Fundering och planering

Alltså, det här med att gå i skolan på eftermiddagen... why? Måndagar går jag 13-15 och onsdagar 12-14. När har dom tänkt att man ska äta lunch? Va va? Och jag är urkass på att gå upp tidigare än jag behöver, så absolut ingenting blir gjort på morgonen innan man ska iväg. Idag t.ex. var planen att gå upp 8 och läsa i någon timme, det skulle verkligen behövas. Redan när jag gick och la mig gav jag mig själv en halvtimmes sovmorgon och ställde klockan (mobilen) på 8.30. Och när klockan (mobilen) ringde så snoozade jag ett antal gånger, och det slutade med att jag gick upp tjugo i tio kanske. Och nu orkar jag inte plugga. Hm, värdelöst det här.

Nu ska jag hoppa in i duschen, och sen se på Oprah medan jag sminkar mig och donar. Sen blir det brunch senast 12, och sen dags att bege sig vid kvart i ett kanske. I eftermiddag är det dags för ett nytt försök med den barnvaktsbehövande familjen. Och efter middag brukar det inte gå bra att plugga, för då är det så mycket annat som lockar.

Men imorgon! Imorgon ska jag vara i skolan vid åtta, och hitta info till nästa antiken-pm (egensatt deadline på fredag) att kopiera. Sen hem för lunch, och sen fram till 16 ska jag dona med det. Sen blir det träning, antingen dans eller cykel (hellre cykel om jag tränar själv) och sen core. Sen har jag skrivit dit att jag ska läsa ett kapitel i Aronson på kvällen också, men det får vi se hur det blir med. På onsdag ska jag också upp åtta och läsa ett kapitel Aronson till, innan lektionen vid 12.

Planering är kul! Att sen följa det planerade är... mindre kul.

Inte bra

Det känns ju onekligen lite jobbigt att studera.nu var nere igår, och fortfarande är det idag. Enligt DN ska det inte göra att man inte kan ansöka till våren, men jag blir ändå lite sådär orolig. Och varför ska alla vara ute lika sent som jag? Va? Det är väl jävligt dumt att vara ute i sista stund, skärpning tammefan.

Att jag är det är däremot helt i sin ordning. Jag menar, om man har en sån beslutsångest som jag kan man ju inte vänta sig något annat. Kan man gå till jobbet med en blå och en svart sko för att man varit velig i sista stund och sen glömt bort det, så...

Ett till tillägg

... Det kanske inte är helt försvarbart att summan för nöjen är i princip lika hög som den för nödvändigheter...?

Tillägg

Klockan tre ska jag träffa min seminariegrupp och förbereda inför morgondagens lektion. Vi ska ses på stan, är lika med att vi kommer hamna på café, är lika med jag har inte ätit lunch idag och kommer köpa mat där, är lika med cirka 100 kronor. Typiskt. Måste även klippa mig, handla mer mat, åka tåg till och från Stockholm, samt köpa en till kursbok, innan den 25:e. Hm, jag gillar inte matte.

Nu ska här duschas så att jag blir lite respektabel på mötet! Kan ju inte vara BÅDE slafsig och opåläst. Fast, jag har faktiskt läst massor de senaste dagarna. Men de sista 35 sidorna i boken hinner jag inte med...

Ekonomi

Ojoj, hur ska man kunna spara pengar?? Med en och en halv vecka kvar till nästa csn har jag hittills spenderat:

Nödvändigheter:
SATS 345 autogiro
Bankkort 48,75
Hyra 2724
Systemet 103
Ramar på Clas Ohlson 504. (Lämnade tillbaka två, den tredje får Farfar. Alltså ca 160 kr)
Bussremsa Stockholm 160
Kurslitteratur 1436
Mat 845,50
Summa: 5821,75

Övrigt: Kläder och (mer) nöjen
Äta ute, café, grill 197
Dvd 250
Kläder (varav en vinterkappa) 1690,50
Skor 1250
Mascara 250
Balkjolstyger 600
Olika uttag, bla utekvällar och sen betalt kontant nånstans 408 kr.
Skuld nationen 208
Summa: 4853,50

Den totala summan är alltså 10675,25. Hm. Leva över sina tillgångar? Dumma inköp av vinterkläder (kappa ca 600 och skor 1250) är inte att rekommendera, det får nästan räknas som oväntade utgifter. Ungefär som tandläkaren. Till mitt försvar vill jag dock säga att skorna är såna där riktiga vinterskor, som faktiskt är varma. Varma skor var det vääldigt länge sen jag ägde, och de är tydligen i bra kvalitet dessutom. Så det är egentligen en vuxenpoäng, trots att jag inte har råd med nåt annat resten av månaden...

Beslutsångest

Jag är ju inte så haj på hela utbildningsprocessen, hur man skaffar sig en kandidat- eller magisterexamen känns oklart och jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor. Jag tror dock att jag börjat ana en illa snitslad stig! Genusvetenskap, antiken, och litteraturvetenskap. Sånt dras jag nog mot. Så till nästa höst kommer jag nog läsa genusvetenskap, om jag är kvar här då. Är ju även sugen på en paus med folkhögskolestudier.

Hursomhelst, imorgon senast måste jag ansöka inför våren. Jag kommer läsa andra halvan av Antiken C då, och det är då uppsatsen ska skrivas - den här terminen är det mest förarbete. Jag vill inte läsa mer än 100% i vår, är t.o.m. sugen på att kanske läsa mindre och istället hitta ett extrajobb så att jag kan resa lite i sommar.

Så, vad ska jag välja inför våren? Jag vill läsa antingen 7,5 eller 15 poäng utöver de 15 jag alltså redan kommer läsa. Men det är så svårt att välja!
De kurser jag hittat här i Uppsala:

Grekisk mytologi 7,5 p, 25% fart (v. 4-23)
Etik ur feministiskt perspektiv 7,5 p, 50% (v. 4-13)
Miljövård, översiktskurs 15 p, 50% (v. 4-23)*
Musikpsykologi 15p, 50% (v. 4-23)*
Runkunskap 7,5 p, 50% (v. 14-23)
Språk och kön i teori och praktik 7,5 p, 50% (v. 4-14)

* Okej, på en gång jag skriver ner det här inser jag att vissa ämnen har mer med det jag tror att jag vill syssla med att göra. Miljövård och musikpsykologi kan med andra ord sättas inom parentes.

Ett annat ämne jag är intresserad av är socialantropologi. Hm, hur ska allt detta kombineras? Hjälp, någon! Och HUR ska jag hinna läsa allt jag vill på de fyra år jag har kvar?? VAD SKA JAG BLI NÄR JAG BLIR STOR? ... och vad ska jag läsa i vår?

Snopet

Tandborstad, duschad, sminkad, ombytt och taggad har jag precis snört på mig skorna och börjat göra mig redo att gå på jobbintervjun, när telefonen ringer. När jag känner igen numret blir jag orolig för att jag är försenad, sa vi kanske att vi skulle ses klockan tre och inte alls klockan fyra?? Usch så genant, det första intrycket är ju viktigt.

Men nej.

Helstressad sa mamman att det kört ihop sig totalt, att hon dubbelbokat idag, och undrade om hon kunde återkomma till mig? Javisst, svarade jag lugnt och förstående.

Vad ska jag hitta på nu då? Har snörat av mig skorna, men linserna tänker jag inte ta ut och slänga efter att ha använt dom i tio minuter. Baskemej.

Tralala

Jippijej, nästa lördag då Farfar ska firas blir det inte förmiddagsfika utan middag! Alltså kan jag ta 12-tåget istället för 10-tåget på morgonen, kan vara bra dagen efter en mastodontkorridorsfest. Jag menar, även om jag vill sova tidigt så lär det vara folk kvar inpå småtimmarna..!

Jag har precis börjat läsa Goffmans's Jaget och Maskerna. Till seminariet på måndag ska vi ha hittat en massa uttryck och förklaringarna till dessa. En helt okej uppgift - men boken har ju inget register! Sugigt att måsta läsa igenom varenda sida för att hitta de olika termerna... hrmf...

Idag är det läs hela dagen som gäller tror jag, eventuellt tar jag även en snabb sväng ner på stan och lämnar tillbaka ramar, lämnar en tidning till Rediviva Optik som annonserat, samt kollar upp om jag kan boka tid hos någon frisör.

Imorgon verkar det bli fullt upp. Seminariegruppsmöte på morgonen, kolla balkjolstyg med Kristina 13.30, sen direkt till Rickomberga för att träffa den där familjen, och sen blir det nog eventuellt bio men ganska säkert utgång med Hanna på kvällen. Eftersom jag inte ska vara barnvakt på lördag ska jag kanske ut med Amalia och Emilia då. I helgen bör jag även skriva på ett pm i antiken som jag bör skicka in senast nästa fredag... alltså borde jag läsa klart Jaget och Maskerna idag...?! Bäst att lämna datorn och börja läsa kanske!

Mera höst

Jag hörde att det kan bli snö inatt...

Tränad!

Herrejösses säger jag bara. Idag var jag på aerobics, för nybörjare, och sen direkt efteråt körde jag core. Var skitorolig för att köra aerobics, men det var skoj och ska garanteras upprepas. Och nybörjarklassen är nog alldeles lagom. Alltså, benen hänger ju med, men armarna? Jisses, sån kroppskontroll har jag inte. Core har jag ju kört några gånger förut, passet är lite ändrat nu men det mesta känns igen så det var lugnt.

På vägen till och från SATS går man förbi en dansaffär, och det slog mig idag vilka otroligt käcka bröst deras skyltdockor har. Nästan så att man generat vill titta åt ett annat håll. Finns det inte bh:ar för skyltdockor? För dom där dockorna fryser, det kan jag nästan svära på.

På tal om käck: igår på väg till skolan ramlade en dam med sin cykel. Jag hjälpte henne upp och insåg hur min kropp intogs av en otroligt käck varelse. Kläckte ur mig massa käcka kommentarer. Huva, snudd på genant.

Tjubidupp

Ja, jag ringde. Jag ska dit och träffa dom på fredag eftermiddag. De har hittills fått svar från en till person, och vill självklart träffa båda (eller alla om det blir fler), så vi får la se hur det blir.

Var på Linnékafét med Karin och Harry, köpte kladdkaka, den var inte god. För chokladig och knappt kladdig alls. Nästan sådär kompakt så det känns som läpparna är botoxade och sväller upp. Inte för att jag har botoxat mig, men ändå. Eller vänta, botox används mot rynkor och inte i läppar va? Eller?

Imorgon är det skola 12-14 (galen tid, när ska man då äta lunch??), och sen träning ungefär 16-18. Tänkte våga mig på aerobics (wish me luck!) och sen om jag inte är för slut och tillintetgjord köra ett corepass också. Ett tillägg till min plan är att gå upp tidigt imorgon så att jag kan läsa Aronson mellan 8-10. Mellan 14 och 16 lär jag inte kunna koncentrera mig om jag känner mig själv rätt, så får väl försöka läsa Goffmans "Jaget och Maskerna" på kvällen.. fast då brukar jag inte heller kunna koncentrera mig. Menmen, får se imrogon hur seminarieuppgiften ser ut. Vi ska nämligen förmodligen ha seminariegruppsmöte på torsdag förmiddag, kanske hinner man skumma igenom boken och hitta viktiga begrepp på onsdag kväll iallafall.

Torsdag kväll blir det eventuellt en träff med de gamla kursarna, men det velas lite om det. Och på fredag är planen att simma minst 40 min, och sen som sagt träffa den däringa familjen. Ja, så ser min kommande vecka ut... ifall ni undrade... heh.

Jag är hungrig! Hur är det möjligt klockan nästan-elva på kvällen? Underligt. Skyller på den ogoda kladdkakan...

Snart är det korridorsfest, hoppas det blir skoj... tänkte fixa upp min discokula, men kanske överlämnar den till nån annan istället så det inte blir dansgolv inne i mitt rum... tänker mig att det kan gå vilt till då... Jag kanske kan ha ett.. jag vet inte... twisterrum? Får fundera vidare...

Nu är det tandborstning, tandtrådning och tandsköljning som gäller! (Och fy fjäsiken vad Listerine gör ONT att använda! Ska det vara så?)

Kanske

Jag har eventuellt börjat skaffa ett extrajobb. Jag svarade på en annons om barnvakt på grannar.se igår, och fick svar imorse och ett telefonnummer jag skulle ringa.

Det här är ett typexempel på hur jag alltid föreställer mig det värsta. För det första: ringa? Ah, jobbigt, vilken tid passar bäst, åh jag kanske ska strunta helt i det istället? Hrrrm..

Samtidigt vet jag att jag måste ringa, och då kommer funderingarna kring vad jag faktiskt ska säga.

Och sen, hur diskuterar man lön på ett bra sätt?? Har ju hittills inte gått så bra för mig med sånt... samtidigt är jag i behov av ett extrajobb för pengarna, jag är äldre än 15, och jag tycker mig ha hyfsat mycket erfarenhet av att jobba med barn.

Men okej, om allt sånt löser sig... Tänk om barnen är ouppfostrade och skitjobbiga? Typ som dom jag hade hand om på Irland? Huva, det går inte för sig...

Och, kanske kommer tiderna inte alls funka? Jag kanske får åsidosätta plugget eller jobbet isåfall? Det är ju inte bra, lika så väl att strunta i det helt och hållet...

Men nej, jag ska ta tag i det här. Snart. Innan jag går och fikar om en timme iallafall! Och jag ska vara öppen och trevlig. Och se det som en diskussion som kan gå hur som helst, vi kanske har helt olika syn på saker och då FÅR jag faktiskt säga att det inte passar mig. Jag ska verkligen försöka att inte fega ur och gå med på något jag egentligen inte är nöjd eller bekväm med.

Och hur ett extrajobb ska minska stressen och tidsbristen vet jag inte än. Men kanske är det bra att fokusera på lite olika saker? Se att det finns annat än plugg också, och någonstans inse att det är bättre att lyckas godkänt på flera plan än väl godkänt på bara ett? Värt ett försök kanske.

För övrigt...

... är det jag som är jag. Jag gick till kommunhuset förra veckan, och det var jag som hade vunnit två fribiljetter till Stadsteatern. Skoj skoj! Höll ju faktiskt på att bli lite smått schizofren där när jag trodde att det var en annan jag i Uppsala...

När jag påpekade att jag inte fått någon info om att jag vunnit utan råkat hitta det själv på internet sa dom att dom ju vill att ungdomar går in på kommunens hemsida, och därför får man veta att man vunnit på det viset. Jag undrade försynt om någon annan hittat den infon, och fick veta att "Nej, du är den första". Kanske även den sista, om jag lite våghalsigt ska gissa? Jag menar, hur många går in på kommunens hemsida bara sådär? Jag trodde för övrigt det var Skatteverket som hade tävlingen... Och det är väl ingen mer än jag som är så geeky att man googlar sitt eget namn.

Övaba?

För några veckor sen skickade jag in ett pm i antiken, som verkligen var sugigt dåligt. Fem sidors blaj utan något eget egentligen, och sen en flummig sammanfattning i slutet. Och nu fick jag ett mail från läraren där hon tackar för "ett utmärkt pm". Jag skriver bra, formalian och disponeringen är bra. Men... egentligen är det ju inte bra! Och jag har ändå skrivit pm och liknande som jag anser är bra, så jag tror inte det är frågan om att jag inte kan berömma mig själv. Men jag har även skrivit flera dåliga uppgifter, men även de får i de flesta fall bra betyg. Jag föstår inte. Kan mitt skriftliga språk påverka så mycket? Det är ju varken rätt eller rättvist, eller? Någon annan kanske har svårt att uttrycka sig skriftligt men däremot har superkoll på all fakta, får den sämre betyg? No, I just don't get it. Men eftersom jag trodde jag skulle få bannor för mitt dåliga pm, och verkligen inte har tid att skriva ett nytt, är jag ändå tacksam.

Jag är nog inte...

... helt stabil psykiskt...?

Tillbaka på ruta ett?

Man kan väl säga att jag varit lite nere den senaste tiden, mest på grund av stressen innan tentan. Mår man dålig över en sak kommer det lätt så många fler. De senaste dagarna har det dock vänt och jag har börjat få ordning på saker igen känns det som. Tills nu det vill säga. För braighet kan ju bara vara en illusion, börjar jag inse. Jag har fixat alla böcker jag behöver, jag har planerat min pluggtid, jag har planerat in träning för den närmaste månaden, osv. Imorgon har vi vårt första seminarium, till dess ska vi läsa en bok och ett kompendium. På internet hittade jag instuderingsfrågor till boken, och till kompendiet finns några punkter man ska tänka på. Finemang tänkte jag och började läsa de sidor av boken som var aktuella enligt frågorna.

Nu, kvällen innan seminariet, fick jag veta att varje grupp har blivit tilldelad en av texterna i kompendiet som man ska skriva två sidor om, samt förmodligen på något sätt redovisa på seminariet imorgon. Och jag vet inte ens vilken text min grupp har. Och instuderingsfrågorna var bara för ens egen skull, de kommer inte tas upp imorgon. Däremot ska hela boken läsas till imorgon.

Luften går liksom ur mig helt och jag vill bara gråta. Varför går det aldrig bra?

Dessutom kommer jag inte alls träna så som jag har tänkt, för systers liv är inte kompatibelt med mitt och har jag ingen att träna med kommer jag inte iväg.

Usch, vad dåligt allt blev igen. Bara sådär. Jävla skola, jag orkar inte.

Trötta ögon

Nuläget

Jaha gott folk, stunden är inne. Stunden för mig att lägga ner mitt svärd och erkänna för mig själv och min omvärld att jag gjort mitt bästa, men inte kan göra mer än just det. När jag säger att pluggandet går dåligt, så menar jag verkligen dåligt. Jag tycker att jag inte gör annat än läser och pluggar och pluggar och läser, men vad hjälper väl det? Ni, liksom jag, är vana vid att saker brukar ordna sig för mig, men nu är det faktiskt dags att även jag får skriva underkänt på en tenta.

Tentan i nästa moment är 2/11, och omtentan på det här momentet är 10/11. Det är alltså en hel vecka däremellan. En uppgift i antiken ska in 2/11 också, men den kan jag försöka sätta deadline på ungefär två veckor tidigare. Så har jag två veckor att plugga till tentan, och sen en vecka att läsa på till omtenta. Parallellt med att läsa på inför varje seminarium och så det vill säga, samt väljandet av ämne till c-uppsatsen i antiken. Men det får vara planen nu.

Folkhögskola lockar allt mer. Eller eventuellt plugga färe poäng nästa termin och försöka jobba lite istället. Behöver nog komma iväg lite, på sommaren kanske jag kan resa? Fast då måste man ju ifs sommarjobba. Eller kanske inte, om man sparat ihop pengar under våren? Och två sommarmånader är ju hyresfria.

Kan ju för oroliga själar tillägga att humöret nu har svängt uppåt och ligger på en jämn linje med horisonten. Inget depp längre. Uppgivenhet inför morgondagens tenta, men ingen tentapanik - det lönar sig inte. Man får misslyckas.

Sömnen börjar komma ikapp efter att ha pluggat i princip konstant 8-00/01 varje dag den senaste veckan. Imorgon efter tentan ska jag dränka mina sorger, och på onsdag ska jag sova länge länge. Fast måste hinna träffa Kaspian, affischera, köpa ramer, hämta ut böcker, läsa på inför lektionen, låna och läsa bok till antiken, ha möte med handledaren, mm mm, innan jag måste åka hem över helgen för att titta på nåt. Observerade ni alla måsten? Det gjorde jag. Jag ska fanimej åka till det där vattenfallet i Grekland dit nån tjej flyttat för att bara vara. Hon mediterar och lever för dagen. Låter alldeles ypperligt enligt mig.

Jag känner mig så totalt trött. Observera, inte deppig och knäppryck som igår. Men trött in i själen. Och terminen som knappt har hunnit börja. Jag är allt en klen liten varelse. Men det måste ju finnas plats för såna också. Sådetså.

Jag går nog och lägger mig istället. Ofta brukar saker bli bättre när man sovit.

Jag försöker komma ihåg att jag själv förmodligen är den som ställer högst krav på mig och dömer mig hårdast.

Vart tog energin och leendet från igår och imorse vägen? Nu är allt bara fel, dumt, jobbigt, äckligt, deppigt, eländigt. Kan inte plugga, äter choklad fast jag tycker jag är äcklig som äter choklad idag, misshandlar kropp och själ, sudokut går inte att lösa, telefonen är tyst, Kom ut i köket kom till mig håll mig sällskap stannar bara en liten stund, splittrad, räcker inte till åt mig eller andra, känna andras krav samtidigt som ensamhet, kommatecken ingen märker ingen ser, vill allt vill ingenting

Höst

Haha

För några timmar sen ringde Veronika mig. "Nu Kaspian, nu!" hörde jag henne säga. Och sen började ett rekviem spelas upp för mig. Hon förklarade sen att de varit i en affär med begagnade prylar, där Kaspian fått syn på en tramporgel. Så då köpte dom den. Haha, jag skrattar fortfarande.

Och känner mig aningens skyldig, jag tror bestämt det var jag som presenterade honom för en tramporgel först, den hemma hos Farmor och Farfar. Jag hoppas att de har toleranta grannar, Kaspians familj.

Jag försökte lägga upp en bild på det musikaliska underverket(?), men det blev bara en beige ruta. Ni får helt enkelt kika på systers blogg. Söt eller vad? =)

Jag?

Jag googlade just på mitt namn. De vanliga sakerna om mig kom upp, dvs att jag är en bibliotekarie i Vetlanda, men även en grej från gymnasiet och en från nationen. Men sen var det en annan, som jag inte sett, som rörde Uppsala. Jag gick in och tittade, och det kan ni också göra, och.. det måste väl vara med? Jag var med i den där tävlingen för några veckor sen, och det var i skolan (dvs HumC). Men, om jag har vunnit, borde de inte höra av sig till mig då? Jag minns inte om man skrev ner mail eller telefonnummer.. kanske skrev jag otydligt?
Ska jag gå dit och hoppas att jag är den enda jag i Uppsala? Tänk om bibliotekarien flyttat hit från Vetlanda? Fast jag kollade på mitt namn i Uppsala och fick bara upp mig själv... Jag får nog gå dit och hoppas på det bästa helt enkelt!
Jag såg att det var ett tag sen uppgifterna lades ut på sidan, men det får ändå vänta tills på onsdag tidigast. Dvs efter tentan.

Tillägg: Men jag vinner ju aldrig nåt! Åh vad spännande det här är =)

Tillägg igen: Jag är inte recentior. Fast jag var ju det förra året. Och dom sa inget om att tävlingen bara var för reccar, ju.

Vissa dagar känner jag mig som alldeles ensam i världen. Ensam, isolerad, oförstådd. Känslan kan komma helt omotiverat men ibland, som idag, kan den dyka upp i samband med någon kommentar eller händelse. Och så byggs sak på sak på sak, utan att någon av sakerna direkt är en riktig sak, och i slutet av dan är isoleringskänslan total.
Ni vet såna dar då man vet med sig att ingen tycker om en? Utan att man kan förklara varför man vet det. Och man analyserar varenda ord man yttrat och mottagit under dagen. Och väljer väl kanske på ett sätt att tolka allt lite som man tycker passar. Eller så är dom låga stunderna egentligen bara korta ögonblick av extrem klarsynthet?

Nu är det iallafall sovdags. Ska bara göra klart min beställning på adlibris först, och borsta tänderna. Imorgon ska jag lämna bok på Vårdbiblioteket, börja med essän om arkeologins idéhistoria, och ha gruppmöte på eftermiddagen. Kanske hinns även ett träningspass med.

Vill även tillägga att jag efter skolan idag suttit ute i köket och pluggat från 10.30 till 21.30. Sovtajm indeed.

Hm?

Jag fick ett sms av min syster i förmiddags som jag ännu inte kunnat dechiffrera:
"Lektion till 12 igen. Tycker 19 är lite sent egentligen. Fast vi kan ju nonchofra med cykel..."

Som ni kanske har gissat är det just det där med nonchofra som förbryllar mig mest.

Tydligen skrev jag inte mina uppgifter alltför tydligt på sommarjobbet. Istället för Fyrislundsgatan står det nämligen Fyresöimdsgatan. Det tycker jag är roligt.

Nåt positivt

... efter det förra inlägget: Lisen var ju här! På lördagen sov vi i princip hela dagen, sen gick vi upp och fixade god middag innan det var dags för dusch och smink och påklädning och uppvärmning. Förfest här i korridoren, både själva och med andra, fram till halv tolv eller nåt. Då väntade Velvet, sen hamburgare på Rosa Pantern, och sen kladdkaka och skitsnack i köket. Söndagen spenderades framför teven, innan darlingen hoppade på ett tåg vid femtiden.
Riktigt härligt sällskap som förgyllde helgen :)

Jobbigt jobb

I fredags kom Lisen till Uppsala, vi skulle jobba ihop i puben hade vi bestämt. Kvällen flöt på hyfsat bra, det var mycket folk men pubhjonen (som var nya alla tre) jobbade på bra. Det var hyfsad ordning på det mesta, även om de flesta fick vänta på maten en dryg timme. Det var å andra sidan inte mitt direkta ansvar, jag kan inte få nån att laga mat snabbare.

Spexet hade premiär samma kväll, vilket innebar att vi inte fick använda diskmaskinen fram till föreställningen slutade vid klockan tio. Vilket i sin tur innebar ett enormt diskberg.

Klockan ett stängde vi puben. Klockan halv fem, jag upprepar: HALV FEM, hade vi städat klart. Så länge har jag aldrig städat efter en pubkväll. Förvisso var jag hyttmästare, dvs hade ansvaret för kvällen, och nog för att jag kan vara dålig på att säga ifrån och delegera ordentligt, men det här var helt sanslöst. Jag fick säga till samma sak om och om och om igen, ändå stod några av hjonen bara och pratade. Själv sprang jag runt och diskade, städade, vek dukar, plockade upp öl, tömde kylskåp, bar iväg smutstvätt, bar iväg alla sopsäckar, med mera. Jag vet inte om det faktum att jag haft skola på morgonen, och därmed varit vaken sen halv sju på morgonen, påverkade mitt humör. Men det är nog föga troligt, när folk bara latar sig blir jag skitförbannad. Dessutom blir jag irriterad på mig själv när jag hör mitt eget tjat. Men vad ska man göra?? Nä fy fan säger jag. Stackars Lisen som fick uppleva en sån intensiv jobbdag. Vi två var där 16:00-04:30. Och sen hade ju de andra två hjonen sett fram emot att pöla, så vi satt väl kvar till klockan sex ungefär.

Till hela denna ljuvliga upplevelse hör även en komplicerad och hyfsat ointressant berättelse om hur det blev fel med avstämningen av kassan och babsen.

Fy säger jag bara. Nu dröjer det länge innan jag sätter min fot där igen. Ska jag hamna i en bar inom den närmsta framtiden ska det vara som gäst, inget annat.

Face transformer

Jag hittade en sjukt rolig sida för nån dag sen. Man laddar upp ett foto av sig själv, och sen kan det göras om så att man ser ut som en bebis, ett konstverk av några olika konstnärer, en gammal kvinna, med mera med mera. Många av varianterna blev ganska dåliga och overkliga, men apmänniska var en riktig hit! Tyvärr kom jag inte riktigt underfund med hur man kunde spara bilderna, så ni får hålla till godo med ett foto Lisen helt sonika tog av dataskärmen. Enjoy!



Här kan du också prova olika looks. Ett tips är att använda ett foto taget rakt framifrån.

Halveffektivitet

Idag har varit en hyfsat effektiv dag. Man är ju aldrig fullt så effektiv som man skulle vilja och behöva, men nästan. Jag gick upp tidigt så att jag kunde läsa om den klassiska arkeologins utveckling 8-10 och sen ett kapitel i Giddens 10-12. Lunch 12-13, sen tvättstuga 13-16 med dammsugning, skurning och allmänt fejande mellan vändorna. Middag, och sen.. slapp. Jag är värdelös på att plugga efter att jag ätit. Sen knatade jag ner till simhallen och svalde klorvatten utblandat med spott, urin och diverse kroppsvätskor och avlagringar. På vägen hem gick jag förbi ica för att inhandla en kanelbulle och en banan (jag glömde bananen och det fanns inga kanelbullar om man bara ägde 15 kr, som jag gjorde för tillfället, så det blev en kärleksmums kort och gott). Tittade in på nationen för att se om några fler skulle jobba i puben imorn än jag och Lisen, och då fastnade jag i Mickes och T-Es spekulationer och utsvävningar om livet, ordvitsar mm.

Nu har jag ätit min kärleksmums och borstat mina tänder. Återstår att diska lite, bädda sängen, och sen krypa ner och försöka få mig lite sömn innan jag ska vara på Ekonomikum vid åtta imorn. Mitt på dan kommer pinglan hit, och sen blir det väl jobb ungefär 16-03. Det kommer bli en låång dag.

Ähum

Förresten, bara för att jag var så pluggig igår, nåja iallafall första halvan av dan, har det inte gjorts några framsteg på den fronten idag.

Seminarium 8-10, sen gick klassen och fikade (socialt umgänge är viktigt you know), och sen när jag kom hem efter en liten tur på stan var det dags för lunch. Medan jag åt läste jag kanske tio sidor, och sen dess... ja det är faktiskt genant, men jag har inte läst alls. Däremot har jag städat, sorterat papper, satt in vissa papper i pärmar, förberett lite tvätt inför morgondagen, osv osv.

Självdisciplin? Näe. Mer arbetsyta på skrivbordet? Ja.

Wtf?!

Mitt fönster går inte att stänga! Det har varit trögt att få ner handtaget några dagar nu, och så idag så går det inte alls. Är lika med att fönstret är öppet några centimeter. Är lika med inte alltid helt optimalt, speciellt inte när man har en hyfat vältrafikerad gata precis utanför fönstret.

Vad gör jag nu? Sånt här är jag inte van vid. Ska man typ... smörja? Vad ska man smörja, och med vad? Eller ska man ringa nån vaktmästare? Vem är vaktmästaren?

Fönstret har stått öppet sen imorse. Jag fryser om fötterna.

Haha!

Såg att syrran hittat ett kul test. Som jag också gjorde. Bör jag oroa mig?? *asg*
Nä, jag tror att jag går och lägger mig istället.

Disorder	Rating
Paranoid Personality Disorder:	High
Schizoid Personality Disorder:	Moderate
Schizotypal Personality Disorder:	Moderate
Antisocial Personality Disorder:	Low
Borderline Personality Disorder:	Low
Histrionic Personality Disorder:	Moderate
Narcissistic Personality Disorder:	Moderate
Avoidant Personality Disorder:	High
Dependent Personality Disorder:	Moderate
Obsessive-Compulsive Disorder:	Low
-- Take the Personality Disorder Test -- -- Personality Disorder Info --

Desperate

Dagen närmar sig sitt slut. Myser i sängen framför Desperate Housewives.
Ni kanske vill veta hur danspasset gick? Det var ett pass för nybörjare och skulle vara enkelt. Bidup, fel. Spark och steg och rörelser och HOPP och snurr och slide och salsa och jag vet inte vad. 45 minuter av det, och jag kan väl skriva nåt i stil med vad jag såg att syster gjort på sin blog: Jag stog mest där och skuttade lite för mig själv. Svettiga och tillintetgjorde körde vi ett core-pass 30 min direkt efteråt. Så jäkla jobbigt! Men ändå kul och fokuserat, och man har ju sin egen kropp som motstånd och jobbar efter sina egna begränsningar. Det vill säga står kvar stilla i en typ still armhävning på knäna när alla andra står typ still armhävning på fötterna, som de dessutom rör. Jag och du syster, jag och du.

Imorgon är det seminarium klockan åtta. Det kan ju inte gå mer än fel som tur är. Och hittills verkar inte läraren vara en sån som slumpvis väljer ut folk att förhöra, utan det är mer öppna diskussioner.

Oj nu är reklamen slut!

Och se där! Frysfejden påverkar även mina studier. Nu är klockan halv två och jag har inte ens påbörjat pluggpasset!

Schema och frustration

Jag har faktiskt planerat ett schema för idag:

8.00-9.45 Plugg
9.45-10.15 Paus
10.15-12.00 Plugg
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.15 Plugg
14.15-14.45 Paus
14.45-16.00 Plugg

Hittills har det gått så här idag:
7.30 Vakna.
7.30-8.30 Äta frukost och skicka över grejer till tidningen.
8.30-9.45 Läsa Kunskapssociologi.
9.45-10.15 Kolla mail och duscha.
10.15-12.15 Läsa Kunskapssociologi.
12.15-13.00 Laga, äta och städa undan efter lunch.

I skrivande stund är klockan 13.07, alltså borde jag plugga. Men jag måste avreagera mig!

Korridorsliv är helt okej, men alltid har det hittills varit kökssituationen som stör mig. När jag kom till korridoren var många bortresta över sommaren, men en tjej var här. Hon visade mig mitt frysfack, som var hälften så stort/litet som alla andras. Efter att snabbt ha räknat att det fanns sju frysfack och sex rum skrattade ajg och ifrågasatte att jag skulle ha hälften så stort som alla andra. Tjejen hävdade att det stämde, sorry, för den har det facket och den har det, och så har ju vi (hon och hennes pojkvän) dom här två.

Efter lite efterfrågningar när folk kom tillbaka fick jag veta att det ena av parets två fack egentligen brukat användas som allmänt. Efter att ha samlat mod i flera dagar (inte helt lätt för en konflikträdd själ som min) sa jag till tjejen att jag tyckte att vi kunde byta frysfack, eftersom dom hade två stora och jag ett litet. Då skulle jag få ett normalstort, och dom ungefär ett och ett halv - fortfarande mer än alla andra. Okej sa hon, om du tar vårt nedre fack. Jag tyckte det var okej, bara jag fick ett större. Efter att vi bytt grejer insåg jag att det nedersta facket också var hälften så stort som alla andra, eftersom det inte var lika djupt. Jag bytte snabbt tillbaka, och informerade dom om det.

Hursomhelst, efter att jag började böka med deras frysrättigheter har de i princip ignorerat mig. Vi kan stå i köket samtidigt och laga mat utan att de så mycket som tittar på mig.

Långsamt insåg jag att jag i rättvisans namn egentligen skulle ha båda de två mindre facken, så har det fördelats i de andra korridorerna och det verkar mest logiskt.

Jag tänkte prata med dom igen (det där med att samla mod ni vet) men när jag stod och diskade kom dom ut och blev totalt hysteriska över att min läskflaska låg på deras kylskåpshylla. Jag sa "Den är min, det är bara att flytta på den, ställ ut den i värsta fall". Varpå han, utan att svara på det jag sagt eller ens se på mig, bestämt och demonstrativt ställer flaskan på köksbänken och fortsätter med något annat.

Samma kväll, eller om det var den efter, tog en annan person i korridoren upp frysfrågan med mig och honom när vi var i köket samtidigt. Vi kom överens om att jag skulle ha det nedersta facket och allt verkade vara frid och fröjd.
Senare var jag i köket, dom kom ut, och hon började härja med frysfacken. "Nu måste vi tina allt kött för att vi ska tömma lådan!", yadiyadi. Jag sa att det absolut inte var en sån brådska, men att de ju kunde börja tömma facket lite i taget. De fortsatte trots det att tina några förpackningar kött. "Det är ju lika bra att äta upp det man har hemma" sa dom bakom falska leenden.

Nu borde ju allt vara uppordnat, men icke. Jag fick ett hörn i det nedersta facket, som jag använder. Det är bara en marginell skillnad, och jag kan inte köpa hem frysta varor eftersom jag inte får plats med dom. När jag märkte att dom började fylla upp deras/vårt/MITT fack igen för några dagar sen slängde jag ner lite fler av mina saker i det - dom måste ju haja att jag ska ha samma rätt och möjligheter att faktiskt KUNNA frysa in något. Idag när jag kom ut möttes jag av att dom lagt upp saker i mitt frysfack, mitt lilla jag haft från början.

Vad gör man? Ska jag slänga ut deras saker? Eller ska jag tyst finna mig i det hela? Ett frysfack är ju en tämligen oviktig sak i det stora hela, men när man bor i studentkorridor med minimala utrymmen vill man ändå ha rätt till det som är ens eget. Usch, jag vill bara slå dom! Dessutom känner ju alla i korridoren till hela dramat, eller iaf den första delen.

Jag vill baka bullar och frysa in nuuee! Och ha glass och fryspizza hemma för nödfall. Och göra storkok med köttfärssås, och kunna frysa in det bröd jag inte hinner äta på en gång. Morr!

Godmorgon

Klockan är åtta, jag har just ätit frukost och skickat över några grejer till tidningen. Nu är det dags att sätta igång med pluggeriet. Vad ska jag välja?

Läsa Arkeologins idéhistoria, 50 sidor, och skriva en femsidig essä om den klassiska arkeologin?

Läsa Att förstå vardagen, 250 sidor, skulle vara läst till förra veckan men nu är det för egen skull inför tentan 2/10.

Sociologi, 700 sidor, hälften skulle vara läst inför de föreläsningar vi haft, resten är inför tentan.

Kunskapssociologi, cirka 200 sidor kvar, denna bok av rotvälska, med tre sidors diskussionsfrågor till, som ska vara läst inför seminariet imorgon?

Först av allt lägger jag in en bild som lättar upp stämningen bättre. Från Kaspians fotoblogg såklart. Skönaste frillan!

Skärpning

Ikväll ska jag verkligen försöka komma i säng innan midnatt. Eller, nej, jag gjorde jag ett kryphål för mig själv. Jag ska verkligen försöka SOMNA innan midnatt. Sängen kan jag ju ligga i hela dan och se på teve, surfa, läsa mm. Sova är det som gäller. Planen är att börja plugga runt åtta imorgon, trots att det är en lektionsfri dag. Hinner omöjligt med allt jag ska annars.

Och på eftermiddan ska vi på ett danspass. Ni som känner mig skrattar nog rått i detta nu. Men det kan säkert bli en kul, eller åtminstone lärorik, upplevelse.

Godnatt!

Inköp

Nä det blev inga bilder på kläderna. Bara den här, det är en fin sjal man kan ha både som höstig scarf och som finare året runt på gasquer. Den hittade jag på Svart.

Andra inköp:

Rosa tubtopklänning, Beyond Retro
Brun skjorta, Påkläderiet
Gulligt enkelt linne, Cubus
Vit t-shirt med oliak tryck, Cubus
Blålilasvart t-shirt, HM.

Ja okej, det blev ganska knapphändiga beskrivningar. Men så är det ibland, man måste använda fantasin. Och fantiserar ni inte rätt så har ni FEL.

Jag känner mig lite defensiv ikväll, haha.

Woot?

Jag måste sluta dricka mjölk. Herrejösses, öka priset med tio procent, vad är det för stil? Vet dom inte att mjölk ger starka barn och ben, och om den blir dyrare kommer starka barn och ben bli en klassfråga! Eller så tänker jag mest på mig själv och använder det dåliga argumentet som en ursäkt. Men fy bubblan för höjda priser.

För övrigt...

... tycker jag det är bra service att man får klippa luggen gratis hos Hårgänget om man klippt sig hos dom innan. Service! Hörde ni det? SERVICE! *dampryck*

Najs

Det är förmodligen det ord jag använt flest gånger under dagen, och då räknar jag med ord som "och" osv.

Najs var det när jag kom hem och Hanna i korren hade ett par för små svarta jeans jag fick köpa för en hundring. Kanoners! I princip oanvända, lite stora i midjan men funkar med skärp. Najs!

Kanske inte så smart...

... att sitta uppe till alldeles för sent och pyssla med att markera ut second handaffärer på en karta och färglägga de viktiga gatorna med rosa markeringspenna, om man ändå tänker lämna nämnda karta hemma när man åker till Stockholm för att shoppa.

Inte heller helt smart att glömma bort att äta en hel shoppingdag. Jag åt frukost vid sju, hade föreläsning mellan åtta och tio, tog 11.09-tåget till Stockholm, hade tid hos frisören 12.30, och gick gata upp och gata ner i jakt på snygga kläder fram till jag tog 17.40-tåget hem. Nästan svimfärdig/illamående av hunger och trötthet sprang jag direkt till grillen bredvid stationen och köpte en varmkorv, sen när jag kom hem blev det avancerad matlagning (spagetti och köttbullar, är det mer än en kastrull inblandad i matlagning är det avancerad sådan). Nu sitter jag på mitt rum och stjälper i mig vatten, kanske håller kroppsvätskorna på att återställas?

Som tur var hittade vi en del butiker trots glömda kartor och papper, och otroligt nog även några schyssta plagg. Kanske lägger jag upp bilder sen, who knows.

Najs att kolla kläder en solig höstdag på Söder hur som helst.

Plan

Det blir Stockholm imorgon efter föreläsningen. Klippa luggen och sen kolla lite second hand-affärer med Lisen. Najs najs.

Pluggdag

Jag är inte helt nöjd med dagens studieresultat (men gardinerna är bättre än innan), men jag har åtminstone ansträngt mig. Har under dagen suttit ute i köket och läst, eftersom jag spyr på skrivbordet i mitt rum - det är fel och vingligt och skevt, men dessutom tycker jag att det är för litet och blir frustrerad när jag sitter vid det. Problemet med att sitta i köket är dels att folk av någon anledning lagar mat och äter där, samt att lamporna är timerinställda och styrs av en rörelsedetektor, så alldeles för ofta måste man resa sig och gå och hoppa lite i andra änden av rummet. Dessutom är stolarna hårda, men det kanske är bra - är det inte bekvämt är det inte lika lätt att somna i böckerna.

Jag ville verkligen träna idag, tänkte gå på body balance, men förkylningen verkar aldrig vilja gå över. Har bestämt med syster nu att vi ska prova på SatsDans på tisdag, det kan bli spännande. För att ändå röra lite på mig idag gick jag en rask promenad med Hanna. Även om det är grått och regnigt lever man upp lite av att vara utomhus. Tänk att jag på de flesta jobb jag haft varit utomhus minst två-tre timmar om dagen, och nu har jag svårt att ta mig tid för att ens gå till ica och handla. Felprioriteringar misstänker jag.

Sommaren är slut

Tankeflum framåt kvällningen

Nu är klockan strax efter tio på kvällen. Jag ska borsta tänderna och fixa lite, och sen krypa ner i sängen. Försöka läsa lite i nån av sociologiböckerna, eller varför inte i Arkeologins idéhistoria.

Jag är snorig.

Det ligger en apelsin på mitt golv.

Jag tror att jag kanske har feber?

Jag ligger redan efter två veckor galet mycket efter i båda kurserna jag läser, genant.

Om jag blir rik ska jag gå till en terapeut och få hjälp att ändra min självbild så att jag kan leva ett normalt liv.

På måndag ska jag till Stockholm och klippa luggen. Gör det gratis, men tågresan kostar ju 120 kronor tor. Så då tänkte jag shoppa lite när jag ändå är där, är redigt sugen på att kolla runt i second hand-affärerna vid Söder. Men får se hur jag gör.

Idag har jag nästan inte pratat med en enda människa, det känns konstigt. Jag tycker mycket om att vara själv, men känner mig ganska lätt ensam.

Varför har jag missfärgningar på tänderna när jag varken röker, snusar, dricker kaffe, te, eller mycket läsk? I don't get it. Och jag borstar tänderna mer än genomsnittet skulle jag tro, ändå har jag jämt hål i tänderna. Orättvist.

Jag ogillar att folk man inte hört från på mer än ett halv decennium lägger till en som vän på facebook, utan att så mycket som skriva en hälsning - gör dom det för att det ska se ut som dom har många vänner? Eller är det genuint? Skriver dom inget för att jag verkar avig och dom inte vill störa? Fast varför då lägga till mig från början? I dont get it. Hursomhelst såg jag just via en gammal klasskompis sida vad en i min gamla parallellklass skrivit. Hon har fått barn, och då blev jag glad på riktigt.

Nej gosh, nu ska jag natta mig själv. Godnatt.

Ordkunskap

Omg, jag är en prawn. Detta lärde jag mig nyss i en blog jag brukar följa, där uttryck australienare i 20-årsåldern använder om olika sorters tjejer stod listade. Bra att det finns ett uttryck för det, det är faktiskt något jag har funderat på. Personligen tror jag att motsatsen upppskattas mer. Sug på den ni.

Oframgångsrik pluggdag

Ett utdrag ur boken jag läser nu:

"Som vi har antytt har emellertid intersubjektiviteten i vardagslivet också en temporal dimension. Vardagslivets värld har sin egen normaltid, som gäller intersubjektivt. Denna normaltid kan uppfattas som skärningspunkten mellan den kosmiska tiden och dess socialt etablerade tideräkning, baserat på tidsföljderna i naturen och den inre tiden med ovannämnda differentieringar."

Det är när man ska läsa en 300-sidors bok med sån här text rakt igenom som det där med studier börjar kännas som en dum idé.

Boken heter för övrigt Kunskapssociologi och är skriven av Berger och Luckmann

Återkomst

Skamligt det här hur jag låter min blog långsamt och plågsamt tyna bort till ett ingenting, snudd på ett mörkt hål i det universum vi kallar internet. Dags för en uppryckning kanske? Det är underligt, men ju längre tid som går sen man skrev sist desto svårare blir det. En allmän upptagenhet är väl dem främsta förklaringen till min blog-negligering.

Hänt sen sist?

Tredje terminen i Uppsala är påbörjad. Läser Antiken C och Socialpsykologi A. Den nya klassen verkar bra och trevlig, vi var på pubrunda i veckan och hade riktigt kul.

Träningen har inte kommit igång riktigt som förväntat, främst för att jag åkt på en riktigt långdragen förkylning. Trots att träningspass känns som ytterligare ett stressmoment som ska planeras in tycker jag än så länge att de olika pass jag provat på är roliga, vill gärna komma igång på riktigt och må bättre, och målet är fortfarande att gå på helst tre men minst två pass i veckan. Det känns som en lagom satsning, speciellt som jag är alldeles och helt otränad.

Första numret av nationstidningen, där jag numer är en av de två redaktörerna, är nästan färdigt. I början på nästa vecka får vi ett provexemplar av det, som sedan ska dubbelkollas och eventuellt ändras, innan det skickas in för tryckning. Mina bidrag i tidningen är dock än så länge ganska blygsamma och trevande.

Rummet börjar det bli ordning i. Efter ungefär fem ommöbleringar känner jag mig nästan nöjd. Återstår bara ett nytt skrivbord (eller att nån lagar det jag har), nedbärande av ful fåtölj samt flyttlådor till det minimala förrådet, inköp av golvlampa och växter (funderar på en gul, orange, röd eller lila vriesia och en fikus), samt framkallning och förstoring av ett gäng foton som ska upp på väggen. Har även haft planer på att köpa några snygga tyger att fästa på målardukar eller dylikt och sen använda som tavlor. Skulle dessutom vara önskvärt med en större spegel, samt ett litet skåp att ställa under handfatet så att man får plats med lite mer förvaring.

Ja, vad mer kan jag berätta? KK-kortet är nu invigt. Många fadderaktiviteter är avklarade. Jag äter fortfarande för mycket godis. Jag är förkyld. Jag använder tandtråd alldeles för sällan. Jag börjar fundera på att läsa på folkhögskola snart och göra något mer praktiskt. Kurslitteraturen är ett problem även på denna kurs. Och, ja, typ så.

Vi får se om det blir lättare att skriva här lite då och då nu när jag brytit isen lite.

Struligt

Det går inte att logga in på mitt internetkonto, varken idag eller igår. Efter att ha väntat och väntat på att supporten skulle öppna kl 14 satt jag sen med en ständig upptagetton i örat i två timmar. När jag äntligen fick prata med supporten berättade hon att det är många som inte kommer in på sina konton nu men att administratörerna jobbar på det. Till kvällen trodde hon att det skulle vara löst.

Kvällen är här och fortfarande fungerar det inte. A i korridoren kom in och loggade in sig själv, eftersom hennes konto funkar, så nu har jag kunnat surfa lite iallafall. Skönt. Fast det blev inget av att beställa kurslittratur som jag hade tänkt, vill vara säker på att jag kan betala innan jag beställer :p

Nu slutar filmen. Hoppas att jag hittar till föreläsningssalen imorn. Och att det finns snälla människor där. Och att kursen inte är för svår. Iiih!

Kors i taket

740 kronor. Det är allt jag äger. Det är mindre än vad min kurslitteratur kostar. För de kommande fyra veckorna that is, sen behövs ju fler böcker. Och så tillkommer litteratur till antiken också, men vad jag vet än så länge är det bara en bok nu i början. Så jag får vänta med att beställa några böcker. Fast behöver ju börja plugga. Jag förstår inte hur pengar kan försvinna så väldigt fort. Jag har köpt en sjal/tunn halsduk för 150 kronor, och dyrt frisörschampo- och balsam. Resten är typ mat, mat ute, lite vin till middagen igår, mm mm. Jävla småutgifter!

Imorgon börjar den nya kursen, läskigt.

Nu blev jag på dåligt humör. Dessutom är köket i korridoren äckligt och jag får mycket mindre utrymme än alla andra.

Ser på Hitch på trean. Sovdags snart. Börjar ÅTTA imorn, inte klokt.

För övrigt var Fanny och Michaela här över helgen och åkte hem imorse. Det var mys.

Hur kan man spara pengar till csn kommer? Skippa kurslitteratur, inte köpa ny mat, inte framkalla fotona jag vill förstora och hänga upp på väggen, inte köpa nytt skrivbord, inte vara social och fika eller ta en öl med någon, absolut inte köpa ett par jeans. Det var sjukt länge sen jag köpte jeans. De är ju så förgrömmat dyra, svårpassade, jobbigprovade osv.

Godnatt

Nu är klockan snart halv midnatt, och det börjar bli dags att sova. Morgondagen bör innehålla pilates (alternativt arerobics om träningsvärken inte lättat), ikea, och alternativ kräftskiva hos Cecilia på kvällen. Goda chanser att bli en bra dag med andra ord!

Det stora molnet på himlen är väl ekonomin. Gymmet ska betalas, räkningar har betalats, kurslitteratur ska införskaffas, och mitt rum ska räddas. Ska sätta mig ner och kolla vad jag kan skjuta upp att köpa. Tills vidare väntar jag på att "få" pengar av csn och att hitta ett extrajobb.

Funderingar

När terminen som klubbverkare närmade sig sitt slut var frågan vilket ämbete man skulle ha efter sommaren. Även jag ville ha ett ämbete, självklart. Men varför, undrar jag nu? Förmodligen var det bara en trygghetskänsla, men är det verkligen en känsla jag gillar och mår bra av? Jag tycker nationen är toppen, men samtidigt finns det mycket med den som känns lågt. För min del finns det lite för mycket attityd, lite för mycket uppbröstande, lite för mycket överkörning. Och ett genomgående tema verkar även vara detta att vissa människor (nej jag syftar inte på mig själv) jobbar häcken av sig, tar på sig andras uppgifter utöver sina egna, och får ändå ingen som helst cred. Istället är det dom med taskig (tuff?) attityd som får all strålglans.
"Den som skriker högst får stå i c-bar."

Kanske gick det upp för mig för att jag varit hemma över sommaren. Umgåtts med de vänner som jag faktiskt hållit fast vid av en anledning. De får mig att må bra, och jag bryr mig om dem och gör vad jag kan för att de ska må bra. De ställer upp för mig och jag ställer upp för dem.

Självklart finns folk här i Uppsala som jag bryr mig väldigt mycket om. Frågan är väl kanske om jag ska bry mig lite mindre om vissa? Folk som ger mig mer negativt än positivt. Som inte lyfter upp mig. Som får mig att må dåligt snarare än bra. Helt enkelt lägga lite mer krut på människor och saker som får mig att må bra, och bry mig lite mindre om allt annat.

Och varför engagerar jag mig i allt jag stöter på? Människor, jobb, nationen, musiken...? Och varför väljer jag ofta att engagera mig för sånt det inte går så bra för? Då syftar jag mest på aktiviteter, och då jag känner att jag måste hjälpa till att förbättra, rädda. Istället för att bara, ptja, jag vet inte, roa mig.

Något jag ångrar med förra terminen är att jag ägnade för lite tid åt mina kursare. Underbara människor som man har roligt med och kan vara avslappnad runt. Mer krut på kursare den här terminen kanske!

Annonsörsjakt

Från halv ett till halv fyra idag knatade jag och min redaktörskollega Erik gata upp och gata ner i stan. Nej, vi horade inte, men snudd på. Vi försökte få olika affärer och företag att köpa annonsplats i vår nationstidning. Tre timmar i regn, blåst och kyla resulterade i en liten såld annons - den minsta och billigaste. Och väldigt många "nej" och "kanske". Dock var de allra flesta väldigt trevliga även när de sa nej. Fast vi hade lite kul åt ett ställe, en hårsalong, där vi pratade med en tjej som svarade att hon inte kunde svara på det, och då ropade nån inifrån ett annat rum "SÄG NEJ!". Som om vi inte stod där och hörde det, tanten kunde väl ha tagit de tre (okej fem om man har korta ben) stegen ut till oss och sagt det på ett civiliserat sätt?

På fredag ska hur som helst tidningen tryckas, med eller utan annonser. Fast utan annonser är dåligt, för då måste man dra in på tidningen. Vilket jag gissar innebär att trycka den i svartvitt igen. Jag undrar när vi ska sätta oss ner och faktiskt fixa tidningen. Jag har iallafall tjatat på Erik en hel massa om att jag vill vara med, jag vill lära mig programmen, och jag vill vara delaktig. Så idag visade han mig lite snabbt några funktioner, så det går åt rätt håll. Ett tag var jag orolig att jag inte skulle få vara så delaktig, det var bara en känsla, men det var nog fel.

För övrigt är vissa självskrivna roller för tjejer inte alltid helt rätt. Jag fick höra av två olika killar att jag skulle 1) bara se söt ut och 2) hellre ta av mig eller klä på mig och 3) ha kjol om vi skulle gå till män och försöka sälja annonsplatser. Självklart var alla de kommentarerna menade helt och hållet som skämt, men det känns ändå lite underligt. Är det vad man duger till som tjej? Men jag behöll hur som helst mina kläder på.

Och dessutom, snubben som faktiskt gick med på att annonsera tittade på Erik hela tiden, till och med när han skakade hand med mig innan vi skulle gå. Förvisso berodde det mest på att jag, efter att han frågat rakt på sak, berättade att jag var ny som redaktör. Men ändå gnager misstanken - hade det ändå inte något att göra med det faktum att jag är tjej, liten och kort, inte så högljudd, och inte heller storbystad. Då uppfyller jag inte den manliga affärspersonen, och inte den kvinnliga underhållningspersonen. Om man kan säga så, lite grovt, men jag tror ni förstår.

Mot alla odds

Jag ska börja träna. Eller, jag har börjat träna. Igår var jag på ett corepass på SATS, det var väl för nybörjare och höll bara på en halvtimme, men det räckte... idag är jag verkligen medveten om att jag har en mage! Den känns när jag skrattar, när jag böjer mig, när jag sätter mig, när jag ställer mig, när jag nyser, osv osv. Men det är väl bra. Får se om det blir nån pilates imorn då, kanske inte helt optimalt om magen fortfarande är mörbultad... men det är ju 12 timmar kvar!

Vill inte

Himlen är tung, industriskorstensrökfärgad, och känns väldigt nära. Regn. Jag vill stanna inne och mysa. Spela lite sims, städa och organisera lite, fixa bilder, läsa... Men idag ska vi ut och jaga annonsörer till nationstidningen. Inte min favoritsyssla någon dag, och kanske absolut inte en regnig dag.

Inhandlingslista

Imorgon bär det av till IKEA, och redan igår hade jag hunnit skriva ihop en ganska omfattande lista på vad jag behöver/vill ha:

Hängkrokar (att hänga upp tavlor mm i taklister med)
Dra-på-lakan (fult när man ser den halvsmutsiga sängmadrassen)
Vanliga lakan
Gardinstång
Gardiner
Handdukar, små och stora
Visp
Stekspade
Grytlapp
Bestick + liten låda att ha dom i
Tallrikar, 4 stora och 4 små
Osthyvel
Golvlampa
Taklampa
Matta?
Handfatsskåp
Måttstock
Garderobstång
Skrivbord?
Växt(er)

Nä

nu är det läggdags. Har massor av saker jag behöver skriva ner för att vädra, men nu blir ögonlocken allt tyngre och datorn börjar kännas alldeles för varm och mysig mot magen.

Imorgon, eller ja nu precis, får jag pengar! Snacka pinsamt när jag i måndags skulle ta ut ett paket från ellos (799 kr) och fylla på busskortet (200 kr) och killen i kassan meddelade att mitt kort var ogiltigt. Som tur var stod min syster bakom mig och erbjöd sig att betala med sitt kort så länge. Tråkigt att vara så pank bara. Min hjärna tänkte liksom inte på att jag handlat mat för nästan 400 spänn och på apoteket för nästan lika mycket.

Skön dag

Idag fick jag finbesök hemifrån. Hanna, min barndomskompis, kom upp med ett tidigt tåg så att vi hann umgås och utforska Uppsala hela dan. Vi strosade runt i det fina vädret och hann både med att se mycket och att uppdatera varann om senaste nytt i våra liv. Vi tittade på slottet, vasaruinerna, botaniska, pelle svanslös hus, carolina, engelska parken och hum c, kyrkogården, mitt rum, domkyrkan med skattkammaren i tornet, universitetshuset, mm. Förutom pastasallad framåt lunch passade vi även på att knata runt i affärer och sen även att äta glass vid ån innan jag följde Hanna till tåget framåt klockan fem.

Sen rätt vad det var befann jag mig på pubrundan för alla nya intisar* i sällskap med Elisabet och Arijeta. Grymt kul att snacka engelska lite och träffa folk från bland annat Frankrike, Italien, Tyskland, England och USA. Klockan tio skulle grupperna (jag hörde att det var ca 300 intisar som deltog i pubrundan) gå vidare till Stockholms, så då promenerade jag och Elisabet hemåt i maklig takt. Skönt att hinna vara med några timmar och öla och umgås lite, men samtidigt komma hem innan elva på kvällen.

Jag känner att mitt medvetande börjar svaja lite, ligger i sängen och skriver och det bidrar väl inte direkt till att hålla sömnen borta.


* internationella studenter i Uppsala

Nyklippt

Efter en hel sommar av paniktofsar och hårslitning (bokstavligt talat, då mitt hår varit i risigaste laget och knappt gått att reda ut med borste) pallrade jag mig äntligen till en frisör igår. Efter ett tips gick jag till Hårgänget i Stockholm. Hon som klippte mig var ganska ung och hade en skön tuff stil med skarpa drag, kort mörkt hår, svarta enkla tajta kläder, och diverse sjömansaktiga tatueringar över armarna. Hon var trevlig och professionell, men hon lät bli att småprata medan hon klippte och höll på - och jag tyckte det var så skönt. Kanske är hon alltid tyst när hon arbetar, eller så är hon van att läsa av kunders humör och behov.
Frisyren undrar ni? Jo, det blev kortare, som sig bör när man klipper håret, och fick en lugg. Jag trivdes som fan i frisyren igår, men upptäckte idag att jag inte kan få den lika snygg och funky själv. Fast det är ju ändå en förbättring jämfört med hur det såg ut innan, och till stor del är det nog en vanesak. Klurigt tycker jag dock det är med kläder nu, klurigare än vanligt alltså, då jag tycker att hårstilen bara passar till några få av mina outfitsm, om man kan kalla dom så. Men det kan ju också vara en vanesak.


Tydligare bilder på nya frisyren hittas på bilddagboken.

Omg!

På ordjaktsprogrammet på tv4 plus (jag tittar inte, men jag hade på kanalen medan jag väntade på nästa program) fick en person frågan "I vilken världsdel ligger Paris?". Herreje vilka fjompfrågor dom måste ha tänkte jag, men insåg samtidigt hur misstänk tyst det blev på teven. "Ehh, Paris? Oj oj oj..." Programledaren försökte desperat hjälpa till: "Men kom igen, var bor vi?", varpå personen i telefon sa "I Sverige...?". Där var jag tvungen att byta kanal. Fy så genant. Det är som med Mr Bean m.fl., jag kan inte titta för att jag skäms å deras vägnar.

Ingenmansland

Snart väntar boken jag inte minns namnet på, som är skriven av hon som skrivit trilogin om Valhalla, men först måste ju dagen få sin beskärda del av klagomål.

Den här sommaren, boendes hos föräldrarna, har jag ofta känt mig som fast i ett ingenmansland, eller ett ingenting. Speciellt tydligt blir detta när det gäller dator och teve - föräldrarna tycker att jag ska se på tv och använda internet hos syrran, medan syrran tycker att jag kan använda föräldrarnas. När syrran har besök kan jag inte se på tv (om jag inte vill se med föräldrarna, som väl i princip bara ser på Cops och buskisar) eller använda internet (Den här datorn är PRIVAT som far min sa när dom köpt en ny och skickat upp den gamla datorn till syrrans "lägenhet"), utan är förpassad till mitt barndomsrum, köket, eller ut i det fria. Själv kan jag bara bjuda hit folk om antingen föräldrarna eller syster är borta, för att ha tillgång till kök, tv mm. Så hit blir inga bjudna, inte ens dom som vill. Fast några var ju här när både föräldrarna och syster var iväg samtidigt, så det får duga.

Snart blir det dock lite ordning och reda på mitt liv igen. Plugget börjar, jag ska försöka ta mig i kragen och skaffa ett träningskort, och idag var jag och mamma en sväng till Uppsala med mitt första flyttlass till mitt nya rum. Brödrost, teve, dator och diverse annat väntar på mig där. Nästan allt faktiskt, utom en säng. Borde inte en dylik möbel finnas i ett möblerat rum? Nog för att det är bra med mycket golvyta, men...

Nåväl nu ska jag gå ut i dagens sista sol med en bok, för snart får syster besök. Det är bara att hoppas att föräldrarna går och lägger sig senast klockan nio så att jag får se Project Runway. Ska som sagt bli skönt med en egen teve.

Go gubbe i jordgubbslandet

Till helgen vankas fest på en ö i skärgården i glada vänners lag. Eller, ja, i soon-to-be-nära-vänners lag, hehe. Jag hoppas det blir roligt! Måste köpa vin.
"Vi kan supa utan att ha kul."

Förresten insåg jag just att mina förhoppningar inför öfesten är extremt lika en somrig ölreklam. Jag blir nog besviken om det är det jag förväntar mig, hehe.

Skomt

Från två kontakter på msn har jag den senaste halvtimmen fått ett meddelande där det står nåt om att kolla på en länk för att ta reda på vem som tagit bort mig från msn. Jag känner mig tveksam, mycket tveksam - speciellt som en av kontakterna är en person jag aldrig brukar prata med. Är det nåt virusaktigt eller? Jag klickar hur som helst inte på länken. Så är det med det.

En vanlig dag på jobbet

Det finns så många rara, roliga, tuffa, käcka, söta (osv osv) filurer jag träffar på jobbet om dagarna, och ibland inser man hur mycket man (då menar jag hemtjänsten i stort) betyder för dessa människor - framförallt för dem som lever ensamma, så klart.

Jag får ta emot så mycket tacksamhet, beröm, komplimanger och snällheter om dagarna att det nästan blir fånigt - men bara nästan. Underbara, starka människor som kämpar på och ser ljust på livet trots ålderdom och/eller obotbara sjukdomar.

Jag önskar att jag i framtiden hittar samma styrka och godhet i mig själv.

Ungefärligt utdrag ur en matlådelämning idag:
(tilläggas bör kanske att det var första gången jag gick till denna dam, att hon nyss börjat få hemtjänst, och sades ogilla tanken på att ha främmande människor i lägenheten)

Jag: Hej, här kommer jag med lunchen.
Dam: Ja, åh, hej, ÅH, vad bra, men, NEJ, inte behöver du ta av dig skorna, här är inte städat varje dag inte! Vad är det för gott idag då?
Jag: Det är köttfärsbiffar...
Dam: Nejmen ÅH, så glad och pigg du är! Vad LYCKLIG du är som är så glad och pigg! ÄR du inte lycklig?
Jag: Ja, jo, det är jag faktiskt.
Dam: Ja, DET ska du vara, så härligt. Jag är inte lika pigg. Men jag är inte sjuk längre. Jag var sjuk, jättesjuk, men nu är det lite bättre.
Jag: Ja men det var härligt att höra.
Dam: Jaa, bättre nu. Nämen OJ vilka vita tänder du har! ÄR dom dina egna?
Jag: Jaa, det är dom allt.
Dam: Så vita och fina... ÄR du inte glad att ha så fina tänder?
Jag: Joo...
Dam: Ja, DET ska du vara! ÄR du inte glad? Så fina. Jag hade fina tänder som du när jag var ung, men sen när jag fått barn så PLOPP lossnade dom.
Jag: Då tänker jag inte skaffa barn!
Dam: Det kommer ändå ska du se, det kommer ändå!
Jag: Vill du att jag hjälper dig lägga upp maten på en tallrik?
Dam: Mmm... va?
Jag: TALLRIK?
Dam: Nej! Det gör jag själv, SÅ gammal är jag inte!
Jag: Hahaha. (Ett äkta skratt bör tilläggas, det ser så ironiskt ut när det skrivs.)
Dam: Jamen du ÄR ju för rar! Tack så jättemycket! Är jag den sista som får mat?
Jag: Ja, det är du.
Dam: Ja, för ibland är jag först. Ja men det VAR ju för bussigt att du kom med maten! Det är min dotter som har ordnat så att jag får mat. VAD ska jag nu ha spisen till? Var jag den sista som fick mat idag?
Jag: Ja, du var den sista, nu är matväskorna tomma.
Dam: Ska du gå HEM nu?
Jag: Nej, nu ska jag göra lite annat innan jag slutar.
Dam: Jaså, jaha, ja, nejmen OOOOH så mycket packning du har med dig!
Jag: Ja, det är regnkläder och så. Jag promenerar på jobbet istället för att åka bil.
Dam: Ja men TÄNK så smal du kommer bli! Det är JÄTTEBRA att promenera! Men nej nu måste du gå, men TACK för pratstunden! HA det bra, du ÄR ju för rar (klappar händerna frenetiskt), tack tack tack (stänger dörren).

Kan man annat än le? Och detta samtal utspelades med någon jag trodde skulle vara antingen rädd eller arg, och ovillig att låta mig komma in. Jag fick tom några kramar under samtalets gång.

Fram för mindre oönskad ensamhet i samhället!

Piratfest vid Rösjön

Det bästa är nästan Cissi, till höger, som raglar runt som en full sjöbuse

Ledig måndag/släktkrönika

Harmonisk och svettig stod jag i solen och plockade vinbär efter vinbär. Röda tre timmar, svarta tre timmar, och så lite krusbär på det hela. Det enda som störde i lugnet var en och annan envis fluga som ville göra intrång i mina öron. När farmor kom ut för att hänga tvätt på linan mellan uggleträdet och det gamla gungträdet blev hon förvånad att se mig kvar vid vinbären. Jag förklarade att jag gillar att göra klar en sak, även om det innebär att plocka bär från nio till fem en dag. Sedan började vi prata om farfar som rensade i jordgubbslandet då han fått arbetslusten tillbaka efter att ha mått dåligt och varit liggande några dagar. Från det ena till det andra kom vi in på ålder, vilket osökt ledde mig in på damen på 105 bast jag går till i jobbet. Sedan började vi prata om farmor och farfar, som är 77 respektive 82 år. Farmor berättade att farfars mamma blev 92, så han har att brås på, medan hennes egen biologiska mamma bara blev 40, "så jag skulle vara död för länge sen". Farmor är född i Estland, men kom till Sverige med ett missionärspar när hon var liten, och det var dem hon växte upp med.
Jag undrade om inte hennes mamma måste ha varit sjuk då hon dog så ung, varpå farmor svarade att hon var knäpp, "precis som jag, hähä!". Men sedan fortsatte hon att berätta att i samband med kriget skulle hennes ena syster gå med boskap från Estland till Ryssland och att hennes bror skickades ut i kriget. Hennes mamma blev då så orolig att hon slutade äta.
Lite försynt undrade jag hur det gick med syskonen, var mammans oro befogad?
"Ja, hon kom tillbaka. Men min bror, Sergej, han stupade ju. Han var min enda bror."

Jag har det så bra, jag har ingenting att klaga på. Och återigen måste jag betona det intressanta i det förflutna: personerna som levde förr, deras upplevelser, känslor, tankar och värld, har hjälp till att forma det som är världen och verkligheten idag, de har gjort det möjligt för mig att finnas till, de är mitt arv. Sjukt intressant.

Anledningen till att man får en så mysig känsla i kroppen av Amelie-filmen måste ju vara musiken. Dragspel gör susen.

Huva

Snacka obehagligt när jag under lunchen på jobbet snabbläser dagens Metro (dvs kollar bara rubriker, bilder och bildtexter om inte något extra intressant dyker upp) och plöstsligt ser en liten notis om en motorcykelolycka. Ett svenskt par i 50-årsåldern på semester i Norge hade avlidit omedelbart i någon krock. De anhöriga hade igår kväll ännu inte kunnat nås. (Bakgrundsfakta: Mina (svenska) föräldrar, ca 50år, är på motorcykelsemester i Norge.)

Fy vad många tankar som hann flyga genom mitt huvud innan jag någon timme senare fick tag på föräldrarna - som verkade rejält levande, fikandes i solen vid Holmenkollen i Norge.

Jag kände en sån oerhörd lättnad. Hur går man vidare när något sådant faktiskt händer i ens liv? Jag känner verkligen med det avlidna parets anhöriga. Det hade lika gärna kunnat vara jag.

Rummet

En orolig Morgan ringde nyss till mig och undrade vilket rum jag har fått, för det jag trodde att jag fått har han redan skrivit kontrakt på. Så antagligen bor jag i nån av korridorerna under k3:an - jag tog bara för givet att det var den när Styrbjörn sa "Jag har två rum i Stormen och ett i korridoren under" eller vad det var. Så nu får jag försöka luska ut vilka som bor i dom två korridorerna under!

Glasogur

Mina bågar är lite skeva på ena sidan, jag tror att det har sin början i nåt möte med den starke Kaspian, ökänd för sin förmåga att förinta glasögon. Igårkväll såg jag att skruven på den högra skalmen (heter det så?) inte är ordentligt iskruvad, så imorse letade jag rätt på en liten liten skruvmejsel och började skruva. Läget för skruven är dock oförändrat, jag tror det kan vara så att skruven är sned. Undrar om det går att fixa själv? Det är lite frustrerande med glasögon som knarrar när man går, äter etc. Fast dom sitter ju fortfarande ihop, det är kanske viktigast.

Härlig dag vid sjön

Igår kom två glada pinglor hit på förmiddagen. Vi fixade matsäck och lektyr och varsin cykel, och så tog vi oss ner till stranden (dvs den lilla strandplätten vid sjön) där större delen av dagen spenderades. Årets första dopp blev det för min del, och det var faktiskt inte så fasligt kallt som jag hade trott. Riktigt härligt var det, en skön sommardag vid sjön är så otroligt avkopplande. Vågbrus, fåglar, båtar som knarrar... underbart!

Framåt sextiden blev det molnigare så då begav vi oss slutligen hemåt igen. Där väntade spel, god middag, chokladig glass och några dåliga brittiska program.

En härlig lördag!

(Fast jag fotade inget alls - jag kanske är sjuk?)

Den här bilden (och många andra) tog dock Lisen.

Kom just ihåg

Haha, efter att ha fått lite reaktioner (eller ja, snarare medhåll) på det där med kvinns och män och studier och bidrag och allt vad det var (se några inlägg ner) och sen ha snurrat in på traditionella kvinnoyrken i svaret på inlägget innan detta, fick jag just en minnesbild från den där kursen "Kön och identitet" på gymnasiet. Jag gick väl i trean tror jag, och var den älsta som tog den kursen. På nåt sätt blev jag den där Olga, hon som var äldre och kunde och förstod allt i Textkommunikation, hon som vi verkligen ogillade. Plötsligt förstod jag hur hon måste ha känt, för dom andra som läste kursen var inte smarta nånstans (dom visade det iallafall inte där), och nån måste ju svara på frågorna och vara med i diskussionerna. (Tänk vad lätt det är att ta plats när ingen annan gör anspråk på den!)

Några tjejer, typiska "jag är snygg så jag behöver inte vara smart, bäst att jag stoppar in några fler tuggummin", fick i uppgift att fundera över en klädreklam. Läraren (störtsköna Margareta) gick ut ett tag, så att man kunde fundera på sin uppgift, jag tror att alla hade en bild eller reklam. Tjejerna var alldeles till sig över den enligt dem dåliga uppgiften, de tyckte inte att bilden förmedlade något alls och att läraren var dum i huvudet, eller nåt åt det hållet.

Reklamen de hade var en med kvinnliga modeller, som exponerades maximalt och hade väldigt sexuellt menande ansiktsuttryck och kroppsspråk. Jag tröttnade på att höra deras dumma kommentarer, så jag tipsade att de kunde tänka på hur bilden av kvinnor förmedlas genom deras reklambild. Till slut tror jag att de något sånär hajade vad uppgiften handlade om.

Jag undrar om de var exceptionellt dumma eller om de bara var så otroligt vana vid att se den bilden av kvinnor att de inte längre funderade över den.

Jobbtankar

Nu är den första riktiga jobbveckan slut. Veckan innan jobbade jag bara två dagar, och veckan innan det provjobbade jag fyra dagar, dvs gick bredvid en ordinarie personal. Tre veckor plus tre dagar kvar att jobba, sen är det en eller två veckor kvar innan det är dags att stoppa näsan i böckerna igen, phew.

Jag fick så många negativa reaktioner när jag berättade att jag fått sommarvick inom hemtjänsten. Främst mot yrket i sig, men även mot min personliga lämplighet. Som det känns hittills kan jag säga till dom alla att screw you ni hade fel. Det är ju ett schysst jobb! Under en vanlig dag hjälper jag några med morgonbestyr, kokar kaffe och fixar frukost, diskar och tar ut sopor, bäddar och sätter på stödstrumpor, går hem till nån eller bara ringer för att kolla läget, kanske hjälper nån att duscha eller bara tvätta sig lite, har en schemalagd pratstund med nån. Tillbaka för lunch, sen iväg igen i två eller fyra timmar beroende på när jag slutar. Lämna mat hos folk, fixa inköp, diska och koka kaffe igen, ta ut sopor, gå på promenad runt konsum med nån, städa hos nån annan... osv. Man hjälper verkligen folk och ser hur tacksamma de är, man dyker upp och det betyder faktiskt nåt (sen spelar det ingen roll vem som dyker upp, men jag hjälper till att få människor att känna sig mindre ensamma och hjälplösa).

Det är en otrolig erfarenhet i livet att få se äldre på nära håll, det är en del av samhället och livet som annars är gömd och glömd - men den finns alltid där.

Och vad angår min personliga lämplighet - återigen, screw you. Jag är som gjord för det här. Likadant som när jag jobbade på förskola, jag var bra för att jag bryr mig om människor. Exakt vad var det jag inte skulle klara? Att laga mat? Att hjälpa folk med hygienen? Att byta blöjor? Att koka kaffe? Va?

Filmkväll

Nu har jag sett på först Amelie från Montmartre, och sen Corpse Bride. Gillade båda. Fast oj vad jag grät till den sistnämnda.

Fredag den trettonde

Jag har aldrig trott så värst mycket på det där att kombinationen fredag plus tretton ska innebära otur, och för att liksom demonstrera denna rörelse mot strömmen planerade jag att köpa en trisslott just idag. Fast det blev aldrig av. Men jag lyckades komma ihåg att köpa tandkräm iallafall, det finns ingen kvar här hemma sen syster stack till Visby och föräldrar rymde på hojen. Nåja, åter till saken, fredag den trettonde var det. Kanske stämmer det där med otur ändå för vissa?

För några timmar sen ringde pappa från Västerås. Han berättade att när de kom till Södertälje kunde de inte fortsätta längre, för det var punka på bakdäcket. Skojfrisk som jag är (hehe ellerhurvisst va) frågade jag om mamma är så tung, varpå pappa svarar att nej, det satt en halv borr i däcket. Det hela slutade med att de blev bärgade än hit, än dit, innan de till slut hamnade inne i stan igen där det äntligen var nån som kunde fixa problemet. Som tur var täcker försäkringen lite av kostnaden, men självrisk och ett nytt däck får dom visst betala själva.

Nåväl, nu kanske dom har haft sin beskärda del av dåligheter på semester, får vi hoppas.

Jag tror att dom ska till Norge, men dom vill aldrig riktigt berätta vad dom gör. Kanske får dom känna sig lite obundna och snudd-på-rebelliska då, vem vet. Parents go wild, yea.

Planeringslista för idag

Jag gjorde listan tidigare, jag lovar.

Vakna - check
Äta frukost - check
Cykla i solsken till jobbet - check
Nästan få en farbror att ramla i duschen - check
Göra messmörsmacka med avocado och tomat på - check
Koka en kopp kaffe på spisen - check
Träffa en 104,5-åring - check
Prata om scouter - check
Få en flytande handtvål - check
Äta riktig lunch - check
Dela ut matlådor - check
Lyfta en farbor i en hiss - check
Dammsuga upp två blåa skoskydd - check
Äta en bulle och dricka en apelsinmer - check
Cykla hem från jobbet i spöregn - check

Tillägg 60 min senare:
Få en myra i örat när jag plockar körsbär åt farmor och farfar - check.

Studiemedel

I Aftonbladet har 169 inlägg skrivits som svar på frågan "Klarar du att leva på studiemedlen?" Jag läste igenom den första sidan svar, och blev förvånad över vad jag hittade. Det verkar i samhället (eller bland ab:s läsare?) finnas en ganska stark motvilja mot studenter, framför allt bland de som själva inte studerar/har studerat. Några åsikter som verkade vanliga var att studenter ekonomiskt har det mycket bättre än många andra, att studenter inte ska klaga, att studenter ska skylla sig själva, att studenter helt enkelt får jobba och göra vad som krävs för att få det att gå ihop, och att studenter ska sluta leva i lyx och tro att de ska bli ompysslade hela livet.

Visst finns de grupper i samhället som har det svårare ekonomiskt än studenter, men vad många verkar glömma bort eller förbise är att mindre än hälften av de cirka 7000 kronorna man får i månaden är ett verkligt bidrag - den största delen är ju ett lån som ska börja avbetalas strax efter att man slutat plugga. Och visst får man skylla sig själv, men anledningen till att de flesta pluggar är väl att man vill nå ett speciellt yrke - som kanske förhoppningsvis ger mer i lön än om man inte haft sin utbildning. Dessutom är nog studenter överlag inställda på att snåla, det är en uppoffring man gör för att nå sina mål. Däremot ska man inte behöva sluta leva helt, man behöver göra annat än att plugga - vilket man gör 40 timmar i veckan, dvs som ett heltidsjobb - och jobba. Och när det kommer till jobbande vet ju alla att man, även om man har möjlighet och vilja, inte får jobba för mycket om man inte vill riskera mindre studiemedel. Att många talar för ett höjt studiemedel kanske har mer att göra med att det inte har höjts de senaste xx åren trots att kostnader, löner mm har ökat än med det faktum att studenter vill leva i lyx och vara ompysslade.

Alkoholen och festandet nämner många som det stora problemet. Jag skulle väl snarare säga att hyra och kurslitteraturen är vad det mesta av pengarna går till.

Sen ska vi inte glömma det faktum att många trots sin långa utbildning och sin stora studieskuld sen får nöja sig med något skitjobb trots allt.

I samma tidning läste jag även att 63% av alla antagna på högskolor till nästa termin är tjejer. Och för några dagar sen hörde jag att kvinnor ofta är överutbildade för sina jobb. Så konstigt ändå att männen ändå fortfarande får högre lön än kvinnor som har samma yrke och arbetsuppgifter.

Ja, nej, jag vet inte vad jag ska säga eller komma fram till. Men lite förvånad blev jag ändå över tonen på inläggen i diskussionsforumet. Och så kan vi återigen konstatera att om ens namn råkar sluta på bokstaven "a" (à la Margareta, min kön- och identiteslärare på gymnasiet) kan man räkna med att få kämpa lite mer för framgång och rättvisa. Eller nåt.

Det här blev längre än planerat. Jag ber om ursäkt för det och tackar för mig.

Överraskning

När en inte ont anande Cissi gick från jobbet till bussen igår möttes hon av ett rosaklätt pack. Med ögonbindel på kidnappades hon, och efter en svajig taxifärd blev hon inknuffad i ett badrum. Där fick hon duscha och fixa till sig, och sen klä sig i en rosa outfit som väntade på henne. När hon kom ut ur badrummet möttes hon av en lägenhet som var helt rosapyntad. Kvällen firades med glassdrinkar, god mat, rosa tårta, spel och lekar, öl- och ciderfiskedamm, med mera med mera.

Trevlig tillställning för vår Cissi som snart ska förlova sig =)

Sugen!

Är helt otroligt sugen på att beställa hem en hel massa mönster, främst på klänningar. Här hos föräldrarna finns ju faktiskt en symaskin. Jag vill sy en balklänning! Har hittat en massa mönster, bland annat från Vogue och Butterick, men de kostar ungefär 100 kronor styck och dessutom måste man ju köpa tyg och grejer.

Ååh vilket pysselsug jag har!

Vill även köpa ett sånt där photopearl-set, men klädmönster lockar trots allt lite mer.

Galen

Men söt.



Bilden hittade jag på Kaspians fotoblogg.

Hemma

När jag kom från Uppsala var huset tomt. Mor och far var på kryssning, och syster på jobbet. Direkt när jag kom in möttes jag av en lapp på köksbordet.


Jag förstod inte alls, jag såg inga jordgubbar, bordet framför mig var tomt. Kanske var det en gammal lapp helt enkelt?
När jag lite senare råkade titta mot diskbänken förstod jag.

Oberäknelig lillmatte

När jag plockade blåbär imorse tänkte jag lite på ormar, kanske berodde det på att jag såg en precis bredvid mig när jag plockade smultron igår. Med tankarna någon helt annanstans hörde jag plötsligt prasslande steg bakom mig. Jag vände mig om och skrek, samtidigt som jag insåg att det var Tusse. Han flög iväg och satte sig på ett säkert anstånd, med ryggen vänd mot mig. Jag ropade och knäppte med fingrarna, men han såg inte ens åt mig. När jag plockat klart började jag gå mot honom och då flög han iväg igen. Till slut verkade han dock lugna ner sig, så då gick han med mig in. Åt några tuggor, och ville sedan direkt ut igen.

Jag tror att kattstackarn fick sig en smärre chock =)

Hipp hurra!

För att ni inte ska tro att jag helt grävt ner mig i ett surt dike (?) kan jag berätta att min lilla lilla syster fyller 19 idag! Herrejösses vad vi alla blir gamla snabbt.

Stackarn fick en brakfrukost på sängen av mig, à la hotel, men jag tror hon åt upp allt. Omelett med tomat, paprika och basilika, varm baguette, njalla med leverpastej, vindruvor, filmjölk med nyplockade hallon och blåbär, mjölk, vatten, och nån liten äppelbakelse. (Med ett stearinljus på, det fick symbolisera en tårta.) Jag tror att hon till slut fick i sig allt.

Ikväll kommer Kaspian med familj för att gratta Anneli, skoj skoj. Jag hoppas på fint väder så att jag kan gå ner till sjön med honom...

Imorgon ska jag träffa tjejerna, ska bli skoj.

Nu borde jag kanske sätta igång och röja i rummet. Alla gamla kläder borde jag åtminstone hinna gå igenom idag. LÄsa lite i Den lille vännen bör också hinnas med.

Ytterligare ett...

... för mig oangeläget samtalsämne:

Mina matvanor. Ibland kan det kännas som att folk njuter av och vältrar sig i allt som för dom är ovanligt, annorlunda eller fel. Nästan som att jag var en skäggig kvinna eller något liknande på cirkus - Se här gott folk, något annorlunda och konstigt, kom och titta och låt dig häpnas! Enbart fem riksdaler för att se på missfostret, ytterligare två för att peta på det!

Morr fräs grr.

Det finns vissa saker som irriterar mig. Ett urplock av dessa följer nedan:

När folk om och om igen informerar mig om att jag ser yngre ut än jag är, yngre ut än jämnåriga, eller helt enkelt ser yngre än de som är yngre än mig. Ja, hallå, jag förstod första gången - kul att folk kan skämta och ha kul men måste det vara på min bekostnad? Mitt leende når inte ett dugg längre än min yta kan jag informera om.
Till denna punkt hör även övriga negativa kommentaret om mitt utseende (tro mig, den som hittar flest fel är jag själv) samt dylika om min mognad.

Ifrågasättande och tyckande om mitt pluggande, mina framtidsplaner och liknande. Mina val, mina misstag, mitt liv.

Ifrågasättande och tyckande om mitt oexisterande körkort. Återigen, mitt liv och mina val.

Jamen, ojsan, anar jag ett samband? Dra på trissor, den röda tråden verkar vara... jag själv! Summa summarum: säg inget till mig om det bara är elakt eller nedlåtande. Konstruktiv kritik javisst, men försök undvika att trycka ner mig ännu mer för annars kommer jag snart inte upp mer.

Det är baskemej omöjligt att växa om omvärlden bara förminskar en.

Morr fräs grr.

Lugn sommargrönska

Tillägnas...

Lisen, som såg till att min kavaj kom tillrätta. Tack!

(Ja nu vet jag inte just vad jag menar att jag tillägnar Lisen. Inlägget? Tacket? Men tillägnar gör jag hur som haver.)

Men kom igen

Om ingen vill svara i telefon kan dom väl åtminstone ha en telefonsvarare...?!

Bitter

Fortfarande inget svar när man ringer till puben där min kavaj blev kvar. Oavsett vilken tid på dygnet jag ringer är det ingen som svarar. Inget svar på mitt mail heller.

Helvetes jävla skit jag blir så arg. Morr.

Jag får väl åka in till stan imorn och se efter om jag får tag på nån. Det är nu jag avskyr att bo 1,5 timmar från stan. Kul att åka buss hela ens lediga dag. Mutter mutter.

Ska jag köpa en ny kavaj (likadan för jag gillar den ju) får jag lämna tillbaka minst hälften av de nya kläderna jag köpte i lördags. Så mycket glädje gav dom. Jippijej.

Åh jag är så bitter.

Avreagering

Aldrig tidigare har jag fått så många frågor om varför jag inte har körkort. Det verkar vara det första samtalsämnet kollegorna kommer på när dom är på tu man hand med mig. Det värsta är att jag får en känsla av att dom dömer mig för det. Suck.

Alla har inte samma möjligheter. Och dom pengarna jag jobbat ihop valde jag att resa för istället för att ta körkort. Så det så. Hmf. Sen var det en tant (kollega dvs) som ifrågasatte att mina föräldrar inte hjälpt till ekonomiskt eller praktiskt när det gäller körkort. Vad svarar man på det? Jävla subba. Fast det gjorde jag inte.

Varför ska jag behöva ursäkta att jag inte har körkort, eller ens planer på att snart skaffa det? Det var inte jag som anställde mig, och dom som gjorde det var väl medvetna om att jag inte kör - för dom var det inga problem.

I övrigt har dagen varit bra. Morgonbestyr, städ och umgänge.

Snart ska jag gå till Hanna. Kanske kan vi få ner båten i sjön? Vore mysigt.

Oengagerad uppdatering i punktform

Har varit utan internet i tio dagar, leverantören har gått i konkurs. Till slut tröttnade föräldrarna så nu surfar vi mobilt via 3. Funkar.

Jag har fått rum på K3:an (Smålandsgården) till hösten. Inte i tredje hand, inte i andra, utan i första.

Jobbet verkar än så länge bra. Pantertanter och sötfarbrorar. Kaffekokning, disk, dusch och hygien, påklädning, inköp mm.

Gårdagen var rolig. Creperia och vin med Fanny och Michaela (vi ses för sällan!) och sen några rockiga öl med Lisen och Tessan. Slutade dock mindre bra då min kavaj försvann. Den var dyr och jag gillar den, så jag hoppas att den låg kvar när dom stängde iallafall. Argheten över kavajen och att jag inte lyssnade på mig själv, tillsammans med det upprörande faktum att det inte fanns någon korv i huset (den var inlåst uppe hos Anneli) resulterade i ett raseriutbrott med svordomar och bankande i allt som bankas kunde tills en sömndrucken mor kom ner och undrade vad som hände.
Damn it, jag vill ha min kavaj. Och korvvattnet var redan kokande och färdigt.

Jag vet inte vad jag ska ge min syster i födelsedagspresent.

Jag saknar Kaspian. Han kan dammsuga nu. Han tar nog efter mig.