och går tillbaka. Längst bort i affären finns ketchupen, Heinz förstås, som jag vill åt. Två små tjejer når inte det dom vill ha, så jag hjälper dom att hitta vit dillketchup till dom. Jag hinner tänka att det är en typisk föräldraketchup innan jag får tag på en flaska som är halvfull och vattnig, den vill dom inte ha, så efter lite letande får dom en full. Sen kommer en affärstant och ska hjälpa mig med den ketchup jag vill ha; den säljs nämligen i lösvikt. När jag säger att jag ju vill ha en hel ketchupflaska tycker hon att det är bra, för då kan hon hälla över olika slattar så att hon blir av med dom. Jag tycker det verkar snuskigt, men säger inget. Sen händer lite grejer jag inte minns, men det innebär hur som helst flera rundor till kassan och sen tillbaka till andra änden av affären. Av nån anledning (ja jag undrar också varför) blir jag av med nästan alla kläder. När jag ska till kassan för att slutgiltigt betala hittar jag inte kläderna och tänker att dom kankse är ute i bilen, så jag lassar upp mina varor iklädd underkläder och flipflop. Kassörskan, som verkar ung och kaxig, viskar något jag inte hör. Sedan upprepar hon, högre, "Vet du om att du inte har några kläder på dig?". Jag skrattar glatt och förklarar att klart jag vet, men jag hade på mig när jag kom in och dom är nog ute i bilen nu. Samtidigt som jag säger det inser jag att dom inte alls kunnat hamna där ute, så jag går än en gång tillbaka in i affären. Mycket riktigt ligger mina kläder där i en frysdisk. Tillbaka till kassan, kommer på att jag vill ha godis, men hittar det inte där jag tror att det ska vara. Ser på klockan och inser att jag varit inne i affären 30 eller 50 minuter sen de andra gick till bilen för att vänta på mig.
Även tidigare under natten florerade den gamla ICAn i min drömvärld; på en tågresa gör vi en kort paus. Jag går in på ICA för att kolla hur det ser ut, plus för att se om det finns nån toa man kan låna. Tåget (eller om det är en buss, det är lite oklart) ska åka igen om tio minuter, så jag vågar inte ta mig tid till ett toabesök. Istället har jag en halv leverpastej i handen, som jag nästan får tillbaka pengar för eftersom mannen bakom disken tror att jag ska reklamera den.
Även tidigare under natten florerade den gamla ICAn i min drömvärld; på en tågresa gör vi en kort paus. Jag går in på ICA för att kolla hur det ser ut, plus för att se om det finns nån toa man kan låna. Tåget (eller om det är en buss, det är lite oklart) ska åka igen om tio minuter, så jag vågar inte ta mig tid till ett toabesök. Istället har jag en halv leverpastej i handen, som jag nästan får tillbaka pengar för eftersom mannen bakom disken tror att jag ska reklamera den.
onsdag, april 18, 2007
Menlöst
Dr Phil handlar visst om julmardrömmar idag. I en halvtimme ungefär har det handlat om en tant som har förstört julen för släkten i 28, pga att hon för 28 år sen fick en ful blus av sin man. En halvtimme, om det?? Och nej, jag har inte tittat, däremot har jag zappat förvi när det varit paus i Vänner.
måndag, april 16, 2007
Vad händer med världen? Nog för att man kan ha en jobbig uppväxt, men hur kan människor ha så mycket hat inom sig?
För lite tid
Det händer lite för mycket saker tycker jag. Man vill ju vara med på allt och helst lite till, men dygnet har för få timmar, minuterna för få sekunder osv. Den närmsta framtiden ser än så länge ut som följer:
Måndag (dvs idag) Plugga.
Tisdag: Skola till fyra. Sen grisfest på nationen och eventuell utgång.
Onsdag: Bakis. Ämbetsmannarumsmöte. Plugga. Reggaeklubb på VG.
Torsdag: Bakis? Plugga förmiddag. Jobba eftermiddag.
Fredag: Plugga förmiddag, jobba eftermiddag.
Lördag: Fest ute i Sunnersta och fest här, vill hinna med båda.
Söndag: Bakis? Plugga.
Måndag: Skola. Fest med Gbg och Gotlands.
Tisdag: Skola.
Onsdag: Skola.
Torsdag: Skola förmiddag, jobba eftermiddag.
Fredag: Skola hela dan.
Lördag: Plugga?
Söndag: Jobba från 12 till (tror jag) 01.
Måndag: Jobba från 10 till cirka 06.
Tisdag: Jobba från 11 till den sittande sexan som väl börjar framåt 23. Festa, städa, sen festa lite till.
Onsdag: Skola 9-16. (Kommer dock med största säkerhet inte gå.)
Torsdag: Skola 9-16.
Fredag: Skola 9-15. Redovisa projektarbete, som ger betyget på det här momentet. (Det projektarbetet jobbar vi med fredag till fredag, och som ni förstår går mycket av den plugg- och lektionstiden bort.)
Lördag: Landskap och sen sexa, börjar 17.
Kanske bäst att jag fortsätter plugga på inför morgondagen, har en hel del till att förbereda. Har även en straffuppgift för att jag missade förra veckans lektion, den borde jag börja skriva på. (Jag tror att jag skjuter upp det av rent principiella skäl; jag tycker inte det är rätt att jag ska skriva tre sidor för att jag missat en lektion där halva klassen ändå är tyst, men trots det inte behöver göra nån extragrej.)
Måndag (dvs idag) Plugga.
Tisdag: Skola till fyra. Sen grisfest på nationen och eventuell utgång.
Onsdag: Bakis. Ämbetsmannarumsmöte. Plugga. Reggaeklubb på VG.
Torsdag: Bakis? Plugga förmiddag. Jobba eftermiddag.
Fredag: Plugga förmiddag, jobba eftermiddag.
Lördag: Fest ute i Sunnersta och fest här, vill hinna med båda.
Söndag: Bakis? Plugga.
Måndag: Skola. Fest med Gbg och Gotlands.
Tisdag: Skola.
Onsdag: Skola.
Torsdag: Skola förmiddag, jobba eftermiddag.
Fredag: Skola hela dan.
Lördag: Plugga?
Söndag: Jobba från 12 till (tror jag) 01.
Måndag: Jobba från 10 till cirka 06.
Tisdag: Jobba från 11 till den sittande sexan som väl börjar framåt 23. Festa, städa, sen festa lite till.
Onsdag: Skola 9-16. (Kommer dock med största säkerhet inte gå.)
Torsdag: Skola 9-16.
Fredag: Skola 9-15. Redovisa projektarbete, som ger betyget på det här momentet. (Det projektarbetet jobbar vi med fredag till fredag, och som ni förstår går mycket av den plugg- och lektionstiden bort.)
Lördag: Landskap och sen sexa, börjar 17.
Kanske bäst att jag fortsätter plugga på inför morgondagen, har en hel del till att förbereda. Har även en straffuppgift för att jag missade förra veckans lektion, den borde jag börja skriva på. (Jag tror att jag skjuter upp det av rent principiella skäl; jag tycker inte det är rätt att jag ska skriva tre sidor för att jag missat en lektion där halva klassen ändå är tyst, men trots det inte behöver göra nån extragrej.)
När man har en känslig punkt, som får en att krympa och bli mörk och kall, som man gör allt för att dölja. Visa sig känslolös och leende, stark och oberörd. Och sedan öppnar sig, berättar, så att det blir en sannare sanning, trots att det är obehagligt. Och personen man öppnat sig för, fläkt ut sig för (som en jävla fisk på ett rensningsbord) sedan riktar en spark mot denna punkt. Kanske utan att tänka efter, kanske medvetet. Och man sträcker på sig lite extra, ler och försöker skratta ett oansträngt skratt, allt för att visa att man inte är minst i världen. Då är man liten.
Och nej, jag är inte varken arg eller ledsen. Mest grubblande, så som jag har en tendens att bli då och då.
Uppdaterad 22:28
Jag borde kanske understyka en gång till att det är bra med mig och att mina känslor nog blir lite starkare när de kommer ut i skrift. Jag borde börja skriva böcker. Egentligen handlar det hela om en liten fjuttig sak, som enbart är stor och viktig för mig. Som måste ventileras på nåt sätt, och då blir det här. No need to worry, men tack för att ni bryr er, det värmer.
Och nej, jag är inte varken arg eller ledsen. Mest grubblande, så som jag har en tendens att bli då och då.
Uppdaterad 22:28
Jag borde kanske understyka en gång till att det är bra med mig och att mina känslor nog blir lite starkare när de kommer ut i skrift. Jag borde börja skriva böcker. Egentligen handlar det hela om en liten fjuttig sak, som enbart är stor och viktig för mig. Som måste ventileras på nåt sätt, och då blir det här. No need to worry, men tack för att ni bryr er, det värmer.
onsdag, april 11, 2007
Apelsinjos
Hemma fick jag för mig att pressa en apelsin så att jag fick mig lite jos, och det var gudomligt gott! När jag hittade en såndär press på Lutis igår slog jag såklart till och köpte den. Men ack, vilken besvikelse som nyss mötte mig. Jag vet inte om det är pressen eller apelsinerna det är fel på. Det verkar bara vara en jävla massa fruktkött! Skitstörigt. Så jag har just ätit ett glas jos. Besvikelse var ordet.
En tur på stan
Igår var jag i stan med liten syster, vi var på klänningsjakt - student åt henne och fin åt mig. Något vi väl har gemensamt är att vi faller för dyra saker. Den enda klänningen hon gillade kostade 1400, och den jag blev kär i kostade 1100. Oekonomiskt så det förslår. Men, blind av kärlek som jag var köpte jag klänningen. Igårkväll när jag provade den hemma blev jag dock lite osäker, den kändes lite som en blandning mellan nattlinne och våp. På något sätt. Men samtidigt gillar jag den. Åh, jag behöver smakråd.
Vi var inne och kollade runt i den nya gallerian också, och där fanns en frisersalong som hade ett öppningserbjudande jag bara inte kunde motstå: klippning och två hårprodukter från 250 kronor. För mig kostade det 290 spänn, och det är ju ingenting. Man fick välja ut två produkter ur Tigis sortiment, perfa. Så, klipp klipp var Pernilla korthårig igen. Inte snaggad, men kort blev det. Nu återstår bara att lära sig fixa det pernilligt också.
Vi var inne och kollade runt i den nya gallerian också, och där fanns en frisersalong som hade ett öppningserbjudande jag bara inte kunde motstå: klippning och två hårprodukter från 250 kronor. För mig kostade det 290 spänn, och det är ju ingenting. Man fick välja ut två produkter ur Tigis sortiment, perfa. Så, klipp klipp var Pernilla korthårig igen. Inte snaggad, men kort blev det. Nu återstår bara att lära sig fixa det pernilligt också.
måndag, april 09, 2007
Valfrihet
Det är så dumt att man glömmer bort att valfrihet inte är alla förunnat. Google-generationen, som vi tydligen kallas, har ju så många dörrar öppna till skillnad från hur det var för bara något decennium sen. Det verkar som att det gör oss till en extra velig generation också, som inte vill planera saker för långt i förväg, och som får smärre beslutsångest av allt från att välja pålägg till att välja utbildning. Eller är det bara jag?
Om mindre än en vecka ska ansökan för höstterminens studier vara inlämnad, men jag har fortfarande inte kunnat bestämma mig.
För att få lite inspiration har jag just tittat på vilka olika distanskurser man kan läsa på folkhögskolor, jag tänkte att jag kanske kan läsa en sån kurs på halvfart i något ämne som verkligen känns roligt, samtidigt som jag läser en vanlig kurs i Uppsala.
De kurser jag sparat i min mapp:
Journalistiskt skrivande
Utveckling och Biståndskurs
Dramatikskrivarkurs
Skriv för livet - självutveckling genom skrivande
Östafrikastudier - grundkurs
Skapande skrivande, nybörjare
Ett bra liv - friskvård på distans
Skrivare distans
Skriva manus för film
Kreativt skrivande
Om mindre än en vecka ska ansökan för höstterminens studier vara inlämnad, men jag har fortfarande inte kunnat bestämma mig.
För att få lite inspiration har jag just tittat på vilka olika distanskurser man kan läsa på folkhögskolor, jag tänkte att jag kanske kan läsa en sån kurs på halvfart i något ämne som verkligen känns roligt, samtidigt som jag läser en vanlig kurs i Uppsala.
De kurser jag sparat i min mapp:
Journalistiskt skrivande
Utveckling och Biståndskurs
Dramatikskrivarkurs
Skriv för livet - självutveckling genom skrivande
Östafrikastudier - grundkurs
Skapande skrivande, nybörjare
Ett bra liv - friskvård på distans
Skrivare distans
Skriva manus för film
Kreativt skrivande
fredag, april 06, 2007
Hemma
För övrigt kan jag berätta att jag, trots en stor dos skepsis och negativitet, tog mig ända hem igår. Ungeför tre timmar tog det från dörr till dörr. Det som nästan är roligast när man är hemma är att både kyl och frys är fullproppade, och att man får ta saker från ALLA hyllor.
Nu ska jag äta lunch, sen blir det promenad med Hanna och sen kommer lillfamiljen hit. Imorgon blir det påskfirande och föräldrafirande; de har 100-årskalas.
Anneli är hemma igen efter tre veckor i Zambia, brun som en kladdkaka. Nästan. (Det finns inte så mycket att jämföra brunt med, pepparkaka är för vanligt och annat klingar lite... negativt.) Jag förstår inte varför båda mina systrar så lätt blir solbrända och fina, medan jag själv förvandlas till en enda stor fräken efter en stund i solen. En flagande fräken dessutom.
Nu ska jag äta lunch, sen blir det promenad med Hanna och sen kommer lillfamiljen hit. Imorgon blir det påskfirande och föräldrafirande; de har 100-årskalas.
Anneli är hemma igen efter tre veckor i Zambia, brun som en kladdkaka. Nästan. (Det finns inte så mycket att jämföra brunt med, pepparkaka är för vanligt och annat klingar lite... negativt.) Jag förstår inte varför båda mina systrar så lätt blir solbrända och fina, medan jag själv förvandlas till en enda stor fräken efter en stund i solen. En flagande fräken dessutom.
Jag vill här slå ett slag för konsumbloggen, och även hänvisa till en video om objektifiering av kvinnor i reklam. Videon är en halvtimme lång, men jag rekommenderar den ändå! Det är nästan så jag får lust att maila Margareta, min gymnasielärare i kön- och identitet, textkommunikation, och mediekunskap...
torsdag, april 05, 2007
Ingen lust
Jag känner inte för att åka hem. Det är bara bök och krångel. En sak vore det väl om jag kunde åka härifrån och direkt hem (direkt betyder i det här fallet tåg 40 min till Stockholm, 30 min tunnelbana och 50 min buss), men nu måste jag stanna i stan och leta presenter till föräldrarna, och egentligen behöver jag även hitta nåt att ha på min till damsupén nästa helg också.
Jag har en känsla av det kommer vara fler än jag som shoppar i stan idag...
Jag har en känsla av det kommer vara fler än jag som shoppar i stan idag...
Personlighetstest
Inte för att jag gillar Dr Phil, men jag kan ändå göra ett test han utformat. När jag gjorde det först svarade jag f) på den sista frågan, men nu tycker jag att alternativ c) nog passar bättre. Ändrar jag får jag ett annat slutresultat, så jag har markerat båda. Tycker nog att 31-40 poäng stämmer bättre med min personlighet... Vad får ni för resultat?
1. When do you feel your best?
a) in the morning
b) during the afternoon &and early evening
c) late at night
2. You usually walk...
a) fairly fast, with long steps
b) fairly fast, with little steps
c) less fast head up, looking the world in the face
d) less fast, head down
e) very slowly
3. When talking to people you.. .
a) stand with your arms folded
b) have your hands clasped
c) have one or both your hands on your hips
d) touch or push the person to whom you are talking
e) play with your ear, touch your chin, or smooth your hair
4. When relaxing, you sit with.. .
a) your knees bent with your legs neatly side by side
b) your legs crossed
c) your legs stretched out or straight
d) one leg curled under you
5. When something really amuses you, you react with...
a) big appreciated laugh
b) a laugh, but not a loud one
c) a quiet chuckle
d) a sheepish smile
6. When you go to a party or social gathering you .. .
a) make a loud entrance so everyone notices you
b) make a quiet entrance, looking around for someone you know
c) make the quietest entrance, trying to stay unnoticed
7. You're working very hard, concentrating hard, and you're interrupted...
a) welcome the break
b) feel extremely irritated
c) vary between these two extremes
8. Which of the following colors do you like most?
a) Red or orange
b) black
c) yellow or light blue
d) green
e) dark blue or purple
f) white
g) brown or gray
9. When you are in bed at night, in those last few moments before going to sleep you are. . .
a) stretched out on your back
b) stretched out face down on your stomach
c) on your side, slightly curled
d) with your head on one arm
e) with your head under the covers
10. You often dream that you are...
a) falling
b) fighting or struggling
c) searching for something or somebody
d) flying or floating
e) you usually have dreamless sleep
f) your dreams are always pleasant
POINTS:
1. (a) 2 (b) 4 (c) 6
2. (a) 6 (b) 4 (c) 7 (d) 2 (e) 1
3. (a) 4 (b) 2 (c) 5 (d) 7 (e) 6
4. (a) 4 (b) 6 (c) 2 (d) 1
5. (a) 6 (b) 4 (c) 3 (d) 5 (e) 2
6. (a) 6 (b) 4 (c) 2
7. (a) 6 (b) 2 (c) 4
8. (a) 6 (b) 7 (c) 5 (d) 4 (e) 3 (f) 2 (g) 1
9. (a) 7 (b) 6 (c) 4 (d) 2 (e) 1
10. (a) 4 (b) 2 (c) 3 (d) 5 (e) 6 (f) 1
Now add up the total number of points.
OVER 60 POINTS : Others see you as someone they should "handle with care." You're seen as vain, self-centered, and who is extremely dominant. Others may admire you, wishing they could be more like you, but don't always trust you, hesitating to become too deeply involved with you.
51 TO 60 POINTS : Others see you as an exciting, highly volatile, rather impulsive personality; a natural leader, who's quick to make decisions, though not always the right ones. They see you as bold and
adventuresome, someone who will try anything once; someone who takes chances and enjoys an adventure. They enjoy being in your company because of the excitement you radiate.
41 TO 50 POINTS : Others see you as fresh, lively, charming, amusing, practical, and always interesting; someone who's constantly in the center of attention, but sufficiently well-balanced not to let it go to their head. They also see you as kind, considerate, and understanding; someone who'll always cheer them up and help them out.
31 TO 40 POINTS : Others see you as sensible,
cautious, careful & practical. They see you as clever, gifted, or talented, but modest. Not a person who makes friends too quickly or easily, but someone who's extremely loyal to friends you do make and who expect the same loyalty in return. Those who really get to know you realize it takes a lot to shake your trust in your friends, but equally that it takes you a long time to get over if that trust is ever broken.
21 TO 30 POINTS: Your friends see you as painstaking and fussy. They see you as very cautious, extremely careful, a slow and steady plodder. It would really surprise them if you ever did something impulsively or on the spur of the moment, expecting you to examine everything carefully from every angle and then, usually decide against it. They think this reaction is caused partly by your careful nature.
UNDER 21 POINTS :
People think you are shy, nervous, and indecisive, someone who needs looking after, who always wants someone else to make the decisions & who doesn't want to get involved with anyone or anything! They see you as a worrier who always sees problems that don't exist. Some people think you' re boring. Only those who know you well know that you aren't.
onsdag, april 04, 2007
Fundering
Två korridorare har de senaste *räknar* fem dagarna sagt "Vad fin du är", när jag varit duschad, sminkad och påklädd annat än sunkiskläder. Betyder det att jag tillåtit mig själv en alltför sunkig image när jag flummar runt i mitt rum och i korridoren? Eller är jag helt enkelt jävligt het? Jag låter den frågan förbli obesvarad.
Rackarns!
Nä nu är det koka fläsket stekt! Fy bövelen!
Såhär på min lediga dag hade jag planerat in att äntligen få spela lite Sims igen. Men icke. Datorn hittar tydligen inte skivan. Fast jag alltså har satt i den. Usch så irriterad jag blir när saker inte fungerar som jag vill.
Såhär på min lediga dag hade jag planerat in att äntligen få spela lite Sims igen. Men icke. Datorn hittar tydligen inte skivan. Fast jag alltså har satt i den. Usch så irriterad jag blir när saker inte fungerar som jag vill.
måndag, april 02, 2007
Sport som krig
Jag blev av någon oklar anledning så sugen på socamusic att jag, i min brist på nedladdningskunskaper, ödmjukt bad min korridorare att kolla upp en låt åt mig. Det är TT:s officiella fotbollslagslåt, den spelades hela tiden när vi var där under fotbolls-VM förra året. Snacka catchy sång, jag menar - vilken var Sveriges låt? Typ nån gammal Ledinsång, eller hur var det?
Ett minne för livet är det iallafall. Jag och Sara, på en pub i Trinidad, iklädda de mest blåa och gula kläder vi kunde hitta, omgivna av tre engelsmän som inte vågade erkänna att de hejade på Sverige, och ett hav av svart- och rödklädda trinnies. Att det blev oavgjort var kanske det bästa just då :)
Dessutom fick jag så klart för mig hur väl det jag fick lära mig om nationalitet när jag läste etnologi faktiskt stämmer: sport är vår tids krig, det är där vår nationalitet och identitet stärks. Särskilt viktigt är det för länder vars medborgare inte känner sig som en homogen grupp; att enas bakom ett lag som möter ett annat land stärker känslan av nationell identitet.
Och aldrig förr har ju jag sett en fotbollsmatch. Eller klätt mig i mitt lands färger. Eller faktiskt helhjärtat brytt mig om något sportresultat.
Klicka på rubriken eller här för att lyssna på Fighter.
(För övrigt har Kaspian en Soca Warriors-tröja)
(Och ja, det är plastpåsar jag har på mig.)
Ett minne för livet är det iallafall. Jag och Sara, på en pub i Trinidad, iklädda de mest blåa och gula kläder vi kunde hitta, omgivna av tre engelsmän som inte vågade erkänna att de hejade på Sverige, och ett hav av svart- och rödklädda trinnies. Att det blev oavgjort var kanske det bästa just då :)
Dessutom fick jag så klart för mig hur väl det jag fick lära mig om nationalitet när jag läste etnologi faktiskt stämmer: sport är vår tids krig, det är där vår nationalitet och identitet stärks. Särskilt viktigt är det för länder vars medborgare inte känner sig som en homogen grupp; att enas bakom ett lag som möter ett annat land stärker känslan av nationell identitet.
Och aldrig förr har ju jag sett en fotbollsmatch. Eller klätt mig i mitt lands färger. Eller faktiskt helhjärtat brytt mig om något sportresultat.
Klicka på rubriken eller här för att lyssna på Fighter.
(För övrigt har Kaspian en Soca Warriors-tröja)
(Och ja, det är plastpåsar jag har på mig.)
söndag, april 01, 2007
Rapportering
Imorse var ännu en sån där morgon, en dagen-efter-morgon. Ni vet vad jag menar; man vaknar upp med antydan till hjärtflimmer, har en sunkig smak i munnen, det ligger drinkparasoller på golvet och en främmande karl mellan ens ben, lukten av en drink kommer emot en vågor från de kvarlämnade glasen kvällen innan, taklampan är utbytt mot en discokula...
Gårdagen var intensiv. Att gå upp 9.30 var en smärre bedrift när man jobbat kvällen innan och kommit i säng vid 3. Att sedan städa rummet, tvätta, diska, fixa och dona tog självklart mer tid än planerat. De 100 sidorna i metodboken jag skulle läsa blev inte ens påbörjade. Iväg till Flogsta, där Amalia bjöd på vin och god mat och vår hemma-hos-pubrunda förklarades officiellt påbörjad. Vidare till Smålandsgården där vi avnjöt en pärondrink i mitt misslyckade discoljus innan vi fortsatte till Stormen. Där bjöd Mattias på skumpa, Tom på Finskt barnkalas(?) och Emilia på Dooley's on the rocks. Ner till Mari som komponerade olika drinkar. Schemaenligt vandrade vi vidare till John och André, vars GT och hotshot dock överskuggades av deras futuristiska dusch. Vidare till Johan som bjöd på någon jägerdrink med körsbärssmak, leverpastejsmackor och utvecklingssamtal, och sedan fortsatte vi hem till Marcus där även Lotta slöt upp. Vad han bjöd på vågar jag inte säga, för jag har ingen aning om vad det var jag drack... det var grönt, med lite päron i. Sista stoppet var hos Lotta, som erbjöd jordgubbssmakande förfriskelser. Efter att ha promenerat så att skosulorna förtunnats beslöt några av oss att ringa en taxi, som likt Askungens pumpa förde oss välbevarade till VG. (En taxiresa som jag betalade, nu när jag tänker efter.) Trots att det inte var så mycket folk, och enbart vikingar som jobbade i baren, blev vi kvar ett bra tag. Framåt tre begav jag mig hemåt igen med Emilia - som efter att ha ätit rostat bröd hos mig sedan fick sällskap av Klepto fram till sin port.
Idag har spenderats hos syster, lekandes med en flubbris och ätandes god mat. Snart följer filmtittning, innan det är dags att resa hemåt och förbereda sig mentalt för att läsa hela metodboken imorgon. På tisdag ska den redovisas, sedan ska jag jobba i puben, och på onsdag eller torsdag åker jag nog hem för att fira påsk och mina föräldrars 100-årsdag. Det ska bli skönt med lite ledigt och lugn och ro! Även om en bok ska läsas under tiden.
Jag vill även påpeka att några av ovanstående bakispåståenden är mer eller mindre verklighetstrogna :)
Gårdagen var intensiv. Att gå upp 9.30 var en smärre bedrift när man jobbat kvällen innan och kommit i säng vid 3. Att sedan städa rummet, tvätta, diska, fixa och dona tog självklart mer tid än planerat. De 100 sidorna i metodboken jag skulle läsa blev inte ens påbörjade. Iväg till Flogsta, där Amalia bjöd på vin och god mat och vår hemma-hos-pubrunda förklarades officiellt påbörjad. Vidare till Smålandsgården där vi avnjöt en pärondrink i mitt misslyckade discoljus innan vi fortsatte till Stormen. Där bjöd Mattias på skumpa, Tom på Finskt barnkalas(?) och Emilia på Dooley's on the rocks. Ner till Mari som komponerade olika drinkar. Schemaenligt vandrade vi vidare till John och André, vars GT och hotshot dock överskuggades av deras futuristiska dusch. Vidare till Johan som bjöd på någon jägerdrink med körsbärssmak, leverpastejsmackor och utvecklingssamtal, och sedan fortsatte vi hem till Marcus där även Lotta slöt upp. Vad han bjöd på vågar jag inte säga, för jag har ingen aning om vad det var jag drack... det var grönt, med lite päron i. Sista stoppet var hos Lotta, som erbjöd jordgubbssmakande förfriskelser. Efter att ha promenerat så att skosulorna förtunnats beslöt några av oss att ringa en taxi, som likt Askungens pumpa förde oss välbevarade till VG. (En taxiresa som jag betalade, nu när jag tänker efter.) Trots att det inte var så mycket folk, och enbart vikingar som jobbade i baren, blev vi kvar ett bra tag. Framåt tre begav jag mig hemåt igen med Emilia - som efter att ha ätit rostat bröd hos mig sedan fick sällskap av Klepto fram till sin port.
Idag har spenderats hos syster, lekandes med en flubbris och ätandes god mat. Snart följer filmtittning, innan det är dags att resa hemåt och förbereda sig mentalt för att läsa hela metodboken imorgon. På tisdag ska den redovisas, sedan ska jag jobba i puben, och på onsdag eller torsdag åker jag nog hem för att fira påsk och mina föräldrars 100-årsdag. Det ska bli skönt med lite ledigt och lugn och ro! Även om en bok ska läsas under tiden.
Jag vill även påpeka att några av ovanstående bakispåståenden är mer eller mindre verklighetstrogna :)
Insikt
Plötsligt förstod jag varför det de senaste dagarna sett ut som om en hönsmassaker ägt rum hos mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
